1515

DEBATT: Räntepolitiken har inte varit trovärdig

Riksbankens räntepolitik måste ifrågasättas. Det är inte trovärdigt att förändringarna i inflationsförväntningarna motiverar de senaste veckornas snabba omsvängning från sänkning till höjning. En penningpolitik behöver vara väl underbyggd. Så förefaller det inte ha varit under höstens inledande månader, skriver professor Pontus Braunerhjelm på DI Debatt.

Globaliseringen innebär att länders ekonomiska system är allt mer samman- flätade. Förändringar i räntor, priser och värderingar av tillgångar sprids mycket snabbt. Turbulensen på finansmarknaderna och den pågående konjunkturned-gången illustrerar detta tydligt. För ett drygt halvår sedan förutspådde i princip samtliga ledande prognosinstitut en dubbelt så hög BNP-tillväxt för 2008. I början av 2007 var det ingen som över huvud taget oroade sig för en finansiell kris.

För att parera internationella chocker av det slag som vi nu erfar finns två klassiska instrument, penning- och finanspolitik. Den senare hanteras av regering och riksdag medan penningpolitiken sköts av Riksbanken mot bakgrund av ett fastställt inflationsmål på 2 procent.

Det är utmärkt att Riksbanken är oberoende och har ett stabilt penningvärde som mål. Däremot bör analysen av hur och varför priser ökar få större betydelse för den förda penningpolitiken. Riksbankens räntepolitik kan ifrågasättas av flera skäl. Årets inflation förklaras främst av stigande energi- och livsmedelspriser, som har mycket lite att göra med svenska förhållanden. De beror snarare på globala impulser, där tidigare fattiga länder har ökat sin konsumtion samtidigt som produktion och energiåtgång har stigit.

Samtidigt har tillväxten mattats av i de industrialiserade länderna, inklusive Sverige, vilket lett till stagflation, en kombination av hög inflation och låg tillväxt.

I det läget valde Riksbanken den 10 september att höja räntan för att få bukt med inflationen, vilket ytterligare bidrar till att dämpa tillväxten i ekonomin. Kort tid senare, den 15 oktober, när den finansiella krisen slog till med full kraft tvingades Riksbanken till en betydande sänkning av räntan.

Riksbanken måste kunna tillämpa en högre flexibilitet i penningpolitiken där större hänsyn tas till de bakomliggande orsakerna till prisökningar samt till rådande konjunkturläge. I en situation med vikande efterfrågan och stigande arbetslöshetsvarsel, bör Riksbanken kunna vara mer återhållsam med ränte-höjningar. Särskilt när allmänhetens inflationsförväntningar visserligen pekar uppåt på kort sikt, vilket är rationellt mot bakgrund av de internationella pris-ökningarna på livsmedel och energi, men i ett längre perspektiv huvudsakligen ligger i linje med det långsiktiga inflationsmålet.

Då finns ingen anledning att straffa ekonomin med högre räntor. Att den högre inflationen skulle sätta i gång en inflationsdrivande lönekarusell för att kompensera för inflationen mitt i lågkonjunkturen förefaller långsökt. Det är inte heller trovärdigt att förändringar i inflationsförväntningarna under loppet av cirka sex veckor först motiverar en räntehöjning med 0,25 procentenheter, snabbt följd av en räntesänkning på 0,50 procentenheter och fler i sikte.

På motsvarande sätt bör fallande prisnivåer som beror på produktivitetsför-bättringar inte per automatik leda till räntesänkningar. Är konjunkturen god och efterfrågan stabil riskerar den typen av räntesänkningar enbart att leda till uppblåsta tillgångsvärden. Bubblor byggs då upp och ekonomin riskerar att hamna i ett förlopp som präglas av en "boom-bust" dynamik, med betydande upp- och nedgångar i ekonomin. Det är detta vi sett i världsekonomin sedan mitten av 1990-talet.

En alltmer globaliserad ekonomi ställer stabiliseringspolitiken inför nya utmaningar. Riksbanken har hittills klarat sin roll som stabilisator och "lender of last resort" när krisen slog till med full kraft. Däremot måste Riksbanken kunna vara mer flexibel i tillämpningen av inflationsmålet. Den nu pågående krisen kommer med stor sannolikhet att leda till betydande realekonomiska effekter med minskad efterfrågan, ökad arbetslöshet och utslagning av företag från marknaden som följd.

När dessa effekter blir mer tydliga kommer också olika finanspolitiska åtgärder i form av offentliga investeringar och förändringar i skatter att sättas in för att lindra de samhällsekonomiska konsekvenserna av krisen. Då är det viktigt att en penningpolitik som drar åt ett annat håll än finanspolitiken är mycket väl underbyggd. Så förefaller det inte ha varit under höstens inledande månader.


PONTUS BRAUNERHJELM
huvudsekreterare, Globaliseringsrådet, professor, KTH, vd Forum för småföretagarforskning, FSF


Innehåll från DentmeAnnons

Intresset för tandhälsa för företag växer

Hadi Ahmad, medgrundare samt tandläkare och kliniskt ansvarig på Dentme.
Hadi Ahmad, medgrundare samt tandläkare och kliniskt ansvarig på Dentme.

Nu finns det en förmån som gör skillnad för både anställda och arbetsgivare. Dentme är först ut i Sverige med att erbjuda tandhälsa för företag – och intresset för deras tjänster växer.

– För att kunna skapa en frisk arbetsplats måste man ha en helhetssyn kring hälsa, där tänderna i allra högsta grad ingår, säger Hadi Ahmad, medgrundare samt tandläkare och kliniskt ansvarig på Dentme.

https://bit.ly/39ZtzfL

Med Dentme som förmån får du friskare medarbetare samtidigt som du blir en attraktiv arbetsgivare och stärker ditt varumärke på lång sikt. Det menar David Kruse, medgrundare och vd på Dentme, och betonar att moderna arbetsplatser kräver moderna förmåner.

– Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för sina anställdas välmående, och i det ingår även tandhälsan. Tandhälsa som förmån kan dessutom vara en konkurrensfördel i kampen om kompetens på arbetsmarknaden. I dag räcker det inte med att bara erbjuda en bra lön. Förmåner spelar också en stor roll, säger han. 

Lönar sig för företaget

Dentme är en digital plattform som kopplar ihop patienten och tandläkaren via mobilen eller surfplattan. Förutom privatpersoner ger Dentme även företag möjligheten att erbjuda tjänsten till sina anställda.

– Det finns folk på arbetsplatser som mår fruktansvärt dåligt på grund av sina tandbesvär. För vissa går det så långt att de behöver sjukskriva sig vid upprepade tillfällen. Att jobba förebyggande när det kommer till tandhälsa gör att många slipper besvär helt och hållet, vilket lönar sig både för företaget och individen, säger Hadi Ahmad. 

Ta samtalet på en kafferast 

Det första besöket sker via appen. Dina anställda inte behöver lägga arbetstid på att besöka en klinik, utan kan ta samtalet på en kafferast eller hemma i soffan. I kombination med appen erbjuds de anställda även en årlig undersökning på en närbelägen tandläkarklinik för att fånga upp och åtgärda begynnande skador. 

– Tandhälsa som förmån kommer att öka. Vi kan se att intresset från arbetsgivare som vill ligga i framkant växer. Det känns roligt och viktigt att få vara med och leda den utvecklingen – och bidra till en förbättrad tandhälsa, säger David Kruse. 

Länk: https://bit.ly/39ZtzfL

 

 

 

Mer från Dentme

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dentme och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?