1515

Räntor och valutor: Räntorna fortsätter upp

Svenska och övriga europeiska marknadsräntor steg ytterligare något på torsdagsförmiddagen efter ett kraftigt uppställ redan i den inledande handeln.

Vid lunchtid handlades svenska obligationsräntor 6-8 punkter högre än vid onsdagens svenska stängning.

Uppgångarna i europeiska marknadsräntor följde på kraftiga uppgångar i USA-räntorna efter Federal Reserves räntebesked på onsdagskvällen. Fed sänkte visserligen styrräntan med 25 punkter, till 4,50 procent, men satte samtidigt en hög ribba för ytterligare räntesänkningar genom att lyfta fram inflationsrisker som balanserar nedåtriskerna mot ekonomin.

"Jag tror att inflationen har kommit tillbaka på banan, riskerna ligger klart på uppsidan", säger Henrik Mitelman, analyschef på SEB Merchant Banking.

Han konstaterar att allt tyder på att vi kommer att få se en tydligt stigande inflation i Sverige den kommande tiden. Det hindrar dock inte att han ser dagens uppställ i svenska obligationsräntor som ett köptillfälle, eftersom Riksbanken framöver kommer att behöva fokusera mer på nedåtrisker mot den svenska ekonomin.

"Det ska bara lite till för att Riksbanken ska skriva ned tillväxtprognosen till en takt under potentiell nivå", säger han.

Svagare tillväxtutsikter gör att trycket på resursutnyttjandet minskar, vilket dämpar uppåttrycket på inflationen. Enligt Henrik Mitelman ska man inte heller underskatta dynamiken i den dämpning som nu verkar vara på gång på den svenska bostadsmarknaden.

"Jag tror det blir svårt för Riksbanken att motivera räntehöjningar om bostadsmarknaden viker", säger han.

Silf/Swedbanks inköpschefsindex för oktober tyder dock på att industrikonjunkturen stabiliserades på en hög nivå. Index steg till 59,4, från 58,2 i september, med stöd främst av en markant uppgång i produktionsindex. Index för rå- /insatsvaror vände samtidigt upp efter tre månaders nedgång.

Danske Bank reviderade ned sin prognos över den svenska BNP-tillväxten 2008 till 2,6 procent, från 2,8 procent tidigare. Banken konstaterar att den globala konjunkturuppgången långsamt tappar kraften, vilket leder till dämpad efterfrågan på svenska insats- och investeringsvaror.

Danske Bank tror att Riksbanken kommer att nöja sig med en räntehöjning till, med 0,25 procentenheter.

Vice Riksbankschefen Lars Nyberg bekräftade att Riksbanken räknar med att höja styrräntan ytterligare något vid ett anförande på onsdagskvällen; "kanske i slutet av året, kanske i början av nästa år". Han gav dock inga nya penningpolitiska signaler jämfört med vad som framkom i samband med den penningpolitiska rapporten i tisdags.

Han gav däremot en indikation om att den svenska räntehöjningen väckte internationell uppmärksamhet i en tid då den finansiella turbulensen har försatt andra europeiska centralbanker i penningpolitiskt vänteläge.

Lars Nyberg sade att han fick ett telefonsamtal från en kollega vid Bank of England efter räntebeskedet, och den icke namngivne BOE-ledamoten ställde förvånat frågan: "Höjde ni verkligen räntan?".

Men givet att Federal Reserve nu åter lyfter fram inflationsrisker, och antyder att de inte bara tittar på kärninflationen längre, kan marknadens generella förväntningar om att styrräntor i växtvärlden överlag är på väg ned komma att ändras.

Bank of Englands chefekonom Charles Bean sade också på torsdagskvällen att den brittiska centralbanken "inte har råd att slappna av på inflationsfronten". Han sade samtidigt att det är troligt att turbulensen på finansmarknaden har lett till en dämpning av den ekonomiska tillväxten, som kan bli mild eller mer utdragen. Han fastslog dock att ekonomierna såväl globalt som lokalt gick in i turbulensen från starka positioner.

Inköpschefindex för den brittiska industrisektorn sjönk dock oväntat kraftigt i oktober. Index sjönk till 52,9 från nedreviderade 54,7 i september (55,1).

På tal om inflation bjöd Islands centralbank, Sedlabanki, på en överraskning när de på torsdagen höjde styrräntan med 45 punkter till 13,75 procent. Beskedet var helt oväntat enligt de åtta analytiker som Bloomberg News hade tillfrågat. Banken meddelade samtidigt att de lägger in ett extra räntemöte den 20 december.

Henrik Gullberg, analytiker på Calyon, konstaterar i ett marknadsbrev att beskeden från Sedlabanki var "uppenbart väldigt aggressiva", det extra mötet i december ser han som en klar signal om att banken är redo för ytterligare åtstramningar.

Isländsk statistik för oktober har gett besked om att inflationstakten stiger, arbetslösheten sjunker och lönerna ökar i en takt som inte är förenligt med Sedlabankis inflationsmål.

Den isländska kronan stärktes rejält mot dollarn efter räntebeskedet, och Henrik Gullberg konstaterar att Sedlabanki ser till att den isländska valutan är attraktiv ur ett carryperspektiv.

USA-dollarn stärktes något mot euron och andra större valutor på torsdagsförmiddagen. Den amerikanska valutan utvecklades oregelbundet i USA efter Fedbeskeden på onsdagskvällen, men i Europa fick dollarn åtminstone ett tillfälligt stöd av förväntningar om att Fed kanske inte kommer att sänka styrräntan på nytt inom en nära framtid.

Futuresmarknaden prisar nu inte in någon ytterligare räntesänkning fullt ut förrän i mars eller april 2008. Prissättningen tyder på 40 procents sannolikhet att räntan sänks i december och 64 procents sannolikhet att räntan har sänkts senast den 30 januari och 96 procents sannolikhet för att räntan har sänkts 25 punkter senast den 18 mars.

Inkommande data kan dock ändra förväntningarna, men analytiker påpekar att enbart svagheter i bostadsstatistiken knappast kommer att förmå Fed att sänka styrräntan ytterligare. Morgan Stanley rekommenderar investerare att i första hand följa data över sysselsättning, detaljhandel och investeringar för att bedöma utsikterna för räntebanan.

Med Federal Reserves återupptagna inflationsfokus kan samtidigt prisstatistik hamna mer i fokus framöver givet att höga prisökningar kan balansera svag tillväxtstatistik ur ett ränteperspektiv.

Torsdagen bjuder på inkomst- och konsumtionsstatistik för september, klockan 13.30, i båda fallen väntas uppgångar med 0,4 procent enligt Bloomberg News enkät. Kärninflationstakten väntas ha varit oförändrad på 1,8 procent, men den inflationstakten enligt den orensade PCE- deflatorn väntas ha stigit till 2,4 procent från 1,8 procent i augusti.

Flera analytiker noterade på onsdagskvällen att Federal Reserve lade stor vikt vid stigande energi- och råvarupriser, vilket tolkas som att Fed nu lägger större vikt vid den orensade inflationstakten. Ett motiv för att rensa bort livsmedels- och energipriser är att dessa kan grumla bilden av inflationstakten genom stora och oregelbundna fluktuationer. Men när såväl energi- som livsmedelspriser befinner sig en trendmässig uppgång är det svårare för en centralbank att ignorera dessa rörelser.

Antalet nyanmälda arbetslösa, klockan 13.30, väntas ha sjunkit svagt till 330.000 förra veckan, vilket skulle dra upp fyraveckorssnittet ytterligare något.

ISM-index för oktober, klockan 15.00, väntas ha sjunkit till 51,5, från 52,0 i september. Vägledande information från olika regioner har som vanligt varit något spretig, men räknat ur ett strikt ISM-perspektiv tyder den samlade informationen på en endast marginell nedgång i det nationella ISM-indexet. Prisindexet i ISM-index väntas ha stigit till 63,0 i oktober från 59,0 i september.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?