Annons

Räntor och valutor: Nedgång för räntorna

Marknadsräntorna i Sverige och i omvärlden sjönk tillbaka på torsdagen, efter en uppgång på onsdagen. Förnyad kreditoro pressade internationellt och i Sverige bidrog även svag statistik till att pressa ned räntenivåerna.

Svenska obligationsräntor sjönk 5-7 punkter, tioårsräntan sjönk 6 punkter till 4,14 procent och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 9 punkter (10).

Statistik på torsdagen sätter ett frågetecken för den allmänna uppfattningen att den svenska ekonomin utvecklas starkt medan det råder större osäkerhet beträffande omvärldstillväxten, främst USA. Aktuell BNP-statistik tyder snarare på att den svenska ekonomin har bromsat före omvärldsekonomin.

SCB:s BNP-rapport för det tredje kvartalet var ingen direkt uppmuntrande läsning, tillväxten var svagare än väntat medan kostnadstrycket var högre.

Sveriges BNP ökade endast 2,5 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2006, och utvecklingen under första och andra kvartalet skrevs samtidigt ned med 0,2 respektive 0,4 procentenheter. Marknadens konsensusprognos pekade mot en tillväxt på 3,3 procent under det tredje kvartalet, enligt SME Direkt.

Antalet arbetade timmar ökade dock 3,0 procent, ungefär i linje med förväntningarna, vilket innebär att produktivitetstillväxten var negativ för tredje kvartalet i rad.

En av få positiva faktorer i BNP-rapporten var att hushållens konsumtionsutgifter till slut steg rejält, 3,5 procent, efter flera kvartal med en tillväxt långt under förväntningarna. Utrikeshandeln sänkte dock BNP-tillväxten med 1,6 procent under kvartalet och lagerinvesteringar lyfte den redan relativt svaga tillväxten med 1,1 procentenheter.

Analytiker konstaterar att BNP-rapporten kan bli en svår nöt för Riksbanken att knäcka. Utfallet för tredje kvartalet tyder på att såväl tillväxtprognosen som produktivitetsprognosen för 2007 var för optimistisk i den penningpolitiska rapporten i oktober. Beroende på vilken hållning banken intar kan den därmed argumentera för såväl en höjning som en sänkning av räntebanan.

SEB-ekonomerna Olle Holmgren och Henrik Mitelman konstaterar att tillväxten visserligen sjunker till potentiell nivå, men det sker på grund av en stark import (vilket i sig tyder på en stark inhemsk efterfrågan) och svag offentlig efterfrågan. Å andra sidan sjunker produktivitetstillväxten till en rekordlåg nivå, vilket inte gör livet enkelt för Riksbanken.

"Vi tror att Riksbanken i det här läget är mer tillväxtorienterade - om något bör dagens siffror göra Riksbanken mindre benägna att höja räntan i februari", skrev SEB-ekonomerna i ett analysbrev.

Michael Grahn, analytiker på Danske Markets, påpekar samtidigt det faktum att lagerinvesteringarna steg för tredje kvartalet i rad, och givet de allt osäkrare utsikterna om den globala efterfrågan handlar det knappast om någon helt frivillig lageruppbyggnad. Det kan bli en faktor som pressar tillbaka den ekonomiska aktiviteten de kommande kvartalen, och sannolikt även sysselsättningstillväxten.

"Arbetsmarknaden får ta smällen. Vi har en skakig global ekonomi, det leder till sämre vinster och stigande rationaliseringar", sade Michael Grahn.

Den amerikanska ekonomin utvecklades däremot starkt under det tredje kvartalet, enligt den preliminära rapporten ökade BNP 4,9 procent i årstakt. Det var i linje med förväntningarna, men klart högre än det initiala estimatet på 3,9 procent.

Det var främst utrikeshandeln och lagerinvesteringarna som drog upp preliminärstatistiken jämfört med det första estimatet, samtidigt var minusbidraget från fasta bruttoinvesteringarna mindre än i det första estimatet. Privatkonsumtionen var dock lite svagare i preliminärstatistiken än i den första beräkningen.

Antalet nya arbetslösa i USA förra veckan steg till 352.000, från 329.000 veckan före. Fyraveckorssnittet är nu uppe på 335.250, vilket kan antyda att arbetsmarknaden börjar kylas av. Förra veckans siffra kan dock ha påverkats av osäker säsongsjustering i samband med Thanksgivingledigheten, vilket gör att amerikanska analytiker vill se nästa veckas siffra innan de drar några långtgående slutsatser om utvecklingen.

Försäljningen av nya bostäder i USA steg oväntat 1,7 procent i oktober jämfört med månaden före, till en årstakt på 728.000. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntades en nedgång med 2,6 procent. Försäljningstakten var trots det långt under förväntningarna som pekade mot en försäljningstakt på 750.000 i oktober, uppgången under månaden berodde på att statistiken för september reviderades ned från en årstakt på 770.000 till 716.000. Medianpriset på de nya bostäderna sjönk 217.800 dollar, en nedgång med 8,6 procent jämfört med i september och med 13 procent från oktober 2006.

Amerikanska obligationsräntor sjönk tillbaka kraftigt på torsdagen efter den markanta uppgången på onsdagen. Vid den svenska marknadens stängning noterades tvåårsräntan till 2,99 procent, 14 punkter lägre än vid samma tid på onsdagen. Tioårsräntan hade samtidigt sjunkit 7 punkter till 3,92 procent.

Kronan försvagades på torsdagen, delvis drivet av ny kreditoro och delvis på grund av den oväntat svaga tillväxtsiffran för det tredje kvartalet. Euron stärktes knappt 4 öre, till 9:38, jämfört med onsdagens stängningsnotering medan dollarn stärktes drygt 2 öre till 6:35. TCW-index steg till 125,01 (124,61).

Interbankräntorna fortsatte att stiga på torsdagen trots att Federal Reserve på onsdagen tillförde 8 miljarder extra dollar i en refinansieringsoperation som löper över årsskiftet. Liborfixingen på tremånaders dollardeposit steg till drygt 5,12 procent, från drygt 5,08 procent på onsdagen. Det kan jämföras med Federal Reserves aktuella styrränta på 4,5 procent och med räntan på tremånaders statspapper som sjönk 13 punkter till 2,90 procent på torsdagen. Den så kallade TED-spreaden steg därmed med 17 punkter till 222 punkter.

Fixingräntan på tremånaders dollardeposits har nu stigit varje dag sedan den 13 november, då den noterades till knappt 4,87 procent. Uppgången förklaras delvis av att bankerna söker likviditet över årsskiftet, men den förklaringen räcker inte enligt vissa bedömare.

"Ökningarna vi har sett i lånekostnaderna kan inte helt enkelt bortförklaras med tryck inför årsskiftet; det är en fullständig kreditkris", sade Stuart Thomson, ränteförvaltare på Resolution Investment Management till Bloomberg News. "Det finns ingen ände i sikte heller. Det är en verkligt obehaglig bild."

På torsdagen meddelade även Bank of England att de kommer att erbjuda extra refinansieringsoperationer för att dämpa trycket på interbankmarknaden inför årsskiftet. BOE- chefen Mervyn King sade att det finns en risk för att nya fall i tillgångspriserna kan leda till ytterligare försämringar i kreditförhållandena.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?