1515

Uppfödd på affärer

OSLO - Norges kioskprins Magnus Reitan har allt. Han är ung, framgångsrik och miljardär – och dessutom oförskämt lycklig. Hur gick det till? Svar: Han hjärntvättades redan som liten av pappa Odd Reitan.

De flesta barn växer upp med sagor. Det gjorde inte bröderna Reitan, arvtagare till Norges handels- och fastighetsimperium Reitangruppen med matbutikerna Rema 1000, Narvesenkiosker, 7-Eleven och Svenska Pressbyrån i sin korg.

Magnus Reitan och hans storebror Ole Robert matades med berättelser om self made-människor som mot alla odds lyckats bygga upp affärssuccéer från ingenting.

”Vi blev nog lite hjärntvättade av farsan vår, men vi dyrkade aldrig seriefigurer, idrottsstjärnor eller popidoler. Hemma hos oss var entreprenörer som Ingvar Kamprad och Wal-Marts Sam Walton de verkliga superhjältarna”, säger Magnus Reitan.

Resultatet blev arvtagare med ett exceptionellt förhållningssätt till det möjliga, en exceptionellt stark tro på den egna förmågan och ett exceptionellt tunnelseende för att nå uppsatta mål. Åtminstone enligt Magnus Reitan själv. Hans personliga favoritguru är Olav Thon, Norges motsvarighet till Ingvar Kamprad.

Magnus Reitan är lika känd i Norge som han är okänd i Sverige. Men i likhet med andra barn till näringslivskändisar och nationalikoner har han fått hitta sin plats i tillvaron och ett förhållningssätt till omvärldens ständiga värderande.

Han ansvarar för koncernens affärsområde servicehandel – cirka 1.550 kiosker och närbutiker med 14.000 anställda i Norge, Sverige, Danmark och Lettland och en omsättning på 11,5 miljarder svenska kronor.

2003 utsågs han till Norges mäktigaste näringslivsperson under 30 år. Själv rycker han mest på axlarna åt dylika titlar.

”Mäktig är ett konstigt begrepp. För mig betyder makt inflytande över affärerna och ansvar för tusentals anställda och starka varumärken. Både Narvesen och Pressbyrån grundades förrförra århundradet, men den sortens ansvar utmanar mig mer än den skrämmer mig.”

Magnus Reitan är stoltare över utmärkelsen Årets innovatör inom norsk handel, som han fick tidigare i år. Utnämningen ses som ett kvitto på att hans arbete varit gott nog. Bland annat har 7-Eleven-butikerna omvandlats från nödalternativ till attraktiva servicebutiker, och Narvesenkioskerna börjat sälja paketresor och evenemangsbiljetter.

”Jag har alltid satt upp mål och jobbat för att nå dem. Inte för att duga i andras ögon utan för att se hur långt jag kan komma.”

Magnus Reitan framstår lika proper och politiskt korrekt som de vita dukarna på Theatercaféen mitt i Oslo, där vi ses över en kopp kaffe och en smörgås.

Under hans ledning har den tidigare förlustdrabbade servicehandeln i Sverige, med Pressbyrån och 7-Eleven, blivit koncernens mest lönsamma. Alla franchiseavtal har nyligen justerats till butikchefernas fördel, och det omskrivna förbudet för franchisetagarna att kritisera Reitankoncernen i medierna strukits helt.

Magnus Reitan räknar med att dubbla antalet Pressbyråer i Sverige och sommarens avtal med Shell om att omvandla nära 300 Shellstationer i Norden till 7-Eleven-butiker ska göra Reitanklanen störst på servicehandel i Europa.

”Vi bör vara där inom sju till tio år. Nästa steg är att samarbeta med Shell utanför Skandinavien.”

Han är även öppen för att Reitan Servicehandel knoppas av från familjeimperiet och sätts på börsen.

”Ingenting är heligt och jag har rätt fria tyglar för att nå målen”, förkunnar den norske kioskprinsen.

Magnus Reitan föddes inte med silversked i munnen. Den kom senare. Under uppväxten i Trondheim varvades historierna om andras mod och knep med praktiskt butiksarbete och gnetig sparsamhet.

”Vi fick ofta kött med utgånget datum från butikerna till middag”, minns han.

Bröderna fick från elvaårsåldern gno ihop sina egna fickpengar genom att jobba två kvällar i veckan plus varje lördag i någon av faderns Rema 1000-butiker.

Mamma Marit var tidvis hemmafru men är i botten socionom och arbetar i dag i Röda korset. Hon balanserade familjens lidelse för affärer genom att pränta in varför man måste ta hänsyn till andra. Den blivande handelskungen Odd Reitan var själv så frånvarande emellanåt att minstingen kallade honom för ”Terje Fjern”.

”Pappa reste mycket, men kunde även vara borta mentalt. Man kunde ha pratat med honom i tio minuter och han hade inte hört ett ord.”

Närvarande eller ej, den udda drillningen tycks ha fallit väl ut.

”Många tror att vi blivit pressade hemifrån, men både Ole Robert och jag pressade oss snarare in i verksamheten. När kompisarna drömde om att bli popstjärnor eller fotbollsproffs, satt vi och snackade om hur stor firman skulle bli när vi fått sätta vår prägel på bolaget”, säger Magnus Reitan.

14 år gammal fick han sitt första styrelseuppdrag.

”Jag pratade fruktansvärt mycket på de där mötena. Men pappa lät oss hållas och tog oss i stället på allvar. Det var nog långsiktigt tänkt.”

Efter vanlig skolgång i Trondheim, handelsstudier i Bergen, civilekonomexamen på Handelshögskolan BI i Oslo och ett sabbatsår i Miami startade 23-årige Magnus Reitan och hans svåger John Gunnar Eggen fondbolaget Allegro Finans. Strax före it-kraschen sålde duon bolaget till Sparbanken och kunde casha hem motsvarande 7 miljoner svenska kronor.

Med den första egna succén i hamn kvalade Magnus Reitan in som familjens egen finansminister. Han flyttade till London och byggde upp Reitan Invest för att placera koncernens överskott, då runt en halv miljard kronor.

Uppdraget kunde ha utlöst prestationsångest hos vem som helst. Men inte hos Magnus Reitan. Han blir uttråkad av mediokra uppdrag och försäljningen av mobilföretaget Sense till Telia Sonera via Chess till blev snart succé nummer två.

”Vi tjänade närmare 600 Mkr på den affären. Det är den mest lönsamma enskilda investeringen i familjens historia hittills”, bekräftar han.

Reitangruppen är en av Norges största privata fastighetsägare med ett bestånd på över 400 000 kvadratmeter och har omfattande intressen i rederinäringen. Jämfört med svenska Axfoods omsättning och börsvärde bör Rema 1000 och servicehandeln vara värt drygt 17 miljarder svenska kronor plus nästan 3 miljarder för fastigheterna, inalles 20 miljarder. Magnus Reitan är med sin tredjedel i familjeimperiet således god för nästan 7 miljarder kronor. Han vill inte bekräfta beräkningarna. Men säger heller inte emot.

Magnus Reitan har under sitt 32-åriga liv aldrig behövt rida ut personliga kriser.

”Jag har nog aldrig stött på verkligt motstånd, vare sig i jobbet eller privat.”

Han ser inte den begränsade livserfarenheten som någon akilleshäl i ledarskapet, utan beskriver sig själv som en ledare ”under utveckling”. Bästa externa bollplanken är mentorn och styrelseproffset Rolf Erik Lie och Johannes Sangnes, vd för servicehandeln i Sverige.

”Jag är rätt sökande och frågar mycket, men när jag väl bestämt mig tar jag fram tunnelseendet och kör på. Då får ingen distrahera mig med nya idéer”, säger Magnus Reitan.

Han har allt som behövs för ett omtumlande jetsetliv, men har valt en betydligt mer alldaglig tillvaro. Han gifte sig redan som 23-åring och mötte sin blivande hustru, sjuksköterskeutbildade Siv Beate, på krogen Frakken i Trondheim.

”Det var hon som raggade upp mig.”

Nej, han är inte blyg, säger han, men gillar att sitta på läktaren i sociala sammanhang. Kärlekslivet före Siv Beate bestod av ”ett längre och några kortare förhållanden”.

Paret betade av småbarnsåren tidigt. Sonen Kristoffer är i dag nio år och dottern Viktoria sju. Familjen bor numera i en 30-miljonerskåk på gräddhyllan Nesøya utanför Oslo, med brodern som en av de närmaste grannarna. Huset, med 40 meter strandlinje och utsikt över Oslofjorden, är så stort att Magnus Reitan inte har en susning om hur många rum han har.

”Jag har aldrig räknat dem.”

Däremot har han hivat ut fastighetens storslagna inomhusbassäng. För att den aldrig användes utan bara kostade ström och underhåll. Och så kör han en liten elbil. För att driften i stort sett är gratis och för att han slipper såväl årsavgiften som parkeringsavgifter och köerna till och från Oslo. Familjen har visserligen en suv också, en BMW X5, men den är från 2001. Tror Magnus Reitan. Han vet inte så noga.

”Det bästa med att jobba mycket är man inte har tid att spendera pengar”, säger han.

Familjen handlar all mat från Rema 1000 – utan rabatt. Barnen får 100 kronor var i veckopeng mot sedvanliga vardagssysslor, och inför julen planerar föräldrarna att ge nioåringen en snowboard och sjuåringen et eller två tillbehör till hennes rytmiska gymnastik.

Magnus Reitan är totalt ointresserad av kläder och armbandsklockan – en Cartier – har han fått av hustrun. Däremot är han en känd Ipodfantast och köpte den allra första som kom ut på den norska marknaden.

”Den hade jag i många år. Köpte faktiskt inte en ny version förrän häromåret.”

Vad miljardärer gör eller inte gör med sina pengar väcker alltid reaktioner. Är Magnus Reitans sparsamhet ett medvetet imagetrick eller är han en riktig snåljåp? I jantelagens hemland Norge lutar omgivningens dom åt det senare.

”Pengar gör en fri att göra det man vill, men man blir inte lycklig av dem. Jag tror att man blir lycklig av två ting: en hustru och familj som man verkligen trivs med och ett roligt och utmanande arbete. Det är i alla fall därför jag är lycklig”, säger han.

”Jag har aldrig förstått de där som betalar flera tusen kronor för att få sitta några meter längre fram i planet.”

Hans extremt påkostade 30-årsfest torde vara undantaget som bekräftar regeln.

Kalaset var utformat som en Idol-final och kostade nära 1,5 Mkr. Medierna frossade i kritiken om att andra generationen Reitan fullständigt tappat omdömet och Magnus Reitan tvingades göra offentlig avbön.

”Det var en tuff mediedebut. Men jag låter inte pressen styra mitt liv”, säger han för att minuten senare försäkra att hans 40-årsfirande inte blir någon repris.

Men någon extravagans måste väl även en ung och proper miljardär unna sig? Magnus Reitan tänker efter länge.

”Glass. Jag köper Häagen-Dazs nästan varje dag.”

Magnus Reitan lever som familjeimperiets ledord lär: det ska vara roligt och lönsamt. Om några år är det dags för tredje generationen Reitan att börja jobba i butik. Hjärntvättandet är redan i full gång.

”Det klart att jag berättar samma historier för mina barn som jag själv fick höra. Verklighetens hjältar är minst lika spännande som de påhittade”, säger Magnus Reitan och tar sagan om Ikea:

”Det var en gång en Ingvar Kamprad...”


MAGNUS REITAN

Ålder: 32 år
Familj: Hustrun Siv Beate och barnen Kristoffer och Viktoria.
Bor: Villa på 448 kvm på Nesøya i Asker utanför Oslo. Hus i Marbella, fjällstuga i Norefjell, lägenhet vid koncernens huvudsäte på Lade Gård i Trondheim.
Tjänar: Drygt 1 miljon norska kronor om året plus utdelning.
Bakgrund: Handelshögskolan i Oslo, startade fondbolaget Allegro Finans 1998, flyttade till London för att bygga upp Reitan Invest 2001, koncernens finansdirektör 2003, affärsområdeschef för Reitan Servicehandel 2004.
Fritid: Familjen, golf ( handikapp 11,4)
Dold talang: ”De talanger som jag har, har jag nog varit snabb att visa upp. Men jag är bra på gitarr och piano.”


REITANGRUPPEN

Odd Reitan öppnade den första Rema 1000-butiken 1979. Rema betyder Reitan Mat och siffran står för antalet butiksvaror en gång i tiden.

Reitangruppen består av tre affärsområden: dagligvarukedjan Rema 1000, Reitan Servicehandel och Reitan Eiendom. Koncernen är Norges femte största företag mätt i omsättning och sysselsätter 22.000 personer i Norge, Sverige, Danmark, Lettland och Slovakien. Omsättningen väntas i år öka till 51 miljarder svenska kronor och vinsten med nästan 50 procent till drygt 2 miljarder kronor.

Servicehandeln består av 1.548 Narvesen-kiosker, Pressbyråer och 7-Elevenbutiker i Norge, Sverige, Danmark och Lettland, samt bensinstationerna YX. Affärsområdet väntas i år omsätta 11,5 miljarder och ge en vinst på 307 Mkr och en marginal på 2,7 procent.


Innehåll från FrameryAnnons

Framery ger effektivare och gladare arbetsplatser

En väsentlig andel av stressrelaterade problem grundar sig i stressiga och högljudda kontorsmiljöer, där över 50 procent av alla personer har svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap*.

– Stressiga miljöer kan få stora konsekvenser. När vi nu alltmer börjar återgå till kontorsarbete är det därför centralt att erbjuda sina medarbetare störningsfria lösningar, betonar Rasmus Nanhed, Head of Sales på Framery. 

Sedan 2010 har branschpionjären Framery utvecklat ljudisolerade telefon- och möteshytter. Enligt Jukka-Pekka Holopainen, Sales Director för Nordics, Middle East & Africa, handlar företagets affärsidé i slutändan om att göra folk gladare – och friskare. 

– Enligt BBC Capital minskar till exempel den individuella produktiviteten med runt 15 procent på ett kontor med öppen planlösning. Många störningsmoment leder helt enkelt till mental stress, vilket påverkar både hälsa och effektivitet negativt. Med våra mötes- och telefonpodar får medarbetarna möjlighet att arbeta fokuserat och utan buller och störningar.

En snabb och kostnadseffektiv lösning

Det är emellertid inte bara flexibilitet som är Framerys styrka. Podarna kan levereras inom fyra veckor över hela världen via Framerys återförsäljare och inkluderar allt som behövs för att komma igång direkt. El- och USB-uttag, såväl som belysning, ventilation och ljudisolering är redan på plats. 

De flyttbara podarna finns i ett flertal storlekar, vilka lämpar sig för allt från enskilt arbete till möten på 4-6 personer. Poddarna installeras snabbt och är redo att användas direkt. Det är en flexibel lösning, med överlägsen ljudisolering, ergonomi och akustik. Som användare kan du vara säker på att ditt samtal inte kan höras in eller ut ur podden.

– Därtill är hytterna långt bättre ur miljösynpunkt än fasta väggar. Att bygga till mötesrum eller slå upp nya väggar är ineffektivt i längden – förr eller senare kommer företagets behov att ändras och plötsligt behöver man bygga om igen. Det blir dyrt både ekonomiskt och klimatmässigt. En mötespodd från Framery kan enkelt flyttas eller tas med till nästa kontor, konstaterar Rasmus.

Större acceptans av hemarbete ger mer videomöten

Det talas mycket om framtidens kontor och hybrid arbetsmodell vilket innebär att fler människor ibland kommer att arbeta från sina hem eller andra platser än kontoret. 

– Folk har blivit vana vid att arbeta i lugn och ro därhemma och videomöten har kommit att bli norm för de flesta. Detta lär inte förändras även om allt fler återvänder till kontoren. Ett halvfullt kontor med personer som samtidigt sitter i videomöten kommer att lyfta ljudnivåerna till svindlande höjder. Att spontant kunna droppa in i en pod för enskilt arbete eller boka utrymme för viktiga videomöten kommer att vara avgörande för många, fortsätter Rasmus.

Kan både hyras och köpas

För att ytterligare öka sina kunders valmöjlighet erbjuder Framery podar både till uthyrning och försäljning. Det går lika bra att beställa sina podar direkt på Framerys hemsida, som att kontakta sin ordinarie återförsäljare; Framery samarbetar med de flesta stora kontorsmöbelaktörerna. 

– I nuläget vet vi inte hur framtiden kommer att se ut, men allt pekar på att snabbrörlighet och effektivitet kommer att vara än mer affärskritiskt under de kommande åren. Vill man då utveckla ett kontor efter morgondagens behov behöver man snabbt kunna anpassa både sig själv och sin verksamhet. Där kan vi hjälpa till, med kostnadseffektiva och smarta lösningar, avslutar Jukka-Pekka.

Läs mer om Framerys podlösningar

* Källa: University of Sydney

 

Mer från Framery

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Framery och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?