1515

Bokslukarens bästa klappar

Hårda paket är bra, men det kan vara svårt att välja. Här kommer åtta tips om nya böcker (men ytterligare tio gömmer sig i texten) från DI Weekends Hans Strandberg. De flesta har han hittat utanför bestsellerfåran, det minskar risken att du ger bort en dubblett.

IAN RANKIN
Titel: I de dödas namn
Förlag: Minotaur
Översättning: Göran Grip

Jag tycker att skotten Ian Rankin är en av de moderna kriminalmästarna – för sin oslagbara dialog och för sitt sätt att kombinera spännande handling och bitsk samhällskritik.

Detta är hans nionde bok på svenska om den snart pensionsmässige kommissarie Rebus, som är en fantastisk polis men i ständig konflikt med sina chefer. Sista boken kommer nästa sommar, den som inte kan bärga sig – till exempel jag – köper den på engelska (Exit Music) redan nu.

"I de dödas namn" utspelar sig under G8-mötet 2005, där Bush och Blair ska skriva av u-ländernas skulder men allt förändras av en bomb i London. Bakom ridån härjar en seriemördare som tar sexbrottslingar av daga.

Förresten, den som vill testa en annan högklassig författare från Skottand, lyd Ian Rankins eget råd och läs Denise Mina – till exempel "Blodsarv" som finns i pocket.


MARIE HERMANSON
Titel: Svampkungens son
Förlag: Albert Bonniers'

Leif GW Persson, som säljer så det skriker med sin alldeles utmärkta "Faller fritt som i en dröm", och jag har en gemensam författarfavorit: Marie Hermanson. Hon har skrivit en av årets härligaste böcker, "Svampkungens son".

Huvudpersonen Gunnars far är expert på två saker – svampar och att nedlägga kvinnor. Han förenar dessa intressen med hjälp av Gunnar, som får hålla i svampexkursionerna medan pappan idkar överkurs med en utvald deltagare i avskildhet.

En ömsint fast också vasst reflekterande berättelse om relationen mellan son och far, om kärlek och ond bråd död. Marie Hermansons språk spritter och dansar, men hon tämjer det till njutbar poetisk prosa. Hon skriver tätt, avskalat, bergis gillar hon också Torgny Lindgren, vars "Norrlands Akvavit" är den bästa svenska bok jag läst i år.


BODIL MALMSTEN
Titel: Kom och hälsa på mig om tusen år
Förlag: Finistère/Modernista

"Kom och hälsa på mig om tusen år" lanseras som en ”dagslägesberättelse, en loggbok”. Man kan också kalla den bloggbok, fast i hårda pärmar. Och vilka pärmar sedan! Liksom fjolårets föregångare "Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig" är denna fantastiskt vacker. Omslag med relieftryck, inkråm i tjockt papper med färgbilder och ett hederligt gammalt bokmärkesband som sitter fast i ryggen.

Bodil Malmsten skriver om högt och lågt, med spänstig penna. Hon kämpar med sina franska mullvadar, försöker köpa en ny badkarspropp, lyckas köpa tio tuvor chockrosa nejlikor. Men hon skriver också om döden, nedskärningarna på försäkringskassan och börsbolagsledarnas lönelyft. Och om mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja, vars "Rysk dagbok" Ordfront förtjänstfullt givit ut i år.


KRISTOFFER GUNNARTZ
Titel: Välkommen till övervakningssamhället
Förlag: DN

I en opinionsundersökning från 1990-talet var en av frågorna var folk allra minst ville bli övervakade. Svaret blev ”i hissen” och jag grubblar fortfarande över det. I övrigt gillade folk övervakning, ”den som inte har något att dölja har inget att frukta”.

I dag – trots att vi DNA-testar allt fler, lagrar telefonsamtal, släpps in på jobbet med hjälp av våra regnbågshinnor och checkar in på flyget med fingeravtryck – är uppfattningen densamma. Det tror journalisten Kristoffer Gunnartz som i ett antal välskrivna och lättförståeliga reportage skriver om dem som förespråkar teknikutvecklingen och om dem som drabbas. Han gör det utan bombastiska utfall åt något håll, och undrar om det är så att integriteten är som syre, något livsviktigt som man inte saknar förrän det är slut.

För övrigt finns Karin Boyes suveräna övervakningsfantasi "Kallocain" i pocket.


CORDELIA EDVARDSON
Titel: Berättelser från gränsen
Förlag: Norstedts

Cordelia Edvardson överlevde Auschwitz, kom svårt tbc-sjuk till Sverige och blev journalist, något hon berättar om i den självbiografiska "Bränt barn skyr elden", nyutgiven i pocket i år.

Hon har i flera decennier rapporterat för Svenska Dagbladet från Jerusalem – det är de reportagen men också krönikor som samlats i den nya boken – och för mig är hon den som absolut mest allsidigt beskrivit motsättningarna i Israel. Hon hävdar bestämt judarnas rätt till hemvist i Israel, men har lika ofta lyft fram hur palestinierna lider av ockupation och båda sidors usla vilja till fred. När jag läser henne inbillar jag mig att jag faktiskt kan förstå Mellanösternkonflikten.

En enastående god journalist, med stor inlevelseförmåga men också tydligt humör. Jag minns när meningen ”han är kopt”, det vill säga kristen egyptier, i Svenska Dagbladet förvandlades till ”han är köpt”. Då skydde hon inte ilskan, om man så säger.


P C JERSILD
Titel: En levande själ
Förlag: Albert Bonniers

"Babels hus" från 1978 är en av P C Jersild mest uppmärksammade romaner, men också en attack mot en känslolös storsjukvård. Två år senare kom "En levande själ", som Bonniers nu återutger i pocket, där författaren i science fictionform förutser en profitstyrd forskning utan etiska hänsyn.

Huvudpersonen är Ypsilon, en frilagd hjärna som hålls vid liv av näringslösning och elektricitet och som koncernen Biochine Medical Corp använder för att billigt och utan tjafs ta fram nya produkter.

Det är välskrivet, det är roligt, det är förstås bisarrt. Ypsilon, som fått behålla båda öronen och ett öga, utstår förfärliga experiment, men behåller på något sätt sin värdighet. Hans IQ är superhögt eftersom hjärnan inte längre behöver styra en massa kropp, och gör att han kan kommunicera telepatiskt. Det gör han för att bekänna sin kärlek till sjuksköterskan Emma, men också för att förbereda sin flykt från laboratoriet – med hjälp av sin kompis, en amputerad hand.


THORSTEN JONSSON
Titel: Konvoj
Förlag: Modernista

Nu blir det konstigt, för nu tipsar jag om en bok jag inte har läst. Jag gör det av tre skäl:

1. Hans novellsamling "Fly till vatten och morgon", som är alldeles lysande berättelser i en levande men hårdkokt stil om halv- och helbrottslingar.

2. Det måste vara något visst med en författare som bara skriver en enda roman.

3. Hans brev om boken till förläggaren Gerhard Bonnier: ”...eländet handlar om passagerarna i sexton hytter på en båt i en konvoj som går över Atlantiska havet. Det händer inte ett jävla dugg och är förbannat tråkigt, och den enda uppmuntran jag kan ge dig är att det skulle kanske gå att kalla boken för en roman.”

Modernista återutger alltså "Konvoj" och novellsamlingen "Berättelser från Amerika" av Thorsten Jonsson, författare, översättare och journalist och i flera år Dagens Nyheters korrespondent i New York. Han dog 1950, bara 40 år gammal, men var produktiv så länge det varade. Förutom det egna skrivandet introducerade han giganterna Steinbeck, Hemingway och Faulkner på svenska.


BILL BUFORD
Titel: Hett
Förlag: Bonnier Fakta
Översättning: Mattias Göthe

New Yorker-skribenten Bill Buford skrev för elva år sedan den bländande "Bland huliganerna" (finns i pocket) om engelskt fotbollsvåld. I denna nya är det italiensk mat som gäller. Bill Buford tog jobb som köksslav hos den legendariske italienske mästerkocken Mario Batali. Då händer följande:

”Missöden inträffade. Jag slog mig. Jag skar mig. Jag trillade, jag hade varit närsynt fokuserad på att skala vitlök och märkte inte att det stod en back biff vid mina fötter förrän jag klev i den och plötsligt befann mig uppe i luften. Teresa tittade upp och såg förbluffad denne omfångsrike amerikan på ett oförklarligt sätt sväva parallellt med golvet.”

Detta är ett fascinerande litterärt reportage om matkärlek och matmiljöer. Roligt, halsbrytande, välskrivet – och informativt, som när han ger oss pastans historia eller berättar hur man med spetsen på en kniv punkterar kött.


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?