1515

Svensk dam i detektivbyråns spår

När det skulle göras en dokumentärfilm om författaren Alexander McCall Smith, pappa till Damernas detektivbyrå, var det flera filmbolag som ville vara med. Men den världsberömde författaren valde ett litet svenskt filmteam.

Ulrika Egner är producent och bor i Botswana sedan 20 år tillbaka. Här finns också hennes man och tre barn. När dokumentärfilmaren Mats Ögren ringde och frågade om hon ville vara medproducent för dokumentären "I Damernas detektivbyrås spår", tackade hon genast ja.

Ulrika Egner och filmteamet följde Alexander McCall Smith runt i Botswana under tre intensiva veckor. Den berömde författaren var mer än samarbetsvillig.

”Han ställde upp på allt och jag är imponerad över hur han, som är dryga 60 år, orkade, för vi hade ett riktigt tufft schema. När vi hade filmat en hel dag och träffades lite senare för att äta middag hade han hunnit skriva två kapitel på nästa bok”, säger Ulrika Egner.

Dokumentären besöker de verkliga platser där händelserna i böckerna utspelar sig och träffar flera av de personer som tjänat som inspiration och förgrundsgestalter för karaktärerna i böckerna. Barnhemmet är en SOS barnby där den förståndiga och goda föreståndaren Betty Mpodi fått ta plats i böckerna.

Många kvinnor i Botswana känner säkert igen sig i huvudpersonen Mma Ramotswe, men det är landets hälsominister Sheila Tlou som kommer närmast och som känner sig hedrad över att vara Mma Ramotswes förgrundgestalt.

Dokumentären ger också en lektion i Botswanas politiska historia. Den beskriver landet som det ser ut i dag och visar hur landet, som är hårt drabbat av hiv, är ett föregångsland i kampen mot aids. Den botswanska regeringen samarbetar med privata donatorer som Merck och Bill and Melinda Gates Foundation för att alla medborgare ska få den hjälp de behöver utan kostnad.

”Det känns bra att få visa en annan sida av Afrika, annars är det oftast bilden av krig och svält som förmedlas. Men Afrika är så mycket mer än så”, säger Ulrika Egner.

Dokumentären kommer att sändas i ett flertal länder i olika versioner, bland annat i USA och Australien.

När detta skrivs har Alexander McCall Smith ännu inte sett dokumentären eftersom den första versionen görs på svenska och den engelska versionen är under bearbetning.

Intresset för böckerna om den ”traditionellt byggda” – som Alexander McCall Smith uttrycker det – detektiven Mma Ramotswe har varit ganska ljumt i Botswana. Men när Hollywood rullade in i landet för att göra film av Damernas detektivbyrå med Oscarsbelönte regissören Anthony Minghella, med succéer som "The talented Mr Ripley" och "Den engelske patienten" bakom sig, blev det andra bullar. Både medierna och de soffliggande bokläsarna vaknade till och försäljningen av böckerna ökade.

Ulrika Egner har varit involverad även i den filminspelningen. Bland annat har hon gjort mycket av rollbesättningen, vilket var ett ganska tufft jobb.

”Vid en begravning i Botswana kommer det uppemot 500 personer. Då gäller det att hitta 500 statister”, säger hon.

Filmen är tänkt att komma på bioduken någon gång under 2008.

”Filmteamet byggde upp en hel stad vid foten av Kgale Hill, vilket vi också visar i vår dokumentär. Allt står kvar i väntan på att 13 avsnitt för tv ska spelas in. Under tiden används staden som en turistattraktion”, berättar Ulrika Egner.

Ulrika Egner är född i Liberia där hennes far jobbade på en amerikansk bank. Hon har bott i Kenya och trots att hon pratar redig norrländska har hon bara bott i Sverige i tio år. Hon visste tidigt att det var i Afrika hon ville leva. Där känner hon sig hemma.

Vid sidan om filmproduktionerna jobbar Ulrika Egner som fastighetsmäklare. Hon har också startat organisationen Y Care Charitable Trust som arrangerar långa fotvandringar. Syftet är att samla in pengar till välgörenhet.

Vandringarna är cirka 15 mil långa och går genom Makgadikgadi pans – en enorm saltöken som breder ut sig utan växtlighet eller djurliv, utom under regnperioderna då zebror och flamingor passerar.

Inför första vandringen gick Ulrika Egner och hennes väninna till alla sina vänner och frågade om de trodde att de skulle kunna gå över öknen på fem dagar.

”De sa: ’Näe, det tror vi verkligen inte’. Då sa vi: ’Men om vi lyckas, hur mycket pengar är du redo att ge oss då’?”

De fick blåsor på fötterna och skavsår här och där, men de klarade det.

”Vi fick ihop 50.000 pula, vilket är ungefär lika mycket i svenska kronor”, säger Ulrika Egner med ett stort leende.

Ryktet spred sig och allt fler har kommit för att vandra under de fem år som vandringarna arrangerats.

”Många stora företag skickar sina anställda eftersom man bygger en väldigt bra laganda under de tuffa omständigheterna.”

I början var det mest afrikaner som kom för att vandra, nu börjar de stora internationella företagen skicka personal från andra delar av världen.

Även svenskar söker sig dit. Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster och hans familj gjorde en vandring förra året.

2006 samlade vandringarna in motsvarande 800.000 kronor. Nästa år är målet 1 miljon. Pengarna går till olika välgörenhetsorganisationer som får ansöka om bidrag. En privatperson får betala cirka 5.500 kronor, då får man mat, utrustning och ett tält att sova i. Skulle det bli för tufft finns läkare och ambulans i beredskap.

”Fysiskt blir man väldigt trött, men mentalt är det bra. Man får tid att tänka. Först när man börjar gå på morgonen är alla glada och tjattrar på. Efter några timmar är man trött på allt snack och man går in i ett meditativt stadium. Man skalar bort allt och tänker bara på sitt eget liv.”

Att vara i saltöknen är som att vara ute på havet. Ulrika Egner berättar att man kan ställa sig och titta runt i 360 grader utan att se något alls. Om man ser en liten prick tar det tre timmar att gå dit.

”Det är intressant att se hur man klarar sig i en sådan situation. Vissa sätter sig bara ned och ger upp. Man måste få dem att klara det. Det ger jättebra kamratskap.”

Flera av dem som har upplevt vandringen som fruktansvärd kommer ändå tillbaka år efter år för att vandra.

Även Ulrika Egner är helt fast. Så pass att hon gav sig själv en vandring i Nepal i 40-årspresent nyligen.



FOTNOT. Dokumentären visas i K-special i SVT 2 klockan 20.00 i kväll, fredag.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?