1515
Annons

Räntor och valutor: Uppgång för räntorna

Svenska marknadsräntor steg 1-3 punkter i måndagens handel, i huvudsak i linje med utvecklingen i övriga Europa. Det kom få nya besked som kunde driva marknaderna och aktiviteten dämpades dessutom av att USA höll helgstängt. Tioårsräntan steg 3 punkter, till 3,89 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till -17 punkter (-18).

Kronan återhämtade en liten del av den försvagning som kom i spåren på Riksbankens överraskande mjuka räntebudskap på torsdagen. Jämfört med fredagens stängningsnivåer försvagades euron drygt 1 öre, till 9:25, och dollarn backade 2 öre till 7:04. TCW-index sjönk till 126,01 (126,24).

Marknadsaktörer blickar nu fram mot finansutskottets utfrågning av Riksbankschefen Stefan Ingves för eventuella utvecklingar av Riksbankens tänkande bakom bankens förhållandevis mjuka räntebana. Och givet Riksbankens optimistiska syn på att ett ökat utbud på arbetsmarknaden ska klara att matcha den ökade efterfrågan på arbetskraft riktas blickarna också mot vad KI:s konjunkturbarometer kommer att rapportera om hur företagen ser på bristtalen på fredag.

Den tyska centralbanken, Bundesbank, ser hoppfullt på den tyska ekonomin enligt bankens månadsrapport på måndagen. Efter en tillfällig inbromsning, till följd av regeringens finanspolitiska åtgärder, under första kvartalet väntas ekonomin öka takten igen, och Bundesbank befarar samtidigt att en starkare tillväxt i euroområdet kan innebära stigande inflationsrisk, främst från löneutvecklingen.

Även Bank of England varnade för att inflationsmiljön sannolikt inte kommer att vara lika gynnsam framöver som den har varit de senaste tio åren, enligt ett skriftligt uttalande till finansdepartementet. Bank of England bedömer dock att "det nuvarande penningpolitiska ramverket bör ha kapacitet att klara av mer turbulenta tider".

Efter en tunn inledning på veckan bjuder makroagendan på en rad intressanta hållpunkter senare. För USA:s del ser onsdagen intressant ut, med januari-KPI och protokollet från Fedmötet den 30-31 januari, och i Europa är det kanske fredagens tyska IFO-index som tilldrar sig mest uppmärksamhet.

Det på förhand mest ovissa beskedet under veckan kommer på onsdag morgon, då Bank of Japan meddelar räntebesked efter sitt tvådagarsmöte, som inleds på tisdagen.

Bank of Japans beslut att lämna styrräntan oförändrad i januari, med röstsiffrorna sex mot tre, kom efter en kanonad av uttalanden från regeringsledamöter och ledande företrädare för det styrande LDP-partiet, något som reste förnyade frågor om den japanska centralbankens oberoende.

På måndagen kom nya uttalanden från en lång rad politiska företrädare, men ett gemensamt tema för dessa kommentarer verkar nu vara att penningpolitiken är Bank of Japans område, och att centralbanken väntas fatta ett "lämpligt" beslut baserat på bankens utvärdering av ekonomin och prisutvecklingen.

Tidningen Nikkei rapporterade på måndagen att regeringen har börjat tona ned sitt motstånd mot en räntehöjning. Tidningen hänvisade bland annat till att LDP-partiets generalsekreterare Hidenao Nakagawa inte ens tog upp frågan vid ett partimöte på söndagen.

Inför BOJ:s januarimöte uppmanade Hidenao Nakagawa centralbanken att lämna styrräntan oförändrad, och tillade att regeringen kommer att utöva sin rätt att uppmana banken att skjuta upp sitt policybeslut. Andra politiska företrädare var dock mer försiktiga i kommentarerna om att utnyttja denna rättighet.

Den överraskande starka japanska BNP-rapporten förra veckan, BNP steg 4,8 procent uppräknat i årstakt, ökade förväntningarna om att Bank of Japan ändå kommer att höja räntan denna vecka, men enligt flera analytiker som Bloomberg News talat med är det ännu mycket svårt att avgöra vad utgången blir.

"Det förefaller som att Bank of Japan sköt upp en räntehöjning förra månaden för att de väntade på BNP- statistiken, med vilken de kan förklara att den ekonomiska tillväxten ännu är solid. Fjärde kvartalets BNP förstärker centralbankens skäl för en räntehöjning", sade Teizo Taya, tidigare ledamot av Bank of Japans policyråd och numera rådgivare vid Daiwa Research Institute, till Bloomberg News.

Av 50 tillfrågade analytiker tror 26 att den japanska räntan kommer att lämnas oförändrad på 0,25 procent medan 24 tror att den kommer att höjas till 0,50 procent. Enligt beräkningar från Credit Suisse tyder dock marknadens prissättning på att sannolikheten för en räntehöjning är 61 procent.

Den japanska yenen försvagades något mot euron jämfört med fredagens noteringar. Enligt analytiker skulle en räntehöjning från Bank of Japan kunna skapa viss kortsiktig volatilitet i yenkursen, men enligt flera bedömare tyder såväl likviditet som riskaptit på att carryhandeln kan fortsätta på sikt och därmed åter pressa den japanska valutan även om räntan skulle höjas på onsdag.


Plånbokssmäll för semesterfirare: ”Kommer bli betydligt dyrare”

Inflationstakten är den högsta på 32 år, vilket kommer att märkas vid sommarsemestern. Enligt Visita får semesterfirare ta höjd för högre priser på bland annat hotellövernattningar, restaurangbesök och transporter. 

”Det kommer att bli betydligt dyrare än förra året”, säger branschorganisationens chefsekonom Thomas Jakobsson.

Samtidigt kan medlemskap i exempelvis fackförbund och kundklubbar ge rabatter på både resor och boende.

Foto:TT

Den svenska konsumentprisökningen har inte varit så hög sedan 1991. Konsumentprisindex steg med drygt 6 procent mot föregående år, enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning i april. Bränsle och energi sticker ut när kommer till de varukategorier som ökat mest i pris under det senaste året, och för svenskar som tänkt semestra på hemmaplan kommer de stigande priserna att kännas i plånböckerna. 

”Man får definitivt räkna med en dyrare Sverigesemester i år, på allt man konsumerar. Det kommer att vara betydligt dyrare än förra året”, säger branschorganisationen Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson. 

Di har tidigare rapporterat om att konsultbolaget McKinsey spår att svenska matpriser kan stiga med uppåt 10 procent i år. Priserna för bland annat tomater och kaffe har redan ökat med runt 30 procent, enligt den senaste inflationsmätningen. 

”Inom restaurangbranschen justeras priserna vanligtvis en gång per år, högst två. Med tanke på den prisutvecklingen vi ser på råvaror, framför allt inom restaurangverksamhet, så kommer man att behöva justera priserna betydligt fler gånger det här året. Många restauranger kommer sannolikt att tvingas höja priserna inför semestrarna”, säger Thomas Jakobsson.

I december var inköpspriserna inom restaurang 9 procent högre än föregående år, i mars låg inköpspriserna 15 procent högre. Samtidigt ökar inte försäljningspriserna till konsument i alls lika stor utsträckning, vilket betyder att redan låga marginaler blir ännu mer ansträngda, säger Thomas Jakobsson.

”Det är svårt att se var det kommer att sluta.”

Prissättningen inom hotell- respektive restaurangbranschen ser olika ut. I hotellbranschen justeras priserna dagligen och i hög grad utifrån kapacitetsutnyttjandet. Att priserna på hotell nu stiger handlar inte om inflation utan snarare om att priserna går tillbaka till mer normala nivåer, menar Visitas chefsekonom. 

”Jämfört med förra året kommer man att se stora prisökningar, men just i hotellbranschen beror det på att priserna var så låga förra året. Då kan du få en ganska stor procentuell utveckling, men egentligen blir prisbilden bara mer normal.”

Den mest kännbara effekten blir för resenärer som väljer bilen i sommar, på grund av prisökningarna på drivmedel. 

”Det går mer pengar till själva transporten än till konsumtion på resmålet. De hushåll som väljer att semestra i Sverige kommer att behöva lägga mer pengar på saker som inte har med besöksnäringen att göra, drivmedel är ett exempel. Semesterkassan kan behöva läggas på andra saker.”

Enligt Visitas prognos får besöksnäringen en efterlängtad återhämtning efter pandemin i sommar, trots högre priser för konsumenterna.

”Man sparade ganska mycket pengar under pandemin och än så länge har inte hushållens ekonomi drabbats så tydligt. Vår förhoppning är att sommaren nog ändå kan vara en hyfsad återgång till det normala, kanske till och med något över det.”

Hur stor effekt räntehöjningar, inflation och reallöneminskningar får på svenskarnas plånböcker tror Thomas Jakobsson att vi kommer att se först till hösten.

”Mycket hänger på hur återhållsamma hushållen är. Förhoppningen är att de inte är det ännu, men jag kan tänka mig att det blir en baksmälla i höst när vi fått högre räntor och det börjar kännas i plånboken, samtidigt som vi går mot kallare tider och ett ovisst energipris.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?