1515
Annons

Stockholmsbörsen: Verkstad vinnare

Stockholmsbörsen fortsatte att visa styrka under tisdagens handel och steg mer än de europeiska börserna i övrigt. Drivande för uppgången var än en gång verkstad, där Atlas Copco och fordonsbolagen tillhörde vinnarna.

Även skogssektorn drog sitt strå till stacken.

"Uppgången är förhållandevis bred, frågan är bara hur länge denna otroliga börsutveckling kan hålla i sig, svårt att hitta något som skulle kunna störa ordningen", säger en mäklare till Direkt.

Vid lunchtid hade OMXS30 stigit med 0,7 procent till 1.200,7. Omsättning uppgick till 11,9 miljarder kronor.

Verkstadsbolagen i allmänhet, och Volvo samt Scania i synnerhet, passade på att fortsätta gå starkt, sedan deras tyska konkurrent MAN kommit med en rapport under tisdagsmorgonen. Rapporten visade sig vara bättre än väntat såväl resultatmässigt som omsättningsmässigt.

MAN bedömer vidare att marknaden för kommersiella fordon 2007, kommer att vara i linje med 2006.

Volvo steg med 1,5 procent medan Scania avancerade 1,4 procent.

Främst att driva index var dock Atlas Copco som klättrade 1,9 procent.

Överlag så haglar det i det närmaste positiva rekommendationer över verkstadsbolagen, i kölvattnet av bra rapporter.

Undantaget under tisdagen var dock Jyske bank, som helt osentimentalt sätter en riktkurs 390 kronor och rekommenderar sälj på Volvo, mot bakgrund av stor osäkerhet om efterfrågan på den nordamerikanska marknaden.

Andra vinnare under tisdagen var skogsbolagen, där såväl SCA som Stora Enso avancerade med 1,5 procent.

M-Real sade i sin rapport strax före lunch att bolaget ser högre priser på finpapper under det första kvartalet.

SSAB fortsatte annars bolagets urstarka trend och fortsatte upp med 3,0 procent. Analytikerna på marknaden är i det närmaste samstämmiga om att SSAB är aktien man ska äga.

Rapport väntas i morgon onsdag.

Cardo steg 0,7 procent på sin rapport för det fjärde kvartalet. Siffrorna var i linje med förväntningarna, undantaget var rörelsemarginalen som kom in något lägre, trots fortsatt implementering av bolagets kostnadsreduceringsprogram.

It-konsultbolaget Tieto Enators aktie steg med 1,50 kronor till 192 kronor, efter att företaget kommit med sin rapport för det fjärde kvartalet.

Bolaget har tidigare lämnat preliminära siffror, men rapporten drar ändå till sig ett visst intresse, sedan bolaget uppgivit att det kommer att se över sina finansiella mål under året.

"Det som håller uppe aktien är avkastningen med utdelningen och att de söker mandat för ett nytt återköpsprogram. Utsikterna ligger inte så långt från förväntningarna. Men till det ska läggas kostnaderna för det nya besparingsprogrammet som man inte vet så mycket om ännu", säger en analytiker till Direkt.

Även konsultbolaget Acando kom med sitt bokslut under tisdagsmorgonen. Företaget redovisar ett kraftigt resultatlyft, och omsättningen fördubblades nästan jämfört med föregående år.

Vidare har styrelsen, med verkan från och med 2007, antagit policyn om en långsiktig utdelningsnivå på minst en tredjedel av nettoresultatet. Dock lämnas ingen utdelning för 2006.

Bolagets aktie rusade med hela 10,5 procent.

Ytterligare ett företag som kom med siffror under tisdagen var Enea, vars aktie föll med 5,0 procent till 4:02 kronor.

Bolagets resultat sjönk betänkligt jämfört med 2005, trots att omsättningen steg något.

Eneas ledning säger dock till Direkt att rapporten är solid.

"Bra resultat, acceptabelt i topline. Vi hade förväntat oss högre försäljning under fjärde kvartalet främst på den amerikanska marknaden. Gällande helåret är vi nöjda även om resultatet påverkas av det svagare fjärde kvartalet i USA", säger Eneas vd Johan Wall.


Finanspolitiska rådet: Sverige fixar Nato-notan

Natos budgetkrav – 2 procent av BNP i försvarsutgifter – har vi råd med, enligt Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten.

Han beskriver dock alla stöd och förslag utanför den ordinarie budgetprocessen – som höjt garantitillägg till pensionärer och stöd till stora elförbrukare och bilister – som ett hot mot förtroendet för finanspolitikens ramverk.

Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten.
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten.Foto:Jack Mikrut

Sverige har råd med både smör och kanoner, enligt Lars Heikensten. Bedömningen görs sedan Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari skapat ett brett stöd för att höja den svenska statens försvarsutgifter till 2 procent av BNP.

Metaforen smör eller kanoner är en klassisk nationalekonomisk tankefigur, där man ställer försvarsutgifter mot välfärd när det ska göras budgetprioriteringar.

Enligt Försvarsmakten kan försvarsutgifterna lyftas till 2 procent av BNP – ett Natovillkor – till 2028. I kronor och ören skulle det innebära en nivåhöjning på totalt cirka 30 miljarder kronor eller med 5 miljarder kronor per år.

Nu blir det kanoner. Hur blir det med smöret?
”I det budgetförslag som har lagts finns det ganska omfattande stöd till pensionärer och till hushållen för att klara energiprishöjningarna. Och det där är av betydligt större omfattning än vad som förefaller ligga i korten när det gäller försvaret”, säger Heikensten.

”Så om vi ska använda den metaforen, än så länge är det betydligt mer smör än kanoner. Så är det ju”, tillägger han.

Han tonar samtidigt ned effekterna på framtida reformutrymme från de högre försvarsutgifter som nu vankas.

”Vi tycker att de borde kunna rymmas inom vad som är normala prioriteringar.”

Samtidigt är han kritisk till att överskottsmålet inte nås i budgeten för 2022. Trots att ”ekonomin är i balans” avviker budgeten från överskottsmålet med nästan en procentenhet. Dessutom, det som borde vara en budgeteringsmarginal på 1,5 procent av utgifterna – eller 23 miljarder kronor i överskott – ser ut att bli ett underskott på 7 miljarder.

Det är alla förslag och beslut vid sidan om den ordinarie budgetprocessen som ställer till det, enligt Heikensten. Inte minst då många av dem är finansierade med lån i stället för med neddragningar på andra budgetposter.

”Om inget oförutsett inträffar är det rimligt att det kommer att behövas besparingsåtgärder i höst för att leva upp till utgiftstaket”, säger Heikensten.

Men så ser det inte ut. I stället är det valår och nya ändringsbudgetar som inte ryms inom riktlinjerna på gång.

”Sammantaget ger det här en bild av att det finanspolitiska ramverket utmanas”, säger Heikensten.

Heikensten vill inte ge Magdalena Andersson något slutbetyg som finansminister och han avstår även från att direkt recensera efterträdaren Mikael Dambergs prestationer hittills.

Han tillägger att när det gäller ansvaret för avstegen från det finanspolitiska ramverket faller det även på oppositionen, som i riksdagen drivit igenom sina budgetförslag.

”Regeringen har naturligtvis ett särskilt ansvar. De lägger fram propositionerna och det är i första hand de vi diskuterar och där uppnås inte överskottsmålet och där hotas utgiftstaket”, säger han.

”Samtidigt har riksdagen tagit över och drivit igenom sin ekonomiska politik och den har ju haft samma brister. I den meningen är ansvaret delat mellan regering och riksdag”, tillägger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?