1515

Räntor och valutor: Dollarn stärks

Dollarn stärktes mot andra valutor på måndagen, investerare fortsatte att hänvisa till fredagens starka amerikanska sysselsättningsrapport för september, och även en överraskande stark ökning för konsumentkrediterna i augusti.

Den amerikanska valutan fick också visst stöd av kommentarer från den avgående IMF-chefen Rodrigo Rato, som i en Financial Times-intervju sagt att dollarn är undervärderad.

"Just nu är dollarn undervärderad" enligt många mått som IMF använder för att utvärdera valutor, sade Rodrigo Rato till Financial Times. Han tillade dock samtidigt att den å andra sidan "definitivt var övervärderad för några år sedan".

IMF-chefens uttalande ger samtidigt stöd till de europeiska politiker som oroas av att en för stark valuta hotar den europeiska ekonomin. Eurogruppens finansministrar träffas i Luxemburg på måndagskvällen och det väntas strider om en eventuellt ändrad ståndpunkt i fråga om eurons styrka inför G7-mötet i Washington fredagen den 19 oktober.

Den tyske finansministern Peer Steinbrück har hittills sagt att han "älskar" en stark euro, och kan därmed antas vilja motsätta sig krav på verbala interventioner, som främst väntas från finansministrarna i Frankrike och Spanien.

Valutamarknadens utveckling den senaste månaden kan möjligen ha påverkat även den tyske finansministern, sedan i början av september har euron stärkts från 1:36 mot dollarn till som högst 1:4270, den 28 september, och förra veckan varnade tyska industriförbundet VDMA för att den starka euron "skapar motvind för oss med export", men det hindrade inte organisationen från att revidera upp prognoser om produktionen i sektorn i år till den högsta ökningstakten sedan 1969.

En stor del av euroländernas export går till andra länder i euroområdet, vilket minskar känsligheten för förändringar i eurons växelkurs. Enligt Financial Times har dock företrädare för Nederländernas näringsliv konstaterat att de ändå drabbas av den starka euron, exporten till Frankrike, Tyskland och andra euroländer drabbas när företagen tvingas konkurrera med företag som har kostnadsfördelar av den svaga dollarn.

EU:S ekonomikommissionär Joaquin Almunia sade inför mötet att ekonomin i euroområdet åtnjuter en "god återhämtning" trots turbulensen på finansmarknaderna. Beträffande vid vilken nivå eurons växelkurs kan skada ekonomin i området sade han att det är "en fråga för marknaderna".

Men även om eurogruppen skulle enas om ett skarpt uttalande om den starka euron är det inte troligt att det kommer att räcka för att övertyga G7 att anta ett uttalande om den europeiska valutan. USA väntas inte kunna övertygas om ett uttalande till stöd för en starkare dollar så länge som Kina pekas ut för en konstlat svag valutakurs. Vissa bedömare spekulerar dock om att G7 kan komma att göra ett särskilt uttalande om eurons styrka mot asiatiska valutor, därmed skulle dollarkursen inte behöva beröras av G7-mötet.

Orderingången till den tyska industrin steg 1,2 procent i augusti jämfört med i juli, det var lägre än de +2,2 procent som väntades enligt Bloomberg News enkät men samtidigt reviderades julisiffran upp till -6,1 procent från -7,1 procent tidigare.

Vid den svenska marknadens stängning på måndagen hade dollarn stärkts 2 öre mot kronan, till 6:50, jämfört med samma tid på fredagen. Euron hade samtidigt försvagats 1 öre till 9:15, och TCW-index hade sjunkit till 123,43 (123,56)

Europeiska marknadsräntor steg något i spåren på fortsatta ränteuppgångar i USA på fredagskvällen, men uppgången gröptes ur under dagen efter den oväntat svaga tyska orderingången, att europeiska börsindex inte orkade följa upp fredagens rally på Wall Street bidrog också till att dämpa ränteuppgången.

Den svenska tioårsräntan steg 2 punkter, till 4,34 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till -1 punkter (-2).

Vice Riksbankschefen Irma Rosenberg talade under rubriken "Penningpolitik och Riksbankens kommunikation" vid Swedbanks konjunkturdag på måndagen. Analytiker kunde konstatera att Riksbanken fortsätter att trumma in sitt budskap om att de i normalfallet inte ska säga något som ska påverka marknaderna mellan de penningpolitiska mötena.

Givet att hon redovisade skälen till beslutet om en räntehöjning i september, och inte såg sig föranledd att vägleda marknaden tror Henrik Mitelman, analyschef på SEB Merchant Banking, att det finns skäl att räkna med att räntan höjs på nytt i slutet av oktober.

"Den senaste penningpolitiska rapporten avslöjade en något högre sannolikhet för en räntehöjning den 30 oktober än den 19 december. Eftersom Riksbanken troligen är nöjd med sin makroanalys verkar en räntehöjning den 30 oktober vara mycket trolig", skrev Henrik Mitelman i ett kundbrev.

Knut Hallberg, analytiker på Handelsbanken, konstaterade att Irma Rosenberg i praktiken inte bjöd på några nya penningpolitiska signaler, men om något skulle han säga att talet var "marginellt åt det hökaktiga hållet" givet de punkter som hon tog upp i anförandet.

"Det är ju svårt att utläsa något vettigt i talen nu, men det hon säger i slutet av talet är ju att de såg goda skäl att revidera upp räntebanan i september", sade Knut Hallberg.

Mätbara faktorer, som styrkan på arbetsmarknaden och den svaga produktiviteten bidrog till att Riksbanken såg ett högre kostnadstryck i Sverige i september, vilket skulle motivera en högre räntebana. Men Riksbanken bedömde också att den finansiella oron skulle få negativa konsekvenser för tillväxten i både omvärlden och Sverige, vilket gjorde att Riksbanken höll fast vid räntebanan från i juni.

Irma Rosenberg konstaterade att det ökade priset på risk i spåren på den amerikanska bolånekrisen kan liknas vid effekterna av en penningpolitisk åtstramning, ett resonemang som liknar budskapen från Fedguvernören Donald Kohn i fredags då han sade att ett motiv för Feds räntesänkning i september var att motverka de åtstramande effekterna av höga interbankräntor.

Knut Hallberg instämmer i Irma Rosenberg bedömning om att den svenska räntemarknaden har klarat sig bättre än i många andra länder, men finansoron har ändå inneburit en något åtstramande effekt för de svenska hushållen.

"Bolåneräntorna har ju till exempel höjts mer än vad som är motiverat av Riksbankens räntehöjning. Det beror på att det har blivit dyrare för bolåneinstituten att finansiera utlåningen", sade han.

Enligt Knut Hallberg är det bra att Riksbanken uppmärksammar de verkliga förhållandena på kreditmarknaden, men han påminner samtidigt om att Riksbanken inte har kommenterat den kraftiga neddragningen av kreditspreadarna de senaste åren. I det perspektivet har marknadens åtstramning av de finansiella förhållandena i Sverige ännu relativt blygsam.

Irma Rosenberg sade att det har skett en viss stabilisering på finansmarknaderna de senaste veckorna, men varnade för att bolånemarknaden i USA än kan bjuda på överraskningar.

En stabilisering på finansmarknaderna har dock än så länge inte lyckats pressa ned de räntenivåer som bankerna tar ut av varandra vid interbankutlåning.

Liborräntan för tremånaders eurodeposits noterades på måndagen till 4,753 procent. Det kan jämföras med 4,3 procent i början av augusti, i ett läge då de flesta marknadsbedömarna trodde att ECB skulle höja styrräntan i september.

Motsvarande liborränta för tremånaders dollardeposits noterades på måndagen till 5,25 procent, det är endast cirka 10 punkter lägre än de stabila nivåerna i våras när Feds styrräntan var 50 punkter högre.

Den svenska Stiborräntan för tremånaders krondeposits har stigit något i början av oktober, men räntenivån 4,35 procent år kanske inte anmärkningsvärd givet förväntningarna om att Riksbanken kommer att höja styrräntan till 4,0 procent om tre veckor. Vid Liborfixingen i London noterades den svenska tremånadersräntan till 4,3825, vilket kan jämföras med 4,2825 i slutet av september.

Den amerikanska valutan fick också visst stöd av kommentarer från den avgående IMF-chefen Rodrigo Rato, som i en Financial Times-intervju sagt att dollarn är undervärderad.

"Just nu är dollarn undervärderad" enligt många mått som IMF använder för att utvärdera valutor, sade Rodrigo Rato till Financial Times. Han tillade dock samtidigt att den å andra sidan "definitivt var övervärderad för några år sedan".

IMF-chefens uttalande ger samtidigt stöd till de europeiska politiker som oroas av att en för stark valuta hotar den europeiska ekonomin. Eurogruppens finansministrar träffas i Luxemburg på måndagskvällen och det väntas strider om en eventuellt ändrad ståndpunkt i fråga om eurons styrka inför G7-mötet i Washington fredagen den 19 oktober.

Den tyske finansministern Peer Steinbrück har hittills sagt att han "älskar" en stark euro, och kan därmed antas vilja motsätta sig krav på verbala interventioner, som främst väntas från finansministrarna i Frankrike och Spanien.

Valutamarknadens utveckling den senaste månaden kan möjligen ha påverkat även den tyske finansministern, sedan i början av september har euron stärkts från 1:36 mot dollarn till som högst 1:4270, den 28 september, och förra veckan varnade tyska industriförbundet VDMA för att den starka euron "skapar motvind för oss med export", men det hindrade inte organisationen från att revidera upp prognoser om produktionen i sektorn i år till den högsta ökningstakten sedan 1969.

En stor del av euroländernas export går till andra länder i euroområdet, vilket minskar känsligheten för förändringar i eurons växelkurs. Enligt Financial Times har dock företrädare för Nederländernas näringsliv konstaterat att de ändå drabbas av den starka euron, exporten till Frankrike, Tyskland och andra euroländer drabbas när företagen tvingas konkurrera med företag som har kostnadsfördelar av den svaga dollarn.

EU:S ekonomikommissionär Joaquin Almunia sade inför mötet att ekonomin i euroområdet åtnjuter en "god återhämtning" trots turbulensen på finansmarknaderna. Beträffande vid vilken nivå eurons växelkurs kan skada ekonomin i området sade han att det är "en fråga för marknaderna".

Men även om eurogruppen skulle enas om ett skarpt uttalande om den starka euron är det inte troligt att det kommer att räcka för att övertyga G7 att anta ett uttalande om den europeiska valutan. USA väntas inte kunna övertygas om ett uttalande till stöd för en starkare dollar så länge som Kina pekas ut för en konstlat svag valutakurs. Vissa bedömare spekulerar dock om att G7 kan komma att göra ett särskilt uttalande om eurons styrka mot asiatiska valutor, därmed skulle dollarkursen inte behöva beröras av G7-mötet.

Orderingången till den tyska industrin steg 1,2 procent i augusti jämfört med i juli, det var lägre än de +2,2 procent som väntades enligt Bloomberg News enkät men samtidigt reviderades julisiffran upp till -6,1 procent från -7,1 procent tidigare.

Vid den svenska marknadens stängning på måndagen hade dollarn stärkts 2 öre mot kronan, till 6:50, jämfört med samma tid på fredagen. Euron hade samtidigt försvagats 1 öre till 9:15, och TCW-index hade sjunkit till 123,43 (123,56)

Europeiska marknadsräntor steg något i spåren på fortsatta ränteuppgångar i USA på fredagskvällen, men uppgången gröptes ur under dagen efter den oväntat svaga tyska orderingången, att europeiska börsindex inte orkade följa upp fredagens rally på Wall Street bidrog också till att dämpa ränteuppgången.

Den svenska tioårsräntan steg 2 punkter, till 4,34 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till -1 punkter (-2).

Vice Riksbankschefen Irma Rosenberg talade under rubriken "Penningpolitik och Riksbankens kommunikation" vid Swedbanks konjunkturdag på måndagen. Analytiker kunde konstatera att Riksbanken fortsätter att trumma in sitt budskap om att de i normalfallet inte ska säga något som ska påverka marknaderna mellan de penningpolitiska mötena.

Givet att hon redovisade skälen till beslutet om en räntehöjning i september, och inte såg sig föranledd att vägleda marknaden tror Henrik Mitelman, analyschef på SEB Merchant Banking, att det finns skäl att räkna med att räntan höjs på nytt i slutet av oktober.

"Den senaste penningpolitiska rapporten avslöjade en något högre sannolikhet för en räntehöjning den 30 oktober än den 19 december. Eftersom Riksbanken troligen är nöjd med sin makroanalys verkar en räntehöjning den 30 oktober vara mycket trolig", skrev Henrik Mitelman i ett kundbrev.

Knut Hallberg, analytiker på Handelsbanken, konstaterade att Irma Rosenberg i praktiken inte bjöd på några nya penningpolitiska signaler, men om något skulle han säga att talet var "marginellt åt det hökaktiga hållet" givet de punkter som hon tog upp i anförandet.

"Det är ju svårt att utläsa något vettigt i talen nu, men det hon säger i slutet av talet är ju att de såg goda skäl att revidera upp räntebanan i september", sade Knut Hallberg.

Mätbara faktorer, som styrkan på arbetsmarknaden och den svaga produktiviteten bidrog till att Riksbanken såg ett högre kostnadstryck i Sverige i september, vilket skulle motivera en högre räntebana. Men Riksbanken bedömde också att den finansiella oron skulle få negativa konsekvenser för tillväxten i både omvärlden och Sverige, vilket gjorde att Riksbanken höll fast vid räntebanan från i juni.

Irma Rosenberg konstaterade att det ökade priset på risk i spåren på den amerikanska bolånekrisen kan liknas vid effekterna av en penningpolitisk åtstramning, ett resonemang som liknar budskapen från Fedguvernören Donald Kohn i fredags då han sade att ett motiv för Feds räntesänkning i september var att motverka de åtstramande effekterna av höga interbankräntor.

Knut Hallberg instämmer i Irma Rosenberg bedömning om att den svenska räntemarknaden har klarat sig bättre än i många andra länder, men finansoron har ändå inneburit en något åtstramande effekt för de svenska hushållen.

"Bolåneräntorna har ju till exempel höjts mer än vad som är motiverat av Riksbankens räntehöjning. Det beror på att det har blivit dyrare för bolåneinstituten att finansiera utlåningen", sade han.

Enligt Knut Hallberg är det bra att Riksbanken uppmärksammar de verkliga förhållandena på kreditmarknaden, men han påminner samtidigt om att Riksbanken inte har kommenterat den kraftiga neddragningen av kreditspreadarna de senaste åren. I det perspektivet har marknadens åtstramning av de finansiella förhållandena i Sverige ännu relativt blygsam.

Irma Rosenberg sade att det har skett en viss stabilisering på finansmarknaderna de senaste veckorna, men varnade för att bolånemarknaden i USA än kan bjuda på överraskningar.

En stabilisering på finansmarknaderna har dock än så länge inte lyckats pressa ned de räntenivåer som bankerna tar ut av varandra vid interbankutlåning.

Liborräntan för tremånaders eurodeposits noterades på måndagen till 4,753 procent. Det kan jämföras med 4,3 procent i början av augusti, i ett läge då de flesta marknadsbedömarna trodde att ECB skulle höja styrräntan i september.

Motsvarande liborränta för tremånaders dollardeposits noterades på måndagen till 5,25 procent, det är endast cirka 10 punkter lägre än de stabila nivåerna i våras när Feds styrräntan var 50 punkter högre.

Den svenska Stiborräntan för tremånaders krondeposits har stigit något i början av oktober, men räntenivån 4,35 procent år kanske inte anmärkningsvärd givet förväntningarna om att Riksbanken kommer att höja styrräntan till 4,0 procent om tre veckor. Vid Liborfixingen i London noterades den svenska tremånadersräntan till 4,3825, vilket kan jämföras med 4,2825 i slutet av september.


Innehåll från PayerAnnons

Så minskade ekonomiavdelningen sin tid för betalningsprocesser med 80% tack vare Payer

2019 valde United Spaces att skriva avtal med Payer, en startup inom B2B-betalningar, för att lösa betalningar för sina medlemmar på coworking-kontor i Sverige. Nu expanderar United Spaces med fem nya kontor i landet och i centrum finns en betalningslösning som kraftigt har reducerat kostnaderna för finansavdelningen.

Samarbetet mellan de två bolagen startade när United Spaces sonderade marknaden för en partner som både kunde designa men också processa betalningsflöden inom B2B. Kravet var att göra kundupplevelsen riktigt bra för sina medlemmar men också att lösa den manuella hanteringen av fakturering på ekonomiavdelningen.

Den tekniska lösningen var en integration av Payers API-plattform med United Spaces mobila medlemsapp men också med deras bokföringssystem Fortnox. Resultatet efter ett års samarbete överraskade Joakim Helbig, CFO på United Spaces.

– Det fanns en tid innan och efter Payer. Resultatet efter att vi implementerade Payers plattform har varit fantastiskt för ekonomiavdelningen. Vi spenderar nu 80% mindre tid på betalningshantering och inkassering. Utöver det betalas fakturor av våra medlemmar 30% fortare. Det är ett klart bevis att vi har lyckats lyfta betalningsupplevelsen till en riktigt hög nivå, säger han.

Blir långsiktig partner

Nu när United Spaces expanderar över landet, från fyra till totalt nio kontor har, de valt Payer som en långsiktig partner. Det tionde coworkingstället öppnar under hösten.

– Jag tror att det här systemet som vi har byggt tillsammans med Payer kan fungera som en mall för framtidens finansavdelning. Digitalisering och automatisering är menat att göra arbetslivet enklare och effektivt. Vi har uppnått just det och mycket mer med Payer. Det finns ingen anledning att hålla fast vid manuella processer för att fakturera, monitorera och bokföra när det kan skötas helt automatiskt. Nu när vi expanderar vill vi fortsätta resan med Payer, säger Joakim Helbig.

Peder Berge är VD och grundare av Payer.

– Vi är förstås otroligt glada att vi har fått utökat förtroende av United Spaces i deras fortsatta expansion. Vi har jobbat hårt för att få till detaljerna i betalningslösningen och det har burit frukt. Magi skapas genom hårt arbete och resultaten som vi har uppnått med United Spaces talar för sig själv. Vi ser fram emot att hjälpa flera svenska bolag att bli mer effektiva, få bättre kassaflöde och få högre marginaler, säger han. 

 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?