Annons

Räntor och valutor: Lugnet efter stormen

Valutamarknaderna stabiliserades och räntemarknaderna uppvisade endast måttliga uppgångar i onsdagens handel, i spåren på den senaste tidens turbulens.

Volatiliteten i japanska yen har också sjunkit tillbaka, och marknadsaktörer frågar sig om det innebär att "storyn" om avveckling av yen-carrytrades är över eller om marknaden endast befinner sig i "stormens öga".

"Vi misstänker att det handlar om det senare. Vi tror att nedgången i dollar/yen, som inleddes på allvar för en vecka sedan, troligen kommer att nå 110 (yen per dollar) innan dammet lägger sig på allvar", skrev Steve Barrow, analytiker på Bear Stearns i London, i en kommentar.

Efter tisdagens nedåtrekyl i den japanska yenen har dollar/yenkursen stabiliserats nära 116:50-nivån medan euro/yen har planat ut något under 153.

Svenska marknadsräntor steg 1-2 punkter i tunn handel på onsdagen. Tioårsräntan steg 2 punkter, till 3,77 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till -16 punkter (-17).

Inkommande svensk statistik passerade i stort sett obemärkt. Intresse riktades mot mäklarstatistik som visade att bostadsrättspriserna steg 13 procent på årsbasis i februari, men ökningen för villapriserna stannade på 5 procent vilket gjorda att den samlade prisutvecklingen inte oroade marknaden. Blickarna riktades i stället främst mot börsutvecklingen.

"Vi har ju sett en del svaga USA-data, men det är ingen som tror att det här ska braka ihop. Det är svårt att se det som annat än en korrektion", sade Michael Grahn, analytiker på Danske Markets.

Sett ur ett inhemskt perspektiv ser Michael Grahn för närvarande de opartiska ordförandenas försök att hitta fram till ett löneavtal som kan accepteras av parterna på industriområdet som viktigast för räntemarknaden. Men även om IF Metall uttryckte oro för möjligheterna att nå fram till ett slutbud till på fredag tar marknadsaktörer hittills utvecklingen med ro.

"Man pratar ju om att man ska höja lönenivåerna, men vi uppfattar inte att det skulle vara någon risk för att nivåerna ska bli så höga att de utgör ett inflationshot", säger Michael Grahn.

Tysk industriorderingång var överraskande svag i januari, men kombinerat med en upprevidering av decemberstatistiken tolkades statistiken som endast marginellt svagare än väntat och effekten på ränte- och valutamarknaden blev minimal.

Commerzbank-analytikern Mattias Rubisch konstaterade dock att statistiken bekräftar att perioden med stark tillväxt i tillverkningsindustrin verkar vara över. Orderingången sjönk 0,2 procent under det fjärde kvartalet, jämfört med det tredje, och i januari var orderingången 0,2 procent lägre än genomsnittet under det fjärde kvartalet.

"Inbromsningen i tillverkningsindustrin har varit ett globalt fenomen de senaste månaderna. Tillsammans med den milda förstärkningen i euron kan det i stort sett förklara försvagningen i exportefterfrågan, men stagnationen i inhemska order är mer slående", skrev Mattias Rubisch i ett marknadsbrev, och konstaterar att detta går på tvärs med sentimentsindikatorer för industrin som har visat rekordstor optimism de senaste månaderna.

En liknande tendens har märkts i USA, där vissa analytiker har haft svårt att få ihop ökningen i ISM-index för februari med den oerhört svaga orderstatistiken för januari. För nya USA-indikationer riktar vissa nu blickarna mot Feds Beige Book på onsdagskvällen, men det mesta handlar dock om fredagens sysselsättningsrapport för februari.

"Arbetsmarknaden är ju ändå grundpelaren för synen på konjunkturen. Skulle den utvecklas svagt så blir ju det en input för synen på vinstutvecklingen", sade Michael Grahn.

Onsdagen bjöd på en vägledande indikator inför fredagens statistik, då ADP-mätningen visade att sysselsättningen i den privata sektorn steg 57.000 i februari. Det var lägre än väntade 100.000, men givet att ADP-mätningen inte inkluderar offentliga jobb blev utfallet ändå hyggligt i linje med vad analytiker väntar inför den officiella sysselsättningsstatistiken på fredag. Enligt Bloomberg News väntar analytiker i genomsnitt att sysselsättningen ökade med 95.000 personer i februari.

Amerikanska marknadsräntor steg marginellt jämfört med noteringarna vid tisdagens svenska stängning. Den tvååriga statspappersräntan steg 1 punkt, till 4,57 procent, och tioårsräntan steg 2 punkter till 4,53 procent.

Kronan stärktes knappt 2 öre mot dollarn, till 7:05, medan euron var oförändrad på 9:27. TCW-index sjönk till 126,23 (126,34).


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?