Annons

Miljökrav sätter p för östtysk kultbil

BERLIN -
"Hur förfaldigar man värdet på en Trabant?"
"Man tankar den full."
"Hur fyrdubblar man värdet på en Trabant?"
"Man slänger in en banan i baksätet".

När de östtyska Trabanterna i november 1989 rullade in i Västberlin efter murens fall applåderade västtyskarna. Nu håller de för näsan för att slippa de illaluktande avgaserna och vill förbjuda ”Trabin”.

Trabanten är på väg mot skroten. Berlin och andra tyska storstäder vill förbjuda bilen nästa år, eftersom den inte klarar nya hårdare avgasregler. I Berlin rullar fortfarande omkring 1 700 Trabanter, i hela Tyskland (främst öst) drygt 50 000.

Än så länge kan man även som turist få uppleva den östtyska kultbilens charm inifrån under en särskild Trabi-safari. Fem Trabanter åker i konvoj efter en ledarbil. Man behöver bara ett körkort och mycket mod.

Trabi-3Före avfärd ger ledarbilens chaufför en snabbinstruktion. Instrumentbrädan är överskådlig. En knapp för vindrutetorkare, en för lyset och några extra för bland annat varningsblinkers som man förhoppningsvis ska slippa använda.

Via radio får man köranvisningar och sightseeing. Det mesta av det senare går förlorat, eftersom föraren har fullt sjå med att hålla bilen i gång.

Trabanten är handväxlad, och växlarna sitter dessutom tvärtom mot västbilar som gamla Saab och Peugeot. Kopplingen är trög och motorn hotar att stanna om man inte gasar vid korsningarna. Bromsen är så seg att det känns som att man måste trampa genom golvet för att den över huvud taget ska ta.

Men å andra sidan gör väl en Trabant inte så stor skada om den råkar köra in i en annan, riktig, bil. Den är byggd av konstfiber förstärkt med bomull. Ändå känns den inte pappig, och klarar faktiskt regn trots rykten om motsatsen.

Trabi-2En motor på 26 hästkrafter innebär vissa begränsningar. Det är till exempel inte helt enkelt att komma över korsningar innan riktiga bilar kommer från sidan i raketfart. Eller en lastbil, som känns otroligt stor om man sitter lågt nere i en näst intill oskyddad Trabant.

Att få med sig safarins alla sex trögstartade Trabanter i ett svep över ett trafikljus känns som att vinna på lotto. Ofta tvingas konvojen vänta på en eller två eftersläntrare.

Turisterna flockas vid sidan om bilarna för att fotografera Trabanten, som har blivit en verklig symbol för Berlin och återföreningen. Berlinborna däremot håller för näsan för att slippa lukten, eller öronen för att slippa tvåtaktssmattret.

Sätena motsvarar inte heller moderna krav. En och en halv timme bakom ratten känns mer än nog. Att östtyskarna åkte ända till Ungern och Bulgarien i dessa fordon verkar som ett under.

Ett stopp vid resterna av Berlinmuren är nödvändig för att sträcka på benen, vila öronen och vid behov byta förare. Här kan man också studera den märkliga motorn, med en liten tank för oljeblandad bensin precis framför vindrutetorkaren.

Trabi-safari har två Berlinturer att välja på, dels en Classic, dels en Wild East. Den första passerar alla sevärdheter i öst och väst. Den andra koncentrerar sig på öst. Pampiga Karl-Marx-Allee ger möjlighet att gasa på och faktiskt komma en bra bit över 50 kilometer i timmen. Dessutom går en tur i historiska Dresden, där det hela började för snart sju år sedan.

”Det var svårt till en början. Hotellen ville inte rekommendera oss, så vi fick lita på att turisterna såg våra flygblad”, säger ägaren Rico Heinzig.

Trabi-1Nästa smäll kom under översvämningen 2002. Fyra bilar förstördes, och turisterna var borta under lång tid. Rico Heinzig körde sina sju kvarvarande Trabanter till Berlin.

”Det var som att börja från början. Jag hade inget kontor och inget garage, utan ställde bilarna hos kompisar. Jag hade knappt pengar att tanka bilarna för”, säger Rico Heinzig.

Han löste sin likviditetskris genom att lägga in ett stopp på en bensinstation i turen. Under förevändning att turisterna skulle få känna på att tanka en Trabant fick han loss kontanter.

Lyftet kom efter succéfilmen Goodbye Lenin 2003, som återuppväckte intresset för DDR.

”Telefonerna ringde hela tiden”, säger Rico Heinzig, som har utökat flottan till 60 bilar, bland annat med limousine och cabriolet.

Det allvarligaste hotet mot firmans existens är Berlins planer på att förbjuda Trabanten och andra utsläppssyndare nästa år.

”Om det blir av måste jag lägga ned. Det går inte att fortsätta bara i Dresden. Jag har tre fjärdedelar av omsättningen i Berlin.”

Han hoppas på att få ett permanent undantag, trots att konkurrenter som bussföretagen motarbetar honom.

”Jag ger 20 personer arbete. Berlin har inte råd att säga nej till det”, säger Rico Heinzig.

För sin egen del är han inte orolig.

”Jag har två små hotell i Dresden.”

Rico Heinzig köpte sin första Trabant för 13 år sedan, när han tog körkort. I dag kostar bilarna från 3 000 till 10 000 kronor. På DDR-tiden var en Trabantbeställning en uppskattad dopgåva, ungefär som bosparande i dag.

”Det var uppemot 15 års väntetid. Sedan kunde man köra Trabanten några år innan barnet tog körkort.”

Den stora efterfrågan gjorde att begagnade Trabanter var betydligt dyrare än det statligt reglerade nypriset.

Trabanten började tillverkas 1957 i Audis gamla fabrik i sydösttyska Zwickau. Den första modellen, P50, hade en tvåtaktsmotor på 500 kubikcentimeter och 18 hästkrafter och påstods kunna nå 90 km/tim.

Klassikern 601 började tillverkas 1964. Den stod för 2,8 miljoner av Trabants totala produktion på 3,1 miljoner bilar.

Trabant hade också planer på att tillverka en bil med modern fyrtaktsmotor. Men projektet 603 ställdes in på order uppifrån. Enligt östtyska konspirationsteorier försvann ritningarna och hamnade i väst. VW:s Golf, som presenterades något senare, har stora likheter med den mytiska 603:an.

Trabantfabriken stängde i april 1991, eftersom östtyskarna då föredrog begagnade bilar från väst.



Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?