Annons

Schwarzenegger spänner musklerna för miljön

SACRAMENTO - När politikerna i Washington fortfarande bråkar om huruvida växthuseffekten är på riktigt, och om vem som i så fall ska göra någonting åt den, är en före detta kroppsbyggare och skådespelare redan halvvägs.

Att Arnold Schwarzenegger skulle bli guvernör i Kalifornien, världens åttonde största ekonomi med 34 miljoner invånare, var på det hela taget otänkbart så sent som för fem år sedan. Å andra sidan är det mesta den nu 60-årige mannen från byn Thal Bei Graz i Österrike gjort osannolikt. Ingen trodde att kroppsbyggande skulle bli en stor sport innan Arnold Schwarzenegger kom. Enligt beundrarna beror framgångarna för sporten lika mycket på Schwarzeneggers förmåga som marknadsförare som på hans muskler.

Ingen trodde heller att en otymplig man med knappt begriplig österrikisk brytning skulle lyckas som skådespelare.

Framför allt trodde ingen att en person vars enda merit som politiker (enligt belackarna) var att ha lett ett fitnessråd under president George H W Bush skulle lyckas som guvernör.

Arnold Schwarzenegger passade på när den omåttligt impopuläre demokraten Gray Davis petades 2003 efter en kris i energisektorn. Han ställde upp som republikan Hollywoodstyle. På programmet blandades traditionella republikanska åsikter, som starkt stöd för fri företagsamhet och låga skatter, med typiska demokratiska åsikter, till exempel stöd för vapenkontroll, stamcellsforskning och aborter.

Det var först senare som miljö skulle bli en profilfråga. Och här hade han en osannolik mentor i demokraten Robert Kennedy jr, kusin med Arnold Schwarzeneggers fru Maria Shriver (som fortfarande är uttalad demokrat).

Men när han väl fått upp ögonen för miljöfrågorna började det hända saker. Den mest banbrytande åtgärden under hans tid som guvernör är lag AB 32 från 2006, som innebär att Kalifornien, helt oberoende av vad USA gör på regeringsnivå, kommer att minska koldioxidutsläppen med 25 procent fram till år 2020.

Ambitionen är att utsläppen år 2050 ska ha minskat med hela 80 procent från den nivå som gällde 1990.

Redan 2005 tog Arnold Schwarzenegger tydligt avstånd från partikollegan George Bush i Vita huset, som först på senare tid och mycket motvilligt erkänt att det nog finns något som kallas växthuseffekt.

”Debatten är över. Vi känner till vetenskapen, vi ser hoten och nu är det dags att agera”, sa Arnold Schwarzenegger i ett tal inför ett FN-möte i San Francisco sommaren 2005.

Schwarzenegger drar sig inte för konflikter med myndigheterna i Washington. Kalifornien har i flera år försökt få sina tuffa regler för utsläpp från bilar godkända av den federala miljömyndigheten EPA (Environment Protection Agency). Men när inget hände tröttnade guvernören. Den 8 november stämde Kalifornien EPA inför en lokal domstol i Washington för att tvinga fram ett positivt beslut.

Om Kalifornien vinner är det betydelsefullt också eftersom andra delstater enligt reglerna då automatiskt kan följa efter och införa tuffare utsläppsregler än de som gäller på federal nivå.

I ett tal i år levererade han en annan råsop till både Bush och politikerna i den amerikanska kongressen:

”Nationens grundare skulle fortfarande mötas på Holiday Inn i Philadelphia och diskutera konstitutionen om de inte kompromissat. Varför kan inte dagens politiska ledare kompromissa?”

I Arnold Schwarzeneggers fall har det handlat om ett nära samarbete med den demokratiskt kontrollerade delstatskongressen, och att samtidigt hålla näringslivet på gott humör. Det är något som inte alltid varit så populärt.

I samma veva som Arnold Schwarzenegger godkände den lag som kräver minskade utsläpp, sidsteppade han delstatskongressen med en exekutivorder som möjliggör ökad handel med utsläppsrätter. Det är en metod som ifrågasatts starkt av många miljövänner och liberala politiker.

”Jag önskar att det var mer fokus på att minska utsläppen och mindre på att handla med dem”, sa kongressens talman Fabian Núñez i en kommentar.

Lobbyorganisationen Electric Power Research Institute har å sin sida hävdat att kraven på minskade utsläpp kommer att kosta näringslivet i Kalifornien 500 miljarder dollar fram till år 2050. För att få med sig väljarna testade Arnold Schwarzenegger en variant av Mona Sahlins ”det är häftigt att betala skatt”, med den skillnaden att han lyckades. Folk ska vilja bidra till en bättre miljö, inte motvilligt göra det som en uppoffring.

”Miljövännerna var inte roliga. De var som förbudsivrare på en studentfest”, sa guvernören i ett tal till en grupp studenter tidigare i år.

”Framgångsrika rörelser bygger på passion, inte på skuldkänslor”, fortsatte han.

I klartext betyder det att Arnold Schwarzenegger säljer in en rörelse som kombinerar miljötänkande med dagens höga levnadsstandard. Eller om man tar det till guvernörens egen vardag: Det går bra att köra omkring i en jättelik Hummer, så länge den konverterats till att gå på biobränsle.

Budskapet till näringslivet, vilket Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt senare anammat, är att det går att kombinera minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt. Michael Gibbs, biträdande miljösekreterare i delstaten, menar dessutom att det är nödvändigt.

”Om du vill skydda miljön är en stark ekonomi nödvändig för att betala kostnaderna, så du vill göra det på ett sätt som främjar tillväxten. Men du måste ha en balans. Om du går för hårt fram och offrar ekonomin på miljöns altare är risken att företagen och jobben flyttar, och var står du då”, frågar han när DI Weekend träffar honom på 25:e våningen i miljömyndighetens byggnad i huvudstaden Sacramento.

Michael Gibbs ansvarar för att förhandla fram avtal på miljöområdet med andra delstater i USA, Mexiko och Kanada. Det är den delen av Kaliforniens politik som gjort att staten på allvar tagit initiativet från regeringen i Washington.

Nyligen undertecknade Arnold Schwarzenegger ett avtal om klimatfrågor med EU, men det är än så länge mest en avsiktsförklaring. Betydligt mer konkret är det så kallade Western Climate Initiative, där sex amerikanska delstater och två kanadensiska provinser ingår.

Det har också inspirerat till ett samarbete mellan stater i nordöstra USA som går ut på att minska utsläppen från energisektorn.

Totalt sett är i dag åtta av tio amerikanska delstater på ett eller annat sätt engagerade i dessa grupper, antingen med egna mål för att minska utsläppen eller som observatörer.

Arnold Schwarzenegger räknar med att delstaterna kommer att utgöra en formidabel kraft när det gäller att få politikerna i Washington att agera.

”Kalifornien är stort, Kalifornien är kraftfullt, och det vi gör får konsekvenser.”

Och om det misslyckas räknar Kalifornien med att delstaterna struntar i vad politikerna i huvudstaden gör eller inte gör.

”Om vi mot förmodan får ytterligare åtta år av politisk låsning i Washington tror jag att fler och fler delstater agerar. Vi har redan en lag om minskade utsläpp, och flera andra stater, bland annat Oregon och (delstaten) Washington har det också”, säger Michael Gibbs.

George Bushs favoritargument för att slippa skriva på Kyotoavtalet med bindande krav på minskade utsläpp är att då måste Kina och Indien göra samma sak. Och sannolikheten att det ska hända inom den närmaste tiden är obefintlig. Myndigheterna i Kalifornien är måttligt imponerade av sin president.

”Filosofin i Kyotoavtalet differentierar ansvaret mellan i-länder och utvecklingsländer. Eftersom vi historiskt har stått för de största utsläppen är det inte mer än rätt att vi tar de första stegen att göra något åt dem”, säger Michael Gibbs.

”Om vi går tillbaka till ekonomisk tillväxt är det inte bara en moralisk plikt för oss, utan också en möjlighet. Vi vill att miljöteknik ska utvecklas till en stor industri här i Kalifornien, och ett sätt att lyckas med det är att först lösa problemen på hemmaplan och sedan exportera tekniken till resten av världen.”

Även om det finns många kritiker i näringslivet har Arnold Schwarzenegger fått förvånansvärt mycket stöd från lokala företag.

”Min styrka var att jag som republikan kunde få med mig näringslivet”, sa han i en intervju nyligen.

En grupp som älskar honom är investerare som satsat pengar i den snabbt växande sektorn för miljöteknik. Den beräknas i år omsätta närmare 1,5 miljarder dollar i Kalifornien och drygt 3 miljarder i hela USA.

Den smått legendariske riskkapitalisten Vinod Khosla har bidragit med 20 000 dollar till Schwarzeneggers kampanjer. Elon Musk, ordförande för Tesla som bygger världens snabbaste elbil, har donerat ungefär lika mycket.

Trots att miljövänner kritiserat Kalifornien för att göra för lite för miljön och prata för mycket om tillväxt, får Schwarzenegger godkänt av tunga organisationer som Greenpeace USA.

”Alla företag, politiker och privatpersoner kan göra mer för miljön. Men med det sagt kan jag konstatera att Kalifornien helt klart leder USA mot verkliga lösningar på en global kris”, säger Kate Smolski, som arbetar med Greenpeace kampanj mot global uppvärmning.

Sedan börjar hon nästan låta som en företrädare för Schwarzenegger när hon prisar ekonomisk tillväxt.

”Det är absolut möjligt att göra något åt utsläppen utan att offra tillväxten. Miljöteknik kommer att bli en enorm ekonomisk boom. Snarare är det så att om vi inte börjar utveckla miljövänlig teknik kommer vi att hamna efter resten av världen.”

Var har vi hört det förut? Kanske i guvernör Arnold Schwarzeneggers svar till biltillverkarna i Detroit när de klagat på kostnaderna för alla regler om avgasrening.

”Även om inte vi gör något åt det kommer japanerna att göra det, kineserna gör det och tyskarna. Detroit kämpar, men det beror på att de har hamnat på efterkälken”, sa han i en intervju med Forbes i april.

Med andra ord: miljön är inget problem, den är en möjlighet. Och de som klagar har inte tänkt tillräckligt kreativt.


ARNOLD SCHWARZENEGGER

Född: 30 juli 1947 i Thal Bei Graz i Österrike. Bor i USA sedan 1968.
Karriär: Kroppsbyggare med flera titlar i Europa, Mr Universe och sedan Mr Olympia fem gånger. ”Mr Universe var min biljett till USA där jag kunde bli en stjärna och rik”, har han sagt.
Filmer: Kroppsbyggardokumentären "Pumping iron" 1975, "Terminator" 1984, "Twins" 1988, "Last action hero" 1993, m fl.
Politisk karriär: Ordförande för dåvarande president George H W Bushs fitnessråd 1990–1993. Valdes till guvernör i Kalifornien 2003 efter den avsatte Gray Davis, återvaldes 2006 med betryggande majoritet.


KALIFORNIEN & MILJÖN

Antal invånare: 33,8 miljoner (2000).
Yta: 410.000 kvadratkilometer (ungefär lika stort som Sverige).
Största stad: Los Angeles (13 miljoner invånare inklusive förorter).
Huvudstad: Sacramento.
Ekonomi: Delstatens BNP är 1.600 miljarder dollar, vilket gör delstaten till världens åttonde största ekonomi.
Viktigaste industrier: Jordbruk, flyg, underhållning och it.

Som guvernör har Arnold Schwarzenegger tagit flera banbrytande initiativ för att förbättra miljön och träffat avtal med andra delstater. Men Kalifornien har också vidtagit andra mycket mer jordnära åtgärder:

2005
Schwarzenegger utfärdar en exekutiv order som blir början till en lag för att minska utsläppen i delstaten. Ett år senare signerar han Global Warming Solutions Act, som innebär att Kalifornien förbinder sig att minska koldioxidutsläppen med 25 procent fram till 2020.

2007
Schwarzenegger undertecknar flera lagar som bland annat syftar till att öka användningen av lågenergilampor i Kalifornien. 250 miljoner dollar ska ges i stöd för villaägare som installerar solfångare.

2007
Schwarzenegger talar inför FN:s klimatkonferens i New York när president George W Bush stannar hemma.

2007
Kalifornien inleder tillsammans med fem andra amerikanska delstater och två kanadensiska provinser samarbetet Western Climate Initiative som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser i västra USA och i Kanada.

...och ett par exempel på mindre populära åtgärder bland miljövännerna:

2006
Samtidigt som Schwarzenegger godkänner lagen om minskade koldioxidutsläpp går han näringslivet till mötes med en exekutiv order som ökar möjligheten att handla med utsläppsrätter.

2007
Schwarzenegger lägger in sitt veto mot en lag som skulle ha tvingat fram renare bränsle för bilar och lastbilar. Han stoppar samtidigt elva andra lagar med motiveringen att de är tillväxtfientliga.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?