1515

Räntor och valutor: Kronan föll tungt

Den svenska kronan försvagades kraftigt i onsdagens handel jämfört med noteringarna på tisdagen. Vid den svenska marknadens stängning hade euron stärkts 20 öre, till 9:92, vilket är den högsta noteringen sedan den 27 september 2001. Kronförsvagningen fortsatte också efter den officiella svenska stängningen.

Dollarn hade vid stängning stärkts 18 öre, till 7:29. TCW-index steg till 132,87 (130,14).

Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Markets, misstänker att rebalanseringsflöden hos svenska institut kan ha bidragit till pressen mot kronan.

"Svenska institut kan ha behövt köpa valutor efter de stora börsrörelserna internationellt", säger han.

Samtidigt kan ränteförväntningar ha spelat en viss roll för att öka pressen på kronan. Protokollet från Riksbankens extrainsatta möte förra onsdagen visade att en enig direktion stod bakom räntesänkningen med 0,5 procentenheter, men beslutet togs utan någon större diskussion efter propåer från bland annat Federal Reserve och ECB.

Analytiker tycker dock att protokollet ändå ger en antydan om att Riksbankens fokus har flyttats från det aktuella läget över mot utsikterna, och givet förväntningar om kraftiga nedjusteringar av Riksbankens prognoser om tillväxt och inflation framöver räknar de flesta med att Riksbanken kommer att leverera ytterligare en räntesänkning nästa vecka.

"Vi räknar med en sänkning med 25 punkter" säger Stefan Mellin. "Skulle den finansiella oron blossa upp på nytt kan man inte utesluta att det blir 50 punkter."

Den norska kronan försvagades i nästan samma utsträckning som den svenska kronan i samband med att Norges bank sänkte styrräntan med 50 punkter vid ett extrainsatt penningpolitiskt möte på onsdagen.

Centralbankschefen Svein Gjedrem talade om att det i det osäkra läget var viktigt att genomföra åtgärder som kan dämpa osäkerheten och minska risken för särskilt ogynnsamma utfall för ekonomin. "Det talar för en mer aktiv penningpolitik än vanligt", sade han.

Analytiker räknar nu med ytterligare en räntesänkning vid nästa ordinarie möte den 29 oktober.

Enligt Riksbankens dagsnoteringar var euron rekorddyr mot kronan den 27 september 2001, då den noterades till 9:9410. Euron steg över den nivån efter den svenska marknadens stängning, och noterades som högst till 9:9478 enligt Bloomberg News noteringar.

Stefan Mellin påpekar dock att under de turbulenta dagarna efter terrorattentaten den 11 september så handlades euron också mycket nära 10 kronor, utan att bryta igenom.

Han tycker att nivåerna nu känns väl ansträngda, och konstaterar att kronan skulle vara svag även om euron försvagas med 20-30 öre. Men under rådande omständigheter vågar han inte utesluta ytterligare kronförvagning som kan föra upp euron mot 10 kronor på nytt. Många bevakar tekniska nivåer runt dagens, och det kan leda till kraftiga rörelser när euro/sek närmar sig obanad terräng.

"Det går fort nu, och allt känns väl inte helt logiskt", sade Stefan Mellin.

Han konstaterar att kronan har försvagats i takt med den finansiella turbulensen, men den har inte dragit nytta av att den värsta oron nu trots allt har dämpats en smula. Men när investerare tar små myrsteg bort från den mest akuta finansoron tar oro för konjunkturutsikterna överhanden, och det är inte heller någon gynnsam miljö för den svenska kronan.

"Det är självklart för tidigt att säga att finansoron har lagt sig... men då är det så att man växlar över till att titta på konjunkturutsikterna, och kronan brukar inte gå bra" när de globala konjunkturutsikterna försvagas kraftigt, säger Stefan Mellin.

Inkommande statistik från USA tycktes bekräfta bilden av att recessionen nu tar ett allt hårdare grepp om den amerikanska ekonomin. Detaljhandeln sjönk 1,2 procent i september, den svagaste utvecklingen på tre år. Och Empire Manufacturing index sjönk till -24,6 i oktober från -7,4 i september, vilket var långt svagare än väntade -10,0, enligt Bloomberg News prognosenkät.

David Greenlaw och Ted Wieseman på Morgan Stanley konstaterar att detaljhandelsrapporten var "mycket svagare än väntat". De skriver ned sin prognos över privatkonsumtionen under det tredje kvartalet till -3,4 procent från -2,7 tidigare, och konstaterar att det skulle vara det första kvartalet med vikande konsumtion sedan recessionen 1990-1991, "och den största (nedgången) sedan 1980".

På räntemarknaden var den generella trenden en brantare avkastningskurva i statspapper. Korta räntor sjönk på förväntningar om att centralbankerna kommer att fortsätta att motverka konjunkturförsvagningen. Samtidigt tyngs långa änden av förväntningar om ökat utbud av obligationer för att finansiera räddningspaketen.

Svenska statspappersräntor sjönk med ett par punkter i korta löptider medan tioårsräntan steg 5 punkter till 3,74 procent. Räntegapet mot den tyska tioårsobligationen vidgades till -38 punkter (-37).

Amerikanska statspappersräntor visade en liknande utveckling som i Europa, men rörelserna blev större. Tvåårsräntan sjönk 8 punkter till 1,73 procent medan tioårsräntan steg lika mycket, till 4,08 procent.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?