1515

Räntor & Valutor: Bankgaranti lyfte räntorna

Nya regeringsåtgärder för att förbättra stabiliteten på finansmarknaderna gav stöd åt aktiemarknaderna på måndagen och bidrog initialt till högre räntor i Europa. Europaräntorna vände därefter ned under eftermiddagen medan svenska statsobligationer stängde 2-7 punkter upp, med tioåringen 7 punkter högre på 3,68 procent.

Under helgen kom besked om att ING, en av världens största banker, får 10 miljarder euro i stöd från den nederländska staten, samtidigt som den sydkoreanska regeringen sjösatte ett stort räddningspaket för landets banksektor.

På måndagen presenterade den svenska regeringen sin stabilitetsplan. I denna ingår ett garantiprogram omfattande högst 1.500 miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering.

Dessutom upprättas en stabilitetsfond för att hantera eventuella solvensproblem, dit regeringen avsätter 15 miljarder kronor, och en särskild riskdifferentierad stabilitetsavgift kommer att tas ut av samtliga kreditinstitut. Om staten bedömer att ett institut är systemviktigt kan institutet få kapitaltillskott, i första hand i form av att institutet emitterar preferensaktier till staten. Riksgälden blir ansvarig myndighet för att hantera såväl garantisystemet som stabilitetsfonden.

Finansmarknadsminister Mats Odell sade vid en pressträff att regeringen vidtar åtgärderna för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet och få ned kreditkostnaderna, men att de "inte blåser faran över", utan den finansiella turbulensen kommer att bestå en tid.

Henrik Mitelman, analyschef på SEB Merchant Banking, sade att det är en "ambitiös plan" och att det tveklöst är positivt. Han konstaterade att det dock fortfarande återstår frågetecken om hur mycket bankerna ska betala i avgifter för att komma i åtnjutande av garantier för upplåning och hur stor den avgiften blir till stabilitetsfonden.

Danske Markets skrev i en kommentar att "den totala effekten av garantifaciliteten på den nuvarande prissättningen på marknaden är svår att bedöma för närvarande". Om ett bolåneinstitut använder sig av garantin så finns det en risk för att det kommer att tränga ut efterfrågan på icke-garanterade obligationer. "Men hursomhelst minskar det risken för allvarliga likviditetsproblem", enligt Danske Markets.

Riksbanken välkomnade regeringens förslag och anser att planen verkar förtroendestärkande och bidrar till att förbättra marknadens funktionssätt.

"Enligt Riksbankens mening är det angeläget att motverka de störningar som finns på interbankmarknaden och återupprätta förtroendet på denna marknad. Den föreslagna upplåningsgarantin kan bidra till detta", skrev Stefan Ingves.

Vid den svenska Stiborfixingen på måndagen var 1- veckas Stiborränta oförändrad på 4,688 procent från fredagen, medan Tom/next (lån från i morgon till dagen därpå) sjönk till 4,450 procent från 4,463 procent på fredagen.

Libor-fixingen på måndagen visade att räntan på tremånaders interbanklån i dollar sjönk till 4,06 procent, från 4,42 procent på fredagen, det största fallet sedan den 23 januari. Räntan på interbanklån overnight i dollar sjönk till 1,51 procent från 1,67 procent på fredagen.

"De åtgärder som har vidtagits av myndigheter runt om i världen har tydligt reducerat riskerna för att fler banker går omkull, och det har börjat lätta på kreditförhållandena. Jag väntar mig att interbankräntorna ska fortsätta att gradvis sjunka de kommande veckorna då centralbanker flödar marknaden med kapital", sade Nick Stamenkovic, räntestrateg på RIA Capital Markets, till Bloomberg News.

Danske Bank kom med en ny konjunkturprognos, och spår tuffa tider framöver. Frågan är inte längre om vi går mot en lågkonjunktur eller inte, utan snarast om hur djup och utdragen lågkonjunkturen blir.

"Tillväxten för helåret 2009 väntas vara nära noll, dessutom kommer arbetslösheten under prognoshorisonten att stiga över 9 procent. Svensk ekonomi står troligtvis inför den värsta lågkonjunkturen sedan 1990-talskrisen", skrev Danske Bank.

USA-räntorna steg först under fredagen, för att därefter successivt sjunka i takt med att terminerna för New York-börserna drogs ned och inför Fed-chefen Ben Bernankes tal.

Ben Bernanke sade inför representanthusets budgetutskott bland annat att de svaga utsikterna för den amerikanska ekonomin inför nästa år gör att det är lämpligt att överväga ett finanspolitiskt stimulanspaket. Takten i den ekonomiska aktiviteten kommer troligen att ligga under potential under flera kvartal, och att vikande konsumtion och aktivitet kommer att spänna över de flesta större sektorerna.

Beträffande de åtgärder som finansdepartementet annonserade förra veckan sade han att det har synts "vissa uppmuntrande tecken" men det är ännu för tidigt att utvärdera de fulla effekterna.

Fed funds-terminerna indikerar för närvarande drygt 50 procents sannolikhet för att Fed sänker med 25 punkter vid Fomc-mötet 28-29 oktober, och knappt 50 procents sannolikhet för en sänkning med 50 punkter.

USA-räntorna steg något efter Fed-talet och vid svensk stängning hade den tvååriga statsobligationen gått upp 4 punkter till 1,64 procent.

Dagens USA-statistik var ledande indikatorer som steg 0,3 procent i september, väntat var en nedgång med 0,1 procent enligt Bloomberg News prognosenkät.

På valutamarknaden stärktes dollarn till 101:90 mot yenen och till 1:336 mot euron.

Den svenska kronan hade vid stängning stärkts 3 öre till 9:93 mot euron men tappat 4 öre till 7:44 mot dollarn, jämfört med fredag samma tid. Mätt i TCW-index noterades en förstärkning till 133,38 (133,60).

I Japan visade de regionala BOJ-chefernas kvartalsrapport att ekonomin har försämrats i samtliga nio regioner sedan i juli. Regeringens sänkte också i sin månadsrapport bedömningen inom sex delkomponenter och konstaterade att "ekonomin har försvagats ytterligare".

Bundesbank å sin sida skrev i sin månadsrapport att den tyska ekonomin "till stor del trampat vatten" under det senaste kvartalet och ser stagnation under fjärde kvartalet. Avsevärt svagare global expansion och ökad osäkerhet till följd av en fördjupad kris på de internationella finansiella marknaderna citeras i rapporten.

Senare i veckan riktas fokus mot Riksbankens räntebeslut och nya penningpolitiska rapport på torsdag. Enligt SME Direkts prognosenkät finns det en svag majoritet för en sänkning med 25 punkter, medan resterande spår oförändrat.

Dagens Industris skuggdirektion var däremot enig om att Riksbanken bör sänka styrräntan ytterligare denna vecka, där fem av sex vill se en sänkning med 50 punkter medan en, Erik Thedéen, tycker 25 punkter räcker på grund av en svagare krona.

Under veckan kommer också intressanta data i form av preliminärt BNP-utfall för tredje kvartalet för Storbritannien och preliminärt inköpschefsindex för euroområdet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?