1515

Räntor och valutor: Obligationsräntor upp på lugn marknad

Europeiska marknadsräntor vände upp på torsdagen efter en mindre nedgång i den tidiga handeln. Euron noterade samtidigt ett ny all-time-high mot dollarn, på 1,3927 men orkade inte hålla kvar hela uppgången.

En minskad stress på europeiska penningmarknader dämpade köptrycket på obligationsmarknaderna. ECB tillförde 75 miljarder euro till marknaden på onsdagen i en extra tremånadsrepa vilket bidrog till att sänka räntorna på kort bankutlåning på torsdagen. Bank of England utökade samtidigt volymen pund till marknaden i sin normala veckorepa vilket bidrog till att lätta trycket något på korta punddeposits.

Även i Sverige sjönk korta depositräntor påtagligt på torsdagen. Stibor-fixingen på en veckas depositutlåning sjönk från 4,15 procent på onsdagen till 4,00 procent på torsdagen.

Enligt Henrik Erikson, analytiker på Handelsbanken, kan det minskade trycket på de europeiska penningmarknaderna även ha påverkat priset på korta svenska deposit eftersom det minskar det utländska intresset för att använda kronor för att swappa in korta pund och euro.

Samtidigt kan marknadens oro för stora förfall i bostadsobligationer nästa vecka ha dämpats något. Bostadsobligationer för totalt omkring 60 miljarder förfaller nästa vecka, och marknaden har hyst en viss oro för hur det skulle gå att refinansiera detta i rådande marknadsläge.

"Men nu tror vi inte att det handlar om så mycket, de har nog redan gjort en del återköp", säger Henrik Eriksson.

Bedömningen är att bostadsinstituten redan har löst en stor del av finansieringen, vilket i sin tur också kan ha bidragit till att det har uppstått ett kortsiktigt placeringsbehov fram till obligationernas förfallodag.

SCB:s arbetsmarknadsstatistik för augusti visade en fortsatt mycket stark utveckling, som blir svår för Riksbanken att ignorera när det blir dags att uppdatera prognoserna i oktober.

"Det som slår en är den starka sysselsättningsutvecklingen och de starka timmarna", säger Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea.

Sysselsättningen ökade med 131.000 personer i augusti jämfört med samma månad 2006, i juli var ökningstakten 116.000 personer.

Nordeas ekonomer hade räknat med att tillväxttalen skulle bli något mer dämpade nu givet att jämförelsetalen från 2006 blir tuffare än vad de var i våras. Sysselsättningen började ta fart på allvar under det tredje kvartalet 2006, så årets augustisiffra tolkas som ett tydligt styrketecken från den inhemska ekonomin.

Antalet arbetade timmar med 5 procent i augusti, något mindre än de 5,7 procent som noterades i juli men fortsatt en mycket stark siffra.

"Det är ju en signal om att produktivitetstillväxten fortsätter att vara en huvudvärk för Riksbanken... De inhemska faktorerna pekar fortfarande mot räntehöjningar, och att Riksbanken höjer åtminstone en gång till före årsskiftet", säger Torbjörn Isaksson.

Svenska obligationsräntor steg 2-4 punkter, tioårsräntan upp 3 punkter till 4,13 procent och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till -3 punkter (-2).

Schweiz Nationalbank, SNB, höjde styrräntan med 0,25 procentenheter, till 2,75 procent, på torsdagen. Marknadsaktörer hade tidigare räknat med att en höjning skulle komma, men förväntningarna hade skruvats ned efter de senaste tidernas marknadsturbulens samtidigt som Schweiz augusti-KPI visade sig komma in väsentligt lägre än väntat.

SNB:s styrränta på 2,75 procent innebär att banken försöker styra tremånaders Liborränta i schweizerfranc till den nivån. Under den senaste tidens marknadsturbulens har tremånadersräntan stigit till 2,90 procent, att jämföra med det tidigare målet på 2,50 procent.

"SNB försöker därför lugna penningmarknaden och sätter ett mål för tremånaderslibor på ungefär 2,75 procent", skrev centralbanken i räntebeskedet.

Schweizerfrancen stärktes initialt på räntebeskedet, men gav snart upp förstärkningen i spåren på stigande riskaptit samt det faktum att SNB:s räntejustering i praktiken innebär att banken försöker pressa ned den aktuella tremånadersräntan.

Även amerikanska marknadsräntor steg på torsdagen i takt med att riskaptiten ökade när trycket på europeiska penningmarknader dämpades. Tvåårsräntan steg 8 punkter, till 4,01 procent jämfört med onsdagens svenska stängning medan tioårsräntan steg 6 punkter till 4,38 procent.

Antalet nyanmälda arbetslösa i USA höll sig fortsatt runt 320.000 personer förra veckan, veckostatistiken ger enligt analytiker därmed en starkare signal om den amerikanska arbetsmarknaden än vad sysselsättningsrapporten för augusti antydde, vilket kan komma att vägas in i Federal Reserves diskussioner vid räntemötet på tisdag. Men antalet nya arbetslösa ger samtidigt inget klart besked om hur många som nyanställs, siffran visar endast utflödet från, inte inflödet till, den amerikanska arbetsmarknaden.

"Kom ihåg att den månatliga sysselsättningssiffran kan försämras även om nivån på nyanmälda arbetslösa är stabil... Vid en vändpunkt (i konjunkturen) slutar företagen att anställa innan de börjar avskeda personal, en process som kan resultera i mindre månatliga sysselsättningsökningar utan att antalet nyanmälda arbetslösa stiger", skrev Tony Crescenzi, chefsstrateg på Miller Tabak & Co, i en kommentar till veckosiffran.

Euron steg till som högst 1,3927 mot dollarn på torsdagsförmiddagen, vilket var den högsta noteringen någonsin. Men euron föll senare tillbaka i en korrektion samtidigt som intresse riktades mot att köpa dollar mot japanska yen i takt med att riskaptiten tilltog.

Det råder något delade meningar bland analytiker om riktningen för den amerikanska valutan på kort sikt. Många menar att dollarsentimentet är fortsatt svagt vilket skulle tala för att euron kan bryta igenom 1:40 inom en nära framtid, andra tror dock att marknaden för närvarande övervärderar hur mycket Federal Reserve kommer att sänka styrräntan, en räntesänkning med endast 25 punkter på tisdag utan tydliga vinkar om fler lättnader framöver kan i så fall leda till en uppåtrekyl för USA-dollarn.

"Farhågor över Feds beredskap att anpassa sig till de starka förväntningar som impliceras i futuresmarknaden kan mycket väl pressa fram en rekyl i valutaparet", sade Neil Mellor, valutaanalytiker vid Bank of New York Mellon, till Thomson Financial News.

Vid den svenska marknadens stängning på torsdagen hade euron sjunkit tillbaka till 1,3885.

Efter inledande tveksamhet fortsatte den svenska kronan att stärkas något mot andra valutor på torsdagen. Euron sjönk drygt 2 öre, till 9,26, medan dollarn försvagades lika mycket till 6,667. TCW-index sjönk till 125,28 (125,68).


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?