Annons

Betala eller inte betala?

Dricks är ett märkligt fenomen. Officiellt finns det inte – ändå gör det det. Det vet varenda kroggäst som suttit och stirrat bekymrat på den tomma raden på notan där det står ”extra” eller ”dricks”. Förväntas man betala något som inte finns?

Förr var det enkelt. När man gick på krogen i början av 1990-talet tillkom en serveringsavgift, 12,72 procent för att vara exakt. När momsen lyfts bort från den summan återstod knappt 9 procent som tillföll personalen. Den som var på riktigt generöst humör – och det var det många som var under 1980-talets yuppieera – kunde naturligtvis plussa på notan mer än de 12,72 procenten.

1993 gick det här systemet i graven. Då infördes ett nytt lönesystem för de restauranganställda. Serveringsavgiften inkluderades i priserna på menyn, som följaktligen höjdes. Numera kan man på restaurangernas menyer ofta läsa: ”priserna inkluderar serveringsavgift och skatt”.

Alltså borde man inte behöva lägga något extra – eller? Stockholms officiella besöksguide, stockholmtown.com, ger följande svar:

”Du väljer själv om du vill ge dricks när du är på restaurang. De flesta stockholmare brukar ge dricks om de är nöjda med servicen. Och hur mycket du vill ge – det beror ju på hur nöjd du är. Att runda av uppåt så att dricksen blir cirka 10 procent är ett bra riktmärke.”

Det håller inte de hotell- och restauranganställdas fackliga organisation HRF med om.

”Det är helt felaktigt, det befäster ett gammalt synsätt. Våra medlemmar ska ha en lön de kan leva på”, säger förbundsordförande Ella Niia.

Enligt facket försvann dricksen 1993 med procentlönesystemet. I dag existerar dricks bara inom en liten, exklusiv krets av restauranger, hävdar Ella Niia.

”Det finns på lyxkrogar som F12, Mathias Dahlgren, Oaxen och Edsbacka Krog, representationskrogar som vänder sig till en köpstark publik”, säger hon.

”Den vanliga restaurangbesökaren som går ut och äter söndagsmiddag kanske rundar av notan på 789 kronor till 800. Där förekommer absolut inte några 10-procentiga påslag.”

När det gäller att förneka dricksens existens är fack och arbetsgivare samstämmiga.

”Dricks finns inte”, säger Mats Hulth, vd för SHR, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare.

Trots det ryckte Mats Hulth för tre år sedan ut och lyckades stoppa ett försök från Skatteverket att belägga drickspengar med sociala avgifter och tvinga arbetsgivarna att dra preliminärskatt på pengarna. Skattmasen hade nämligen kommit på att dricks som betalas med kreditkort skulle likställas med lön.

”Dricks är en relation mellan gästen och den som serverar, det är inget som restaurangen har med att göra”, säger Mats Hulth.

Hur mycket pengar uppgår dricksen till?

”Det är ett mörkertal, fullständigt”, säger Mats Hulth.

Men dricks som betalas med kontokort registreras väl?

”Det kan vara kontantuttag också, det vet man inte.”

Drickspengar är inte mer icke-existerande än att de blev en fråga i årets lönerörelse. När facket påstod att de restauranganställda, med en genomsnittslön på 16 800 kronor, tillhör de sämst betalda grupperna, sa Mats Hulth till Svenska Dagbladet:

”Vi har också de högsta lönerna. Tusentals personer har dricks som gör att de kommer upp i löner långt över en industriarbetares.”

Det fick facket att gå i taket.

”Det är direkt oförskämt att Mats Hulth blandar in svarta pengar i diskussionerna om lön”, röt Ella Niia.

Svarta pengar? Det förutsätter att de restauranganställda inte tar upp dricksen i deklarationen. Och i den mån de inte gör det har de brett folkligt stöd, visade Skatteverkets undersökning Svartköp och svartjobb i Sverige 2006.

Oavsett om det finns dricks eller inte kvarstår frågan: vad skriver man på den där raden som det står ”extra” eller ”dricks” på? Den finns där, det kan man inte blunda för.

”Runda av uppåt till en lagom summa som motsvarar cirka 10 procent. Är man nöjd kan man lägga lite mer, är man missnöjd kan man lägga lite mindre eller inget alls”, säger Magdalena Ribbing, etikettsexpert och ordförande för de numera sammanslagna vänföreningarna för Gastronomiska Akademien och Måltidsakademien.

Är det stora notor, på ett par tusen kronor eller mer, får man frångå procentpåslaget och lägga en hundring eller två. För dricks ska man lägga – systemet fyller en viktig funktion, anser Magdalena Ribbing.

”Det är ett sätt att visa uppskattning.”

”Det är vanligt att personalen lägger pengarna i en pott och delar på dricksen, det kallas trunka. På så sätt får kockarna också del av dricksen och de är ju en inte oväsentlig del av restaurangupplevelsen.”

”Personligen har jag alltid lagt dricks.”


USA
I USA är det lätt, där måste man lämna dricks, punkt slut. På en restaurangnota är det kutym att lämna 15–20 procent extra. Observera att beloppet räknas på summan före skatt (sales tax), en annan post som tillkommer på notan.
I New York, dit de flesta svenskar kommer, är skatten 8,375 procent, så det är bara att lägga dubbelt så mycket i dricks. Sammantaget innebär det att en krognota på 100 dollar stiger till cirka 125 dollar inklusive skatt och dricks.
I övrigt ska taxichaufförer, skoputsare, den som bär väskan på hotellet, frisören med flera ha dricks. Ett tips: ha en bunt dollarsedlar lättillgängligt i fickan att dela ut åt höger och vänster.

KINA
På vanliga restauranger eller för kortare taxiresor är det ingen som förväntar sig att få dricks. Däremot finns det taxichaufförer, särskilt till och från flygplatserna, som vill ge sig själva dricks trots att service är något totalt okänt för dem. Vid framkomsten slår de snabbt av taxametern så att den blir svart och uppger en slutsumma som ska rendera dem inte bara några kronor extra, utan ibland 70 procent och mer. De tycker att utlänningen kan betala.
Den som hämtar eller lämnar bagage på hotellrummet förväntar sig en dusör. Ofta har ”the bellboys” höga förväntningar.

TYSKLAND
Avrunda uppåt när du betalar din nota i Tyskland. Tala om vad du vill betala så att kyparen slipper stå och räkna småpengar. Exempelvis ”Neun, bitte” när notan är på 8,20 euro. Oftast räcker 1 eller 2 euro i dricks. För större sällskap och dyrare restauranger gäller maximalt 10 procent.
Lägg gärna på lite på taxinotan också.

STORBRITANNIEN
Restaurangerna i London har den ganska otrevliga vanan att lägga på 10–12 procent i dricks på notan och samtidigt påpeka att den är frivillig. Det är listigt eftersom det krävs ett visst mått av socialt mod för att börja skära i en redan tryckt prislapp, kanske särskilt för den som är uppvuxen i den icke-prutande svenska betalningskulturen. Det ska man dock göra om servicen inte varit bra. Har den varit okej kan det förtryckta beloppet halveras.
Taxibetalningen kan gott avrundas till närmaste hela pundtal.

ITALIEN
I Italien väntar sig alla dricks: taxichaufförer, piccolos, hotellstäderskor, kypare och så vidare. Bara om man har blivit helt svinaktigt behandlad ger man ingenting, som en markering. Annars uppfattas den som inte ger dricks som en stackars bondläpp som inte vet hur man för sig. Omkring 10 procent är lagom, men kunden är ganska fri att välja själv.

BRASILIEN
Dricks är inget problem i Brasilien. Folk väntar sig alls inte dricks i samma omfattning som exempelvis i USA. På restaurang läggs 10 procent automatiskt på notan. I motsatt fall meddelas detta. Runda möjligen av uppåt. Vissa struntförnäma ställen försöker dock med 13 procent, men det går att insistera på att betala enbart 10 procent.
Barer förväntar sig dricks endast i fall av bordsservering. På hotell ges dricks i princip bara till väskbäraren, som förväntar sig ett par real.
Taxi får ingen dricks, möjligen rundas taxametern av uppåt, men bara lite. Taxichaffisar rundar faktiskt även av nedåt.


Skribenter: Mikael Björk, Göran Jonsson, Agneta Engqvist, Viktor Munkhammar, Kristina Kappelin och Lennart Palmeus



Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?