1515

Stockholmsbörsen: Smittad av oron

Stockholmsbörsen fortsatte ned i den inledande handeln på måndagen även om klar återhämtning syntes mot den tidiga handelns bottennotering.

Utvecklingen var liknande på övriga europeiska börser efter förnyad oro över att det ska komma ytterligare bolånerelaterade nedskrivningar för investmentbankerna.

Citigroup meddelade sent på söndagen att de kan komma att göra ytterligare nedskrivningar av sina tillgångar relaterade till subprimeoron om uppemot 11 miljarder dollar, förutom de 6 miljarder dollar i nedskrivningar som banken bokförde under det tredje kvartalet. Men samtidigt sade investmentbanken att Robert Rubin, tidigare finansminister i USA, ersätter Charles Prince som styrelseordförande och det fick marknaden att handla upp Citigroupaktien med runt 4,5 procent i Frankfurt.

Därmed ansluter sig Citigroup till andra banker som Merrill Lynch och Credit Suisse som flaggat för stora nedskrivningar på grund av subprimeproblemen. Deutsche Bank gör bedömningen att Merrill Lynch kan tvingas till nedskrivningar om ytterligare 10 miljarder dollar, utöver redan rapporterade 8,4 miljarder dollar.

Klockan 10.00 hade OMXS30 backat med 0,2 procent till noteringen 1.151,2. Omsättningen uppgick till 3,1 miljarder kronor.

På nedsidan fanns framförallt gruvbolagen. Boliden tappade 2,6 procent till 102:25 kronor och Lundin Mining sänktes med 2,8 procent till 77:75 kronor. Utvecklingen för sektorn var liknande ute i Europa och Metal & Mine Index tillhörde de index som utvecklades sämst på Bloomberg European 500. Anledning var främst lägre metallpriser.

Även de svenska bankerna drogs med nedåt efter den allmänna oron i sektorn. SHB A var 1,7 procent lägre till 201 kronor och SEB A sjönk 1,6 procent till 180 kronor.

Bland aktier som steg fanns Getinge som avancerade 2,6 procent till 177:50 kronor. Bolaget meddelade på morgonen att de har förvärvat divisioner från Boston Scientific. Getinge betalar 4,8 miljarder kronor för divisionerna på skuldfri basis. De analytiker Direkt har pratat med anser att det finns flera positiva saker att peka på i förvärvet.

"Inte minst att marginalerna för de förvärvade divisionerna är överraskande höga. Priset verkar rimligt, till och med lågt, särskilt med tanke på att Getinge har en bra förvärvshistorik. Vi förväntar oss en positiv reaktion på det här", säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank.

Millicom ökade 1,8 procent till 750 kronor med stöd av en uppgång i USA under fredagen där aktien slutade hela 38 kronor högre än stängningen i Stockholm.

I likhet med de dagar som det var oroligt under förra veckan klarade sig teleoperatörerna sig väl. Teliasonera steg med 0,4 procent till 61:75 kronor och Tele 2 B var 0,5 procent högre till 148:25 kronor. Tele2 fick dessutom ytterligare stöd av Morgan Stanley som höjt riktkursen för till 180 kronor, från tidigare 157 kronor.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?