ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

De skolas för Europas toppjobb

BRÜGGE ­- På elitskolan College of Europe läser och lever unga elever från 64 länder tillsammans. Sju av dem är svenskar. För dem som klarar den ettåriga masterutbildningen väntar en karriär inom EU:s institutioner eller toppjobb på banker, advokatbyråer och konsultföretag.
"Vi får till exempel träna oss i att förhandla på franska och engelska med folk från andra länder”, berättar John Brante, en av de svenska studenterna vid Europacolleget i Brygge.

”Men vi får också en social träning i att leva tillsammans med studenter med annan bakgrund och nationalitet. De delar upp oss på olika studenthem, så att inte alla svenskar hamnar på samma ställe”, säger Miriam Nordfors, en annan medlem av svenskgänget.

College of Europe har funnits sedan 1949. Det grundades i den optimistiska stämning som rådde efter andra världskriget, då drömmen om ett enat Europa började ta form.

I dag har skolan två lärosäten. Det största och äldsta ligger i den belgiska staden Brygge, huvudstad i det gamla medeltida Flandern. Sedan 1994 finns skolan också i Natolin utanför Polens huvudstad Warszawa.

Colleget i Brygge ligger inte i något avgränsat campus. Skolbyggnader och studenthem ligger utspridda överallt i den medeltida stadskärnan.

Att komma in på College of Europe är inte det lättaste. I år sökte över 1.500 personer till de drygt 400 platserna. Bara sju svenska studenter blev antagna till den ettåriga masterutbildningen under läsåret 2007/2008.

Studenterna på skolan har redan en akademisk examen i botten. Flera har också arbetat med europeiska frågor, till exempel på advokatbyråer, ministerier och internationella organisationer.

”När vi intervjuar en sökande tittar vi inte bara på hans eller hennes betyg och akademiska meriter, vi vill också att de har unika erfarenheter att tillföra colleget”, berättar Angela O’Neill som sitter i skolans styrelse och ansvarar för språkutbildningen.

Avgiften för nästa läsår är drygt 17.000 euro, men den summan täcker inte bara undervisningen utan även boende och uppehälle. De flesta studenter finansierar sina studier med stipendier från hemlandet. I Sverige är det Svenska Institutet som väljer ut ett antal stipendiater.

”Man får skicka sin ansökan både till institutet och till colleget, men det är colleget som till slut bestämmer”, berättar juridikstudenterna Amanda Rydberg och Emma Johansson.

Den sista gallringen sker i form av personliga intervjuer. Där är både colleget och institutet med. Intervjuerna sker på engelska och franska och blir därmed även ett språktest.

Frågorna kan handla om hur studenterna ser på Europas framtid. Ofta knyter de an till ämnen som studenterna specialiserat sig på eller skrivit om.

”Mig pressade de på nya idéer och svar exempelvis om hur man skulle lösa konflikten på Cypern”, berättar Lina Nordborg som studerar politik och administration.

För dem som blir antagna väntar ett års tuffa studier i högt tempo. All undervisning bedrivs på engelska och franska, med flera timmars föreläsningar varje dag, sex dagar i veckan.

”Svenska studenter brukar inte ha några större problem”, säger Angela O’Neill.

”Det kan vara svårare för studenter från Medelhavsländerna och Östeuropa att vänja sig vid att en deadline är en deadline och att klockan tolv verkligen betyder 12.00.”

Colleget ordnar också stödundervisning i franska för dem som behöver det.

”Vi tar in en del studenter som inte klarar sig helt på franska. För dem ordnar vi sommarkurser i Bryssel och Warszawa tillsammans med Alliance Française så att de hinner förbättra sin franska innan de börjar här.”

Studenterna kan också fördjupa sig i något av de övriga fem stora världsspråken, det vill säga ryska, kinesiska, arabiska, spanska och tyska.

För undervisningen svarar inte bara skolans egna lärare utan även experter från andra universitet och stora europeiska institutioner. Skolan har inte mindre än 150 gästprofessorer. En ”flygande fakultet” som den också kallas.

”Vi har ofta föreläsningar på kvällarna också eftersom lärarna har andra jobb på dagtid”, säger Miriam Nordfors.

Även lärarna kommer från flera olika länder med olika akademiska traditioner.

”Alla undervisar inte på samma sätt. Vi har föreläsningar, seminarier, workshopar och flera andra varianter”, säger Angela O’Neill.

Det är en blandning som studenterna uppskattar.

”När jag läste internationella relationer på London School of Economics var det väldigt teoretiskt. Här är det mycket mer praktiskt inriktat och anpassat till vad man tänkt sig att jobba med”, säger Eddy Fonyódi, som tidigare arbetat på svenska UD.

Studenterna får till exempel öva sig i diplomati genom att förhandla med varandra.

”Det kan vara rollspel där man ska klara av internationell krishantering”, säger John Brante.

”Och ibland har vi rollspel där vi turas om att förhandla för olika medlemsländer i EU:s ministerråd. Regeln är bara att man inte får representera sitt eget land”, säger Miriam Nordfors.

Betygssystemet är traditionellt kontinentaleuropeiskt med en 20-gradig skala. För att bli godkänd måste man ha lägst betyget 11 i varje ämne.

”Betyget 20 ger vi i princip aldrig och att få 19 är extremt svårt”, säger Angela O’Neill.

Vid sidan av själva undervisningen har skolan ett aktivt studentliv. Varje studenthem ordnar till exempel en fest en gång per termin. Då gäller det att kommunicera, planera och organisera tillsammans med folk med annan etnisk och kulturell bakgrund.

”Ibland får man passa sig för att skämta om saker som kan få andra att ta illa upp”, säger Miriam Nordfors.

Studenterna ordnar också ”nationella” fester.

”Vi svenskar är för få så vi ordnar festen tillsammans med studenterna från Baltikum och övriga Norden”, säger Eddy Fonyódi.

Mirko Widenhorn, som organiserar studenternas tillvaro utanför lektionstid, berättar att konstellationerna varierar. Ibland har de varit markeringar gentemot ledarna i hemlandet.

”Ett år gick tjeckerna och slovakerna ihop, ett annat år var det grekerna och turkarna som ordnade en nationell fest tillsammans med cyprioterna.”

För dem som klarar den ettåriga masterutbildningen på College of Europe ligger vägen öppen för en karriär inom EU:s institutioner.

”Här knyter man viktiga sociala kontakter också. ’Bryggemaffian’ är ett begrepp i Bryssel”, säger Miriam Nordfors.

Det sägs att en del jobb bara utlyses bland före detta elever. Skolans ledning håller emellertid hårt på skolans självständighet.

”Vi är ingen plantskola åt EU-kommissionen”, säger Angela O’Neill med eftertryck.

Hon betonar att av dem som gått ut College of Europe är det bara en fjärdedel som återfinns inom olika EU-institutioner. Det är fler, omkring 30 procent, som arbetar inom den privata sektorn. Framför allt i banker, advokatbyråer och konsultföretag. Ytterligare 20 procent arbetar åt regeringarna i sina respektive hemländer, oftast i utrikesministerierna.

Ungefär 10 procent av de utexaminerade är kvar i den akademiska världen medan återstoden arbetar för olika internationella organisationer.

En del har också gett sig in i politiken, som de danska socialdemokraternas ledare Helle Thorning-Schmidt.

Ett genuint intresse för Europafrågor är nästan en förutsättning för att klara av studierna, enligt svenskgänget. Ändå är varken studenter eller lärare beredda att gapa och svälja allt som EU-institutionerna levererar. Ofta blir det heta diskussioner om Europas framtid.

”Jag trodde att alla skulle vara integrationsfantaster men det finns många skeptiker här också”, säger Miriam Nordfors.

”Förenade i mångfald är ett bra motto. Både för colleget och Europa”, tycker
Angela O’Neill.

”Att vara européer hindrar oss inte från att vara svenskar eller britter.”

COLLEGE OF EUROPE
Antal studenter:
Brygge (Belgien) 298
Natolin (Polen) 115
Antal lärare:
189 gästprofessorer
41 permanenta forskare och amanuenser
Rektor: Paul Demaret
Vice rektor: Ewa Osniecka-Tamecka
Ettåriga kurser:
EU-diplomati och internationella relationer
Europeisk politik och administration
Europeisk juridik
Europeisk ekonomi
Europeiska tvärvetenskapliga studier (Natolin)
Inträdeskrav:
Akademisk examen
Kunskaper i franska och engelska motsvarande lägst nivå B2 enligt ”Common European Framework language scales”.
Avgifter för ett läsår*:
Undervisning 11.640 euro
Logi och måltider 6.000 euro

*) för läsåret 2008/2009

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies