Räntor & valutor: Kronraset tog paus

Fredagen började uppåt för såväl aktier som räntenivåer, men börsuppgången kom av sig och räntorna vände till att visa nedgångar.

Vid svensk stängning var Europaräntorna ned på bred front med en generellt något flackare kurva. Svenska statsobligationer var ned 3-9 punkter, med tioåringen ned 9 punkter till 3,61 procent.

Det tyska parlamentet röstade på fredagen igenom räddningsplanen för bankerna, och en snabbstart kan bli aktuell nästa vecka. Förhoppningen är att när väl räddningspaketen är klubbade och börjar fungera på allvar så kan det ge en stabilisering till marknaderna.

Interbankräntorna fortsatte att sjunka vid fredagen Libor-fixing i London. Räntan på overnightlån i US-dollar sjönk till 1,67 procent, den lägsta nivån sedan september 2004, medan räntan på sjudagarslån sjönk till 3,16 procent. Den senaste veckan har därmed räntan på sjudagarslån i dollar sjunkit med cirka 150 punkter.

Pimco-chefen Bill Gross sade i en intervju med Bloomberg News att Libor-nivåerna bör komma ned i takt med att det amerikanska räddningspaketet implementeras, och han förväntar sig ett förslag om hur programmet ska fungera i praktiken inom några dagar.

"Förhållandena på penningmarknaderna har förbättrats, men bara marginellt. I bästa fall kan vi vänta oss en långsam malande upplösning av problemen, och definitivt inte någon dramatisk omvändning under det kommande halvåret", sade Padhraic Garvey, strategichef vid ING Bank i Amsterdam, enligt Bloomberg News.

Euroområdets netto i handelsbalansen mot resten av världen visade ett underskott på 9,3 miljarder euro i augusti. Noteras kan att euroområdets export sjönk 2 procent jämfört med augusti 2007.

Tecknen på att den amerikanska ekonomin är på väg in i recession duggar nu tätt. På torsdagen var det industriproduktionen, NAHB-index och Philadelphia Fed index som kom in sämre än väntat.

På fredagen följdes det upp av att bostadsbyggandet sjönk 6,3 procent i september, jämfört med månaden före, väntat var en nedgång på 2,6 procent enligt Bloomberg News prognosenkät. Byggandet av enfamiljsbostäder sjönk brant medan byggandet av flerfamiljshus steg under månaden. Antalet bygglov sjönk samtidigt med 8,3 procent jämfört med månaden före.

RDQ Economics skrev i en kommentar att marknaden för bostadsbyggande går från "dåligt till värre" och nedgången i bostadsbyggarnas index (NAHB) i oktober pekar mot ytterligare nedgång under fjärde kvartalet. Den enda gången sedan statistiken började föras 1959 som byggandet av enfamiljshus var så här lågt var under recessionen 1981. Byggandet skulle vara ännu värre om det inte var för uppgången med 9,6 procent i årstakt för flerfamiljshus.

"Den mycket låga nivån på bostadsbyggandet (enligt rådata påbörjades bara 47.200 enfamiljshus över hela USA i september) antyder däremot att nedgången i bostadsbyggandet sannolikt kommer att bottna under början av 2009, om inte av någon annan anledning än att det i själva verket inte byggs några fler bostäder!", skrev RDQ Economics.

Morgan Stanley noterade samtidigt att den positiva sidan av statistiken är att ju snabbare som nybyggandet kommer ned desto snabbare kan "överflödet" av osålda hus försvinna.

"Efter en stor kollaps för enfamiljshus denna månad så är vi sannolikt nära en nivå där lagren av osålda nya hus kan komma ned till en mer balanserad nivå till nästa sommar", skrev Morgan Stanley.

Michigan-index, som speglar stämningsläget hos de amerikanska konsumenterna, sjönk till 57,5 i oktober från 70,3 i september, väntat var ett utfall på 65,0, Bloomberg News enkät. Efter en uppgång under några månader är därmed indexet tillbaka på försommarnivån. Såväl uppfattningen om nuläget som det framåtblickande indexet sjönk betydligt.

USA-räntorna steg i takt med den sena vändningen upp på börserna på torsdagen, för att därefter sjunka under fredagen. Statistiken spädde på den rörelsen under eftermiddagen, men därefter vände räntorna åter upp. Vid svensk stängning hade den tvååriga statsobligationen stigit 5 punkter till 1,60 procent från torsdag samma tid, medan tioåringen var ned 2 punkter till 3,93 procent.

"Vi återvänder till normalitet i det avseendet att ekonomiska data betyder något. Det kommer mer i form av räntesänkningar från Federal Reserve", sade Marius Daheim, räntestrateg på Bayerische Landesbank, till Bloomberg News.

Fed funds-terminerna indikerar att förväntningarna står och väger mellan att Fed sänker med 25 eller 50 punkter vid nästa Fomc-möte 28-29 oktober.

På valutamarknaden var utvecklingen för kronan fortsatt ryckig, med en förnyad press upp till 7:53 mot dollarn och 10:10 mot euron under förmiddagen för att därefter vända ned till 7:40 respektive 9:97 vid stängning. Det innebär en förstärkning med 5 respektive 3 öre från torsdag samma tid, men en försvagning med cirka 25 respektive 32 öre under veckan som helhet.

Karl-Johan Bergström på Swedbank konstaterade i ett marknadsbrev att veckans kronfall mot euron är det största sedan kronan släpptes fri 1992.

Vanliga förklaringar till kronfallet är bland annat att kronan missgynnas i finansiella orostider och att turbulensen ställts på sin spets veckorna efter Lehmans Brothers konkurs.

Den försämrade likviditeten på valutamarknaden har drabbat mindre valutaområden som den svenska extra hårt. Men en annan förklaring är att svenska företag i år har varit för optimistiska om exportorderingången i förhållande till det faktiska utfallet. När exportintäkterna blir mindre än väntat har de överförsäkrat sig och måste köpa tillbaka utländsk valuta mot kronor.

"Vi bedömer att företagen inte kommer att överraskas lika negativt framgent, vilket borde sätta ett golv för rådande svaga kronkurs. De mörka globala konjunkturutsikterna sätter även ett tak för hur mycket kronan kan stärkas och vi räknar med 9:50 inom ett halvår", skrev Karl-Johan Bergström.

Dollarn tappade till 1:345 mot euron, medan yenen stärktes mot såväl euro som dollar till 101:00 respektive 135:80.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?