Räntor och valutor: Kronan vinner mark

Valutamarknaden fortsätter att fokusera på det kommande G7-mötet och om och hur yenförsvagningen kommer att avhandlas där. Utspelen har avlöst varandra och handeln beskrivs som nervös. USA-räntorna har sjunkit efter en lyckad obligationsemission på tisdagskvällen.

De europeiska räntorna uppvisade endast marginella förändringar under en onsdag som var fattig på vägledande statistik. Den tyska tioårsräntan var oförändrat 4,04 procent.

Industriproduktionen i såväl Storbritannien som Tyskland var svagare än väntat i december. Den brittiska industriproduktionen sjönk med 0,1 procent, jämfört med en väntad ökning med 0,2 procent. I Tyskland sjönk industriproduktionen med 0,5 procent i. Analytikerna hade enligt Bloomberg News prognosenkät väntat sig en ökning med 0,5 procent.

På torsdagen kommer räntebesked från såväl ECB och Bank of England. Båda väntas lämna oförändrat och intresset riktas därför närmast mot vilka uttalanden som kommer. Det finns en viss oro för att ECB kanske inte lika tydligt som tidigare signalerar en kommande räntehöjning. Som vanligt är det kodorden "strong vigilance" (stark vaksamhet) som marknadsaktörerna lyssnar efter vid ECB-chefen Jean-Claude Trichets presskonferens. Han har tidigare använt just de orden för att flagga för en räntehöjning vid nästföljande möte.

De svenska räntorna uppvisade även de små rörelser på onsdagen, med tioåringen oförändrat på 3,94 procent. Räntegapet mot Tyskland var därmed oförändrat -10 punkter.

Ekonomistyrningsverket, ESV, kom med ny budgetprognos där de spår goda tider för statsfinanserna. Hög tillväxt, ökad sysselsättning och låg inflation gör att den svenska staten kommer att visa stora överskott de närmaste åren. Detta utan att ESV har räknat med några inkomster från utförsäljningen av statliga företag.

ESV tror att överskottet blir 41,1 miljarder kronor i år och även de kommande åren spås staten visa plusresultat. De stora överskotten gör att skuldkvoten minskar snabbt och är nere under 40 procent i år och fortsätter att minska till 30 procent 2010. Dessutom bedömer ESV att utgiftstaket kommer att underskridas med bred marginal under de kommande åren.

Den norska arbetslösheten för januari kom in lägre än väntat och Stein Bruun, chefekonom på SEB Merchant Banking i Oslo, menar att detta stärker Norges Banks argument för en tilltagande löneinflation under 2007. SEB tror det blir en ny norsk räntehöjning i mars.

På tisdagskvällen fick en god efterfrågan vid en emission av treåriga statsobligationer för 16 miljarder dollar USA-räntorna att sjunka. Under onsdag eftermiddag har de amerikanska räntorna sjunkit ytterligare och jämfört med tisdagens svenska stängning sjönk den tioåriga statsobligationen totalt 5 punkter, till 4,76 procent.

På onsdagskvällen ska tioåriga statsobligationer för 13 miljarder dollar emitteras och på torsdagen kommer en emission av 30-åriga obligationer för 9 miljarder dollar.

Morgan Stanley tror att det kommer att bli ett mindre intresse för onsdagens tioåriga obligationer än tisdagens treåringar, eftersom räntan bedöms som låg.

"Jag tror inte att försäljningen av tioåringarna kommer att gå lika bra som för treåringarna", sade Marc Ostwald, strateg på Insinger de Beaufort i London, till Bloomberg News.

Under onsdag eftermiddag kom det in oväntat starka preliminära produktivitetssiffror för fjärde kvartalet från USA. Produktiviteten ökade med 3,0 procent, jämfört med väntade 2,0 procent och enhetsarbetskostnaderna steg med 1,7 procent, jämfört med en väntad uppgång med 2,1 procent. Samtidigt reviderades dock enhetsarbetskostnaderna för det tredje kvartalet upp.

HSBC:s Ian Morris drar slutsatsen att statistiken sammantaget är neutral för Fed vad gäller stigande lönekostnader.

Den icke röstande Fed-chefen i Philadelphia, Charles Plosser sade i ett tal på onsdagen att inflationen fortsatt är den viktigaste orosfaktorn för 2007, och det kan behövas ytterligare penningpolitiska åtstramningar.

På valutamarknaden är det fortsatt nervöst inför det stundande G7-mötet i tyska Essen 9-10 februari och då särskilt om yenen kommer att tas upp i slutkommittén.

"Det är en fram- och tillbakahandel och lite nervositet", sade en svensk analytiker.

Han sade vidare att den senaste turen har varit att yenen försvagades efter att USA:s finansminister Henry Paulson sade att den svaga yenen inte beror på japanska interventioner på valutamarknaden, utan på den bräckliga japanska tillväxten.

Detta antas minska sannolikheten för att det kommer något uttalande om yenen från G7. Den tyske finansministern Peer Steinbrück till Wall Street Journal att "vi talar också om valutor - diskret och inte offentligt, inte uppjagat, men vi måste tala om det", men det uttalandet övertygade inte.

"Det finns ingen gemensam syn från G7 att yenen bör stärkas", sade den svenske analytikern.

Kommer det inte någonting om yenen från G7 kommer den återigen att gå svagare, tror den svenske analytikern.

"Givet att de inte säger något, vilket är vad alla tror, så kommer yenen återigen att försvagas", sade han och tillade att försvagningen i så fall kommer att bli ganska måttlig.

Däremot ser analytikern det som mojligt, om än inte troligt, att G7 kan säga någonting om att carrytrades innebär ett stort risktagande

"Men de verkar inte ha USA:s stöd för det", sade han.

Den svenska kronan har tisdagens stängning stärkts med 5 öre mot dollarn till 7:01 och med 3 öre mot euron till 9:11. Mätt i TCW-index har kronan stärkts från 125,17 till 124,61.

"Det man kan peka på är att den största oron efter Riksbanken har lagt sig lite grann. Det finns ett visst motstånd i ljuset av signaleringen från Riksbanken", sade samme svenske analytiker om den starkare kronan.

Han fortsatte med att säga att det är viktigt för kronan att Riksbanken fortsätter att höja så att inte Sverige "halkar efter".


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?