Räntor och valutor: Räntan på fyraårshögsta

Europeiska marknadsräntor fortsatte att stiga något förmiddagens handel efter en uppgång redan i den inledande torsdagshandeln. Den svenska tioårsräntan handlas nu på den högsta nivån sedan september 2003, 4,34 procent.

Svenska obligationsräntor hade vid lunchtid stigit 2-4 punkter, och rörde sig i huvudsak i linje med den internationella utvecklingen. Vice Riksbankschefen Svante Öbergs tal om "produktivitet och penningpolitik" gav ingen omedelbar marknadspåverkan, men Henrik Mitelman, chefsstrateg på SEB Merchant Banking, konstaterar att Svante Öberg uttryckte sig "uppenbart negativt vad gäller den framtida produktivitetsutvecklingen".

"Om man ska vara lite spekulativt lagd, och det är vi väl alla, så kan man fundera om inte detta kommer att bli ett tema i den penningpolitiska rapporten (som presenteras den 20 juni)", säger Henrik Mitelman.

Svante Öberg grundtes i anförande var att "produktiviteten kommer troligen öka långsammare framöver", och att det "i kombination med högre löneökningar talar det för högre inflationstryck och därmed högre ränta framöver".

Det budskapet kom visserligen fram redan i den penningpolitiska rapporten i februari, men frågan är om inte utvecklingen sedan dess har visat en betydligt besvärligare utveckling än vad Riksbanken bedömde då.

Svante Öberg klargjorde att han i talet inte talade om den aktuella penningpolitiken, men han slog fast att en snabb sysselsättningstillväxt nu är förklaringen till att "tillväxten fortfarande är hög trots att produktiviteten ökar i en långsammare takt".

"Statistiken för produktiviteten under det första kvartalet i år är ett utmärkts exempel på detta. Mer eller mindre hela ökningen av BNP berodde på att antalet arbetade timmar ökade snabbt, medan produktiviteten bidrog i väldigt liten utsträckning", sade Svante Öberg.

Henrik Mitelman noterar samtidigt att det har kommit betydligt fler och mer intressanta tal från Riksbankschefer efter beskedet att direktionsledamöter bara i undantagsfall ska ge penningpolitiska signaler. Det budskap som sannolikt har fått mest genomslag, i första hand på kronans växelkurs, är Riksbankschefen Stefan Ingves besked den 28 maj om att det "än så länge inte finns några dramatiska skillnader i vår bild av den ekonomiska utvecklingen jämfört med i februari".

Enligt Henrik Mitelman bör det budskapet tolkas som majoritetens uppfattning vid det penningpolitiska mötet den 3 maj, senare information har gett klarare besked om högre löneökningar, att produktiviteten var mycket svag under första kvartalet och att inflationsförväntningarna har stigit påtagligt.

Men samtidigt ger Stefan Ingves budskap en indikation om att Riksbanken avviker från övriga centralbanker i världen för närvarande. Medan budskapen från Federal Reserve, Bank of England, ECB och andra är inriktade på att förvarna om att inflationsutsikterna kan tala för mer räntehöjningar än vad marknaden tidigare räknat med verkar Riksbanken vilja tygla marknadens förväntningar om kommande räntehöjningar i Sverige.

Men det kan bli allt svårare att som i samband med räntebeskedet i maj hänvisa till att en fortsatt god produktivitetstillväxt ska hålla tillbaka inflationen. Och att döma av en tilltagande debatt i USA kanske argumentet om prispress i omvärlden också blir svagare framöver.

Fed-chefen i Dallas, Richard Fisher, sade i en intervju med Wall Street Journal att globaliseringens effekter på USA:s inflation har gått från att vara god till dålig.

"Jag upplever att den globala kapaciteten har gått från att vara en medvind till en motvind i termer av inflationskontroll. Jag vet inte med matematisk precision intensiteten i dessa motvindar men jag känner att vinden har vänt. Både importpriser och de rapporter jag får från globala företagare indikerar att globaliseringen mycket väl kan utgöra ett uppåttryck på priserna", sade Richard Fisher till Wall Street Journal.

Hökaktiga kommentarer från Fed-ledamöter kombinerat med en rad starka utfall i aktuell ekonomisk statistik har bidragit till att pressa upp amerikanska marknadsräntor, tioårsräntan noterades över 5,00 procent på måndagsförmiddagen för första gången sedan augusti 2006, en ökning med cirka 0,5 procentenheter från i början av mars.

"Marknaden spelar på stark amerikansk tillväxt. Det betyder att det inte finns något skäl för Fed att sänka räntan och det är illa för obligationer. Detta spökar för marknaderna för närvarande", sade Peter Shaffrik, räntestrateg på Dresdner Kleinwort i London, till Bloomberg News.

Även europeiska marknadsräntor handlas på flerårshögsta nivåer på torsdagen, och enligt Henrik Mitelman talar de makroekonomiska utsikterna inte direkt för någon trendvändning, även om vinsthemtagningar kan pressa tillbaka räntenivåerna tillfälligt.

"Det som skulle ändra bilden är om det händer något med riskaptiten, om börserna skulle fortsätta att falla. Makromässigt är det svårt att se vad som skulle ändra utvecklingen", säger Henrik Mitelman.

Brittiska räntor steg i linje med i övriga Europa inför Bank of Englands räntebesked klockan 13.00. En klar majoritet av tillfrågade analytiker i Bloomberg News enkät tror att räntan kommer att lämnas oförändrad, men det kan finnas utrymme för en ny överraskning givet att flera ledamöter övervägde att föreslå en höjning med 50 punkter i maj. Fyra av nio ledamöter i the Times skuggkommitté ville också se en höjning nu, en ville att räntan skulle höjas med 50 punkter.

På valutamarknaden stärktes USA-dollarn något under förmiddagens handel, förstärkningen var särskilt tydligt mot schweizerfrancen, som även tappade mot euron.

En något oväntad räntehöjning från Nya Zeelands centralbank, med 0,25 procentenheter till 8 procent, fick vissa aktörer att ta nya carrytrades-positioner vilket kan ha pressat lågräntevalutan schweizerfranc trots att arbetslösheten i Schweiz sjönk mer än väntat i maj, till 2,7 procent.

Utöver Bank of Englands räntebesked bjuder eftermiddagen på USA-statistik över antalet nya arbetslösa förra veckan, klockan 14.30, enligt Bloomberg News enkät väntas en liten ökning, till 312.000 jämfört med 310.000 föregående vecka. Klockan 16.00 kommer statistik över grossistlagren i april, som väntas ha ökat med 0,3 procent.

Dessutom rapporterar de stora detaljhandelskedjorna sina försäljningsresultat för maj.

Torsdag kl 11.35 (tisdag kl 12.00)
USD/SEK 6:9015 (6:9002) SSV dec 3,52 (3,52)
EUR/SEK 9:3129 (9:3221) SO 1051 4,33 (4,29)
EUR/USD 1:3495 (1:3509) Räntegap/ty -17 (-17)
US obl 10y 5,00 (4,94) Tysk obl 10y 4,50 (4,46)


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?