1515

DEBATT: Statliga fonder kan rädda sunda företag

Skapa statliga omstruktureringsfonder som fokuserar på att vända utvecklingen för företag i kris. Så kan regeringen rädda potentiellt livskraftiga företag och säkerställa arbetstillfällen när vågen av masskonkurser följer i finanskrisens spår.
Samtidigt bereds skattebetalarna möjlighet att få avkastning på sitt kapital, skriver advokaterna Niclas Högström och Viktor Magnell på DI Debatt.

Regeringen bör överväga att avsätta en del av de statliga miljarder, som nu tas i anspråk för att garantera svenska bankers upplåning, till att i stället investeras i särskilda offentliga omstruktureringsfonder. Dessa fonder kan användas för att göra investeringar i livskraftiga företag som har drabbats av krisen och annars riskerar konkurs.

Syftet är att rädda företag med långsiktig potential från obestånd för att säkerställa arbetstillfällen och undvika onödig kapitalförstöring. Sverige har under de senaste decennierna haft en närmast explosionsartad tillväxt inom riskkapitalbranschen. Tillväxten har huvudsakligen skett i form av en ökning av antalet uppköpsfonder.

I dag beräknas drygt 10 procent av Sveriges BNP komma från företag som ägs av sådana fonder. Tendensen har varit att fonderna haft en närmast identisk affärsmodell, nämligen att investera i välmående företag med goda kassaflöden som tål en hög extern upplåning. Vad som har varit utmärkande är likformighet och avsaknad av fonder med annat investeringsfokus. Vi tänker närmast på sådana omstruktureringsfonder, turnaround-funds, som är vanliga i Europa och USA. Dessa fokuserar på att investera i bolag i kris med siktet inställt på att vända utvecklingen för att senare avyttra bolagen.

Oss veterligen finns endast en handfull av dessa fonder i Sverige, varav samtliga med ett undantag är mycket små. En etablering av denna typ av fonder kan fylla ett vakuum. De kan spela en viktig roll i en förestående lågkonjunktur. Den finansiella krisen har hittills främst gett upphov till en likviditetskris för svenska företag. I takt med att finanskrisen har fördjupats och konjunkturläget försämras förefaller likviditetskrisen övergå i en soliditetskris.

Vi har redan sett exempel på stora varsel och mycket talar för en dominoeffekt där underleverantörer till de primärt drabbade företagen tvingas till omfattande neddragningar. Bland konkursförvaltare råder inget tvivel om att vi står inför en dramatisk ökning av konkurser. Statsmakten bör därför överväga vilka möjligheter som står till buds för att lindra effekterna för företagen i syfte att minska antalet konkurser och den värdeförstöring som dessa ofta medför.

Som tidigare har påpekats på denna sida utgör det svenska rekonstruktionsförfarandet ett förhållandevis ineffektivt verktyg för att rädda bolag i kris. Förfarandet har ofta kommit till användning alltför sent med följd att det rekonstruerade företaget på nytt har hamnat på obestånd. En förklaring till detta är att lagstiftningen i många situationer ger kreditgivarna incitament att verka för konkurs i stället för rekonstruktion.

Banker och andra kreditgivare har inte haft tillräckligt starka skäl att engagera sig för att finna en lyckosam rekonstruktion. Svenska banker är nu i full färd med att kartlägga sina exponeringar mot dåliga krediter. När denna övning är genomförd kommer vi att se försök att avskilja de sämre tillgångarna från de bättre. Vi ser redan exempel på banker som upprättar så kallade bolagsakuter. De tillgångar som överförs till dessa kommer att behöva realiseras.

Varför inte i detta läge låta offentliga omstruktureringsfonder fylla ett vakuum i marknaden och medverka till att ta hand om vissa av dessa tillgångar. Det blir fråga om att bistå med aktivt ägande och att verka för att öka de berörda företagens värden för att på sikt realisera dem. Inget hindrar att privata investerare bjuds in. Fonderna ska agera på marknadsmässiga villkor skilt från statens ägande i övrigt.

Riskkapitalbranschen är numera en väl utvecklad och etablerad industri i Sverige. Vi tror att värdefulla lärdomar finns att hämta från hur uppköpsfonderna verkar. Fonderna bygger på vedertagna strukturer och baseras på relativt standardiserade avtalspaket. Därtill finns ett stort antal kompetenta och kunniga personer med lång erfarenhet av att driva dessa verksamheter. Staten driver redan i dag liknande verksamhet genom Sjätte AP-fonden.

Genom att bilda offentliga omstruktureringsfonder på sätt som nu har beskrivits ges staten möjlighet att rädda potentiellt livskraftiga företag och säkerställa arbetstillfällen. Samtidigt bereds skattebetalarna möjlighet att få avkastning på sitt kapital.


NICLAS HÖGSTRÖM och VIKTOR MAGNELL, Advokatfirman Törngren Magnell


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?