1515

Räntor & valutor: Räntorna klättrar uppåt

Riskaptiten återvände till marknaderna på måndagen efter beskedet att ledarna för G7 och euroområdet i helgen kommit överens om åtaganden för att stabilisera finansmarknaderna. Börserna vände kraftigt uppåt och marknadsräntorna steg.

Räntan på den svenska tioåriga benchmarkobligationen steg med 10 punkter till 3,80 procent, jämfört med fredagens svenska stängning. Den tyska motsvarigheten steg 2 punkter till 4,04 procent, vilket fick räntegapet dem emellan att krympa till -34 punkter (-42).

Ledarna för euroländerna enades på söndagskvällen om en handlingsplan som är mer långtgående än det mer grundläggande fempunktsprogram som antogs av G7. Euroländerna åtar sig bland annat att garantera interbanklån samt att rekapitalisera banker vid behov.

På onsdag ska också EU-länderna utanför euroområdet ta ställning till förslaget vid EU-toppmötet i Bryssel.

Det tyska räddningspaketet omfattar totalt 500 miljarder euro, varav 400 miljarder euro utgör garantier för banklån, 80 miljarder euro tillförsel av nytt kapital till banker och 20 miljarder euro för att täcka framtida förluster.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy uppgav att Frankrike ska skapa en fond för att stödja banker med problem och införa en statlig garanti för bankernas refinansiering till och med december 2009. Sammanlagt avsätts 360 miljarder euro, med 320 miljarder euro i lånegarantier och 40 miljarder euro för att köpa andelar i banker som behöver kapital.

Spaniens regering godkände en stödplan för den finansiella sektorn med lånegarantier på upp till 100 miljarder euro.

"Efter G7-mötets ganska magra resultat har eurozonens stats- och regeringschefer agerat både kraftfullt och kreativt. Det är mycket positivt", kommenterade Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom.

Robert Bergqvists bedömning är att vi nu passerat kulmen vad gäller finanskrisen mest akuta förlopp, men att det är naivt att tro att all osäkerhet därmed är borta.

"Det kommer att finnas motgångar när restaureringen och rekapitaliseringen av finanssektorn fortskrider. Och lågkonjunkturen kommer att fördjupas. Men förhoppningsvis kan vi äntligen börja ta steg framåt på den väg som löser upp den totala frysningen på kreditmarknaden. Ett steg framåt på en väg som är krokig", enligt Robert Bergqvist.

Hans kollega på Nordea, Jörgen Appelgren, ansåg att helgens räddningspaket skapar förtroende på marknaderna och om tvivel uppstår på nytt kommer politikerna att återkomma med mer långtgående åtgärden. I slutändan blir resultatet detsamma; ökat förtroende ger mer normal prissättning.

"Även om riskpremien som härstammar från oro för de finansiella marknaderna minskar markant kvarstår riskpremien som hänger samman med att lågkonjunkturen blir besvärlig? Den ser dock ut att bli både djupare och mer utdragen än vad vi tidigare räknat med. Och då har vi ändå tillhört pessimisterna bland prognosmakarna", skrev Jörgen Appelgren i ett marknadsbrev.

Finansminister Anders Borg ansåg att eurogruppens uppgörelse på söndagen följer de kriterier som Sverige velat ha för åtgärder för den finansiella stabiliteten.

Han sade vid en pressträff på måndagen att det finns tre viktiga kriterier för åtgärderna. För det första att det måste finnas institutionell uppbackning om möjligheterna för att hantera en bankkris, för det andra att det ska finnas trafikregler som gör att det ena landets lösning inte blir det andra landets belastning och för det tredje att åtgärderna ska ske med bas från det egna nationella ansvaret.

Ett uttalat syfte med åtgärderna har varit att få igång frusna kreditmarknader, där det varit svårt och dyrt att få interbanklån på något längre löptider.

Måndagens euribor-fixing visade att räntan på en veckas eurolån mellan banker sjönk till 4,37 procent från 4,63 procent på fredagen.

Räntenivåerna sjönk även överlag vid Stiborfixingen för interbanklån i svenska kronor på måndagen, jämfört med fredagens fixing, och en viss effekt märktes även i måndagens Liborfixing i London. Räntan på tremånaders interbanklån i dollar sjönk till 4,75 procent på måndagen, från 4,82 procent på fredagen.

"Det är positiva indikationer på att trycket i någon mening börjar lätta. Kanske har vi nått toppen för kreditspreadarna och finansturbulensen. Sen återstår ju de realekonomiska effekterna, med lågkonjunktur", sade Michael Grahn, analytiker på Danske Bank.

EU-kommissionens ekonomiska taleskvinna Amelia Torres uppgav att EU kommer att använda flexibiliteten i stabilitetspakten, som kan medge längre tidsgränser för att korrigera stora budgetunderskott under det rådande svåra ekonomiska läget.

"Vår rekommendation är att inte släppa kontrollen helt av de offentliga finanserna och gå över 3- procentsgränsen. Men om det skulle hända kommer vi att hantera situationen enligt stabilitetspakten", sade hon.

På måndagsmorgonen kom dessutom besked om att ECB, Bank of England och Swiss National Bank tecknat nya, obegränsade swaplinor med Federal Reserve. De europeiska centralbankerna kommer nu att kunna erbjuda obegränsade volymer dollar till motparterna till fast ränta i låneerbjudanden på sju, 28 och 84 dagar. Avtalet kommer att gälla så länge det finns behov, och minst till januari 2009.

Riksbanken meddelade på måndagseftermiddagen att den lånar ut 10 miljarder dollar på tre månader onsdagen den 15 oktober och 80 miljarder kronor på tre månader på tre månader torsdagen den 16 oktober för att hantera den fortsatt ansträngda situationen på kreditmarknaderna.

Dessutom förbereder Riksbanken åtgärder för att direkt underlätta bankernas utlåning till företag utanför den finansiella sektorn, som fått allt svårare med sin kreditförsörjning.

I Sverige bekräftade också Finansinspektionen att den kommer att ändra föreskrifterna för beräkning av diskonteringsräntan för tjänstepensioner i linje med det förslag som presenterades förra veckan. Beslutet kommer att fattas vid ett styrelsemöte den 10 november.

Boräntespreadarna minskade under måndagen, över hela linjen.

I USA är handeln på räntemarknaden stängd på måndagen på grund av helgdag, medan börserna höll öppet. Även här steg kurserna ordentligt när handeln kom igång.

Senare i veckan publiceras flera tunga statistikbesked i USA, som detaljhandelns försäljning på onsdag, KPI på torsdag och preliminärt Michiganindex över konsumentförtroendet på fredag.

På valutamarknaden stärktes euron mer än den gjort på tre veckor mot dollarn efter beskedet från euroområdets ledare. Jämfört med fredagens svenska stängningsnotering var dollarn dock marginellt starkare mot euron. Mot yenen var dollarn också lite starkare.

Valutahandlare noterade att rörelserna kan vara överdrivna eftersom såväl Japan, som USA och Kanada håller stängt för helgdag.

Även pundet stärktes på förhoppningar om att regeringens räddningsplan kommer att leda till att en bankkollaps kan undvikas.

Kronan tappade mot dollarn på måndagen, med 4 öre till 7:11, och tappade 5 öre till 9:67 mot euron. Mätt i TCW- index minskade kronans värde till 129,66 (128,82).

SEB skrev i ett marknadsbrev att tillgångserosionen och den finansiella stressen "allvarligt äventyrar den globala tillväxten samtidigt som deflationen knackar på dörren".

"Nedåtriskerna mot våra tidigare, under konsensus, prognoser materialiseras nu snabbt", skrev de och ser nu en nolltillväxt i OECD-länderna nästa år.

De välkomnar fortfarande ytterligare räntesänkningar från centralbankerna, men drar slutsatsen att finanspolitiken måste bli mer proaktiv för att stödja tillväxten.

Enligt SEB Merchant Banking kommer de flesta centralbanker att sänka styrräntorna med 50-75 punkter före årsskiftet. De bedömer att Federal Reserves styrräntor kommer att bottna på 1,00 procent i den här räntecykeln, ECB på 2 procent, Bank of England på 2,50 procent, Riksbanken på 2,25 procent och Norges Bank på 4,00 procent.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?