1515

Snäll elegant har blivit elak tuffing

Rött möter svart, gammalt mäts mot nytt, över 15 år har passerat – och allt man landar i är samma obetvingliga sanning: Ingenting var bättre förr. Det var bara annorlunda.

2007 års Alfa Spider nosar 1991 års Alfa Spider i baken. Ja, egentligen härstammar den röda bilen rent tekniskt från 1960-talet, men lyftes och ändrades och modifierades ända fram till den generation som kallas Serie 4 och som kom 1991. Den fula ankstjärten i svart gummi, som förstörde utseendet under nästan hela 1980-talet, hade tagits bort och bilen försågs med så förfärligt fega prylar som katalysator, elhissar och – burr! – servostyrning.

Men det var också den sista Alfa Spidern med bakhjulsdrift och det betyder faktiskt något.

Efter Serie 4 kom 1994 en framhjulsdriven modell med våldsamt futuristisk design. Och nu är det dags för en helt ny Spider.

Den är baserad på sportkupén Alfa Brera, som i sin tur bygger på 159-modellen som en gång i tiden togs fram i Pixbo utanför Göteborg, där GM och Fiat drev gemensam utveckling av en bottenplatta för prestigemodeller. Ur detta skulle också en Saab ha kommit, men av detta blev intet.

Det blev en Alfa i några olika varianter.

Mest spektakulär är förstås Spider, som när tygtaket med hjälp av diverse elmotorer fällts ned är en av de absolut vackraste bilar som finns att köpa i dag. Bilen tillverkas, precis som 1991, hos Volvos partner Pininfarina utanför Turin – därav de diskreta emblemen på sidorna av båda bilarna.

Fast man kan nog påstå att designen gjordes hos en annan italiensk designfirma,

Giugiaro, som egenhändigt ritade konceptbilen Brera.

Vi ställer bilarna efter varandra. Så olika, men ändå någonstans med samma själ, som givetvis alltid formas efter den tid man föds i.

Den nya är betydligt mer aggressiv, har elaka ögon både fram och bak och kraft över skuldrorna. Den gamla, med rötterna i 1960-talet, är betydligt snällare. Men den nonchalanta elegansen har tyvärr gått förlorad.

Den nya Spidern är 13 centimeter längre, åtta centimeter högre och hela 20 centimeter bredare.

Inuti är skillnaderna minst lika stora. På den gamla sitter emblemet mitt i ratten halvt på sned, som en sorts hälsning från en tid med dålig kvalitet.

Den nya Spidern känns naturligtvis mer solid, men överraskar med irriterande oljud från den låga bakrutan som inte verkar sitta riktigt fast.

En gigantisk skillnad gäller sittkomforten. I alla år verkar körställningen i bilar från Alfa ha varit utformad för schimpanser: man bör ha mycket korta ben men väldigt långa armar. Inte förrän till 159-modellen – som Spider alltså baseras på – rättades detta till på allvar. I den gamla bilen sitter jag och skrevar med benen för att över huvud taget få plats.

Den andra gigantiska skillnaden gäller – förstås – säkerheten. I den gamla Spidern är karosstrukturen skral och man ser inte skymten av en krockkudde. Nya Spidern kan fås med sex krockkuddar och har också antilåsbromsar och inte minst antisladdsystem.

Men sedan då?

Vill man vara riktigt elak kan man säga att båda bilarna har samma tomma styrning, samma stötiga chassi och samma karaktärslösa motor. Ja, faktum är att man upplever mer temperament i den gamla Spidern, med längsmonterad fyra på 120 hk, än i den nya, som har den hypermoderna fyran på 2,2 liter och 185 hk under den välvda huven. Den nya bilen är också över 500 kilo tyngre, vilket är en viktig förklaring. Visserligen tar den gamla bilen 10,4 sekunder på sig från noll till 100, men den nya behöver faktiskt 8,8 sekunder – ingen skräckinjagande siffra det heller.

Men ingen av dessa bilar ska bedömas efter kalla tekniska data. De förtjänar något bättre.

Den nya Spidern hade kunnat vara en fullträff om mer tid och kraft ägnats åt köregenskaperna, motorn och kanske mest åt att spara vikt. Utseendet har den definitivt och nu får man liksom nöja sig med det.

Den gamla Spidern? Om ni inte redan har gissat det så är det alltså min privata bil.

Jag ville absolut köra öppet, ville absolut ha något italienskt, men hade inte den dryga miljon som man numera får punga ut med för en begagnad 360 Modena Spider F1.

Så vad göra?

Alfan kostade en bit under 100.000 kronor och hade rullat 6.000 mil i södra Tyskland, där den förre ägaren bor. Han hade för övrigt inte haft taket uppe på fem år, vilket gjort det förfärligt gråtrist och fult.

Men taket på en Spider ska väl ändå inte vara uppe?


ALFA SPIDER 2.0

Årsmodell: 1991.
Kategori: Cabriolet.
Pris: 80.000–100.000 kronor.
Förmånsvärde (netto/månad): Ej aktuell som tjänstebil.
Motor: Längsmonterad, fyra cylindrar, 2 liter.
Växellådor: Femväxlad manuell.
Förbrukning: Cirka 0,80 liter/mil.
Utsläpp av koldioxid: Cirka 192 gram/kilometer (bilindustrins frivilliga mål är 140 gram från 2008).
Vikt: 1.110 kilo.
Längd x bredd x höjd: 426 x 163 x 129 cm.
Hjärtat säger: Ti amo!
Hjärnan säger: Är redan en klassiker.


ALFA SPIDER 2.2 JTS

Årsmodell: 2007.
Kategori: Cabriolet.
Pris: Från 389.900 kronor.
Förmånsvärde (netto/månad): Ej aktuell som tjänstebil.
Motor: Tvärställd, fyra cylindrar, 2,2 liter, effekt 185 hk, vridmoment 230 Nm vid 4.500 varv.
Växellådor: Sexväxlad manuell eller automatiserad manuell låda, Selespeed.
Förbrukning: 0,94 liter/mil.
Utsläpp av koldioxid: 221 gram/kilometer (bilindustrins frivilliga mål är 140 gram från 2008).
Vikt: 1.684 kilo.
Längd x bredd x höjd: 439 x 183 x 132 cm.
Hjärtat säger: Underbart vacker.
Hjärnan säger: Blir knappast en klassiker.





Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?