DEBATT: Sverige ska lära fattiga länder finansiell stabiliet

Sida förbereder insatser för att lindra krisens effekter på fattiga länders finansiella system. I dag finns bättre kunskap om hur man får globala och lokala banker att hålla i gång kreditgivning till investeringar. Kollaps för flera av de fattigaste länderna skulle skapa betydligt större problem än dagens kris, skriver Albena Melin och Roger Garman, Sida på DI Debatt.

Fattiga länder drabbas och kommer att drabbas hårt av den globala finanskrisen. Erfarenheten från tidigare finansiella kriser visar oss att de fattigaste drabbas hårdast. Sida och andra biståndsgivare förbereder just nu insatser för hur man ska försöka lindra de direkta effekterna för fattiga människor och för fattiga länders finansiella system.

Det är framför allt på tre viktiga områden som situationen förvärras för världens fattiga länder. För det första stryps det tidigare stora privata inflödet av kapital och det globala banksystemet har akut brist på kapital. En av de första effekterna är att lån med hög risk, till exempel afrikanska länder, tas bort.

För det andra sjunker råvarupriserna drastiskt, vilket för många råvaruexporterande länder får dramatiska konsekvenser för inflödet av kapital. Detta läggs till den stress många fattiga länder redan lever under på grund av höga och fluktuerande matpriser. För det tredje, på grund av smittoeffekterna från det globala finansiella systemet, blir belastningarna på staterna och de finansiella systemen i utvecklingsländerna enormt hög med överhängande risk för allvarliga följder på den reala ekonomin.

Detta slår direkt mycket hårdare mot fattiga eftersom fattiga länder oftast helt saknar skyddsmekanismer och skyddsnät för sina medborgare. Efter de senaste finansiella kriserna har Sida och andra givare under flera år gemensamt arbetat med att stärka utvecklingsländernas finansiella system.

Exempelvis har Sida och Riksbanken samarbeten med centralbankerna i Albanien, Kenya, Uganda, Vietnam och Sri Lanka. En väsentlig del av samarbetet har gått ut på att utbyta kunskap om hur man arbetar för finansiell stabilitet, och Riksbanken har delat med sig av de svenska erfarenheterna från våra finansiella kriser.

I en fungerande finansiell sektor ingår bland annat banker, fondbörser, riskkapitalbolag, kreditinstitut och försäkringsbolag. Tydliga lagar reglerar de här institutionernas verksamhet. Samtidigt krävs ett system för övervakning så att reglerna efterlevs. I många utvecklingsländer är den finansiella sektorn dåligt utvecklad. Ofta behövs genomgripande reformer av det finansiella systemet, som genererar en framväxt av institutioner som arbetar efter marknadsekonomiska principer.

Dagens kris slår hårt mot institutioner som inte är fullt utvecklade och som hanterar små och känsliga ekonomier. Det kommer att vara avgörande att kunna stärka de viktigaste delarna av de finansiella systemen samt att genom exempelvis tekniskt stöd, krediter eller garantier försöka få globala och lokala banker att fortsätta kreditgivningen till nödvändiga investeringar.

Den finansiella krisen kommer att vara smärtsam för många fattiga länder, men om vi jämför med tidigare kriser har både fattiga länder själva, globala institutioner och givarländer mycket bättre kunskap och finansiella stödinstrument för att kunna lindra krisen. I dag är det avgörande att se den finansiella krisen ur ett globalt perspektiv och att samverka globalt. Att stötta de fattigaste länderna kommer att kosta pengar, men med en global samordning och smart användande av resurser och biståndsinstrument kan vi effektivt bidra till att mildra följderna.

På samma sätt som vi ser oss som världsmedborgare när åtgärder för att dämpa krisens effekter i de rika länderna vidtas, måste vi inse att det skulle vara mycket kostsamt, såväl mänskligt som politiskt, att nu överge de fattigaste länderna. En värld där flera av de fattigaste länderna kollapsar kan i framtiden skapa betydligt större problem än dagens kris.


ALBENA MELIN chef för avdelning enför ekonomisk utveckling, Sida
ROGER GARMAN, rådgivare, finansiella system, Sida


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?