1515

Räntor och valutor: Kronan återhämtas

Både USA-räntorna och Europaräntorna sjönk under onsdagen. Yenen försvagades medan kronan återhämtade sig något efter tisdagens bakslag. Svenska räntor sjönk i linje med den internationella rörelsen och statsobligationerna var vid stängning ned 2-3 punkter.

Protokollet från Bank of Englands policymöte den 4 oktober visade att åtta av nio ledamöter ville lämna styrräntan oförändrad på 5,75 procent medan David Blanchflower reserverade sig och ville sänka styrräntan med 25 punkter.

Den penningpolitiska kommittén (MPC) diskuterade om förändringarna i riskbalansen mot tillväxtutsikterna utgjorde skäl för en omedelbar räntesänkning, men ansåg att eftersom ekonomin gick in i turbulensen från en stark utgångspunkt så fanns det tid att överväga hur utvecklingen för kreditförhållanden skulle påverka inflationsutsikterna.

David Blanchflower argumenterade för att arbetsmarknaden uppvisade tecken på försvagning och att nedåtriskerna mot tillväxten hade ökat.

Statistik på onsdagen visade att antalet arbetslösa minskade med 12.800 i september, mot väntade -4.000 i Bloomberg News prognosenkät. På tisdagen visade KPI en inflationstakt på 1,8 procent, tredje månaden i rad som inflationen låg under Bank of Englands mål på 2 procent.

Daragh Maher på Calyon skrev i en kommentar att marknaden kanske underskattar möjligheten av en räntesänkning i november. Protokollet indikerar en mer aktivistisk hållning om att MPC inte kommer att vänta länge för bevis på att ekonomin påverkas negativt. Det kan dock bli svårt för duvorna i kommittén att snabbt skapa majoritet för en sänkning.

"Med finansmarknader som stabiliseras i viss grad och data som visar att aktiviteten i Storbritannien hålls uppe bra, så kan det bli en alltför svår uppgift för duvorna att klara inom bara en månad. Men hursomhelst så innebär den proaktiva hållningen att november kan bli mer jämnt än vad marknaden prissatt för före protokollet", skriver Calyon.

IMF reviderade, i linje med vad som läckt ut, ned tillväxtantagandena i sin höstprognos. IMF ser nu en global tillväxt på "solida" 4,75 procent 2008, ned från 5,2 procent i juliuppdateringen. Stöd för tillväxten kommer från generellt starka fundamenta och starkt momentum i tillväxtländernas ekonomiska utveckling. Men nedåtriskerna väger tungt mot huvudscenariot, där riskerna främst centreras till störningarna på finansmarknaden som kan utlösa en utdragen global inbromsning.

I USA ser IMF nu en tillväxt på 1,9 procent i år och nästa år, att jämföra med 2,0 respektive 2,8 procent i juliuppdateringen. Fortsatta problem på bolånemarknaden väntas förlänga nedgången för bostadsinvesteringarna samtidigt som högre energipriser, trög sysselsättningstillväxt och lägre huspriser väntas dämpa konsumtionen. BNP-prognosen för euroområdet 2008 har skrivits ned 0,4 procentenheter, till 2,1 procent, på grund av fördröjda effekter av eurons förstärkning, svagare efterfrågan från USA och mer besvärliga finansieringsförhållanden.

IMF anser vidare att dollarn är övervärderad i förhållande till fundamenta på medellång sikt, medan euron handlas i ett intervall som i stort sett är rimligt i förhållande till fundamenta.

SEB reviderade ned sina BNP-prognoser för 2007 och 2008 med 0,3 procentenheter. Kreditoron har påverkat lite mer än de trodde i augusti, främst på exportsidan, samtidigt som kronan varit lite starkare än väntat.

USA-räntorna sjönk först i spåren av att både Fed-chefen Ben Bernanke och finansminister Henry Paulson på tisdagen varnat för fortsatt ekonomisk svaghet kopplad till bostads- och kreditproblemen.

Statistik på eftermiddagen visade att bostadsbyggandet i USA sjönk med 10,2 procent i september, väntat var en nedgång med 3,8 procent. Antalet bygglov sjönk med 7,3 procent, väntat var -2,8 procent. På tisdagen visade NAHB-index en nedgång till 18, ett ytterligare tecken på att bostadsmarknaden har stora problem.

KPI ökade med 0,3 procent i september, över väntade 0,2 procent, medan årstakten var 2,8 procent, som väntat. Kärn-KPI steg som väntat med 0,2 procent under månaden och 2,1 procent i årstakt, det senare oförändrat från augusti.

Statistiken fick USA-räntorna att sjunka ytterligare, och den tvååriga statsobligationen handlades vid svensk stängning på 4,07 procent, 6 punkter lägre än tisdag samma tid.

Efter svensk stängning publiceras Federal Reserves regionala konjunkturrapport "Beige Book". Anekdotisk information som denna kan enligt signaler från Fed-ledamöter ha ökad vikt för närvarande. Signalvärdet från den förra rapporten i september var dock tvivelaktigt, då ett budskap om en relativt väl bibehållen ekonomisk expansion runtom i USA ändå följdes upp med en överraskande stor räntesänkning från Fed om 50 punkter den 18 september.

På valutamarknaden tappade dollarn ytterligare efter statistiken till 1:422 mot euron. ECB-rådsledamoten Klaus Liebscher sade i en intervju med Bloomberg News att inflationsriskerna ökar och att ECB inte utesluter några möjligheter när det gäller styrräntorna.

"Budskapet var och är att riskerna mot prisstabiliteten tydligt pekar mot uppsidan", sade han.

Yenen tappade något mot såväl euro som dollar, men handlas fortsatt starkare än vid veckans inledning. Minskad riskaptit och därmed dämpad carryhandel, tillsammans med avvaktan inför G7-mötet i helgen, uppges ligga bakom rörelsen.

Anders Eklöf på Nordea konstaterade att riskaptiten också har varit en viktig faktor för kronan på senare tid, där kronan visat en parallell utveckling med euro/yen. Då riskaptiten ökat har kronan också gått starkt.

Kronan fick sig en törn under tisdagen i samband med Ericssons vinstvarning och därpå följande surt börsklimat, men har sedan dess stärkts knappt 3 öre mot dollarn och drygt 1 öre mot euron.

Anders Eklöf tror att risken för kronan ligger lite på uppsidan på kort sikt givet att riskaptiten kan bli lite skakig framöver, men fortsatta höjningar från Riksbanken i linje med räntebanan från den penningpolitiska rapporten i juni borde å andra sidan ge stöd.


Innehåll från Akademiska HusAnnons

A Working Lab – en katalysator för det mänskliga mötet

Pandemin har förändrat vår bild av den traditionella arbetsplatsen och i en allt mer digitaliserad värld går det att arbeta var som helst. Tack vare dessa faktorer, men även ett ökat fokus på delningsekonomi, har allt fler börjat intressera sig för co-working. A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept som erbjuder samverkan och kreativa mötesplatser i campusnära miljöer – med syfte att skapa möten mellan akademi och näringsliv.

När livet i sakta mak återgår till det mer normala börjar tankar på hur arbetet på ens vanliga kontor kommer se ut. Vilka friheter för distansarbete kommer att finnas? För många är mycket ovisst, men ett som är säkert är att det i dag drivs många initiativ för att skapa fysiska möten människor emellan. Akademiska Hus nationella koncept A Working Lab ett av dessa. 

– Vårt syfte är att skapa en plats för innovation och agera en katalysator för det mänskliga mötet. Hos oss samlas människor med olika referensramar som tillsammans kan byta erfarenheter med varandra för att nå insikter som kan leda till nya innovationer. I förlängningen handlar det om att stärka Sverige som kunskapsnation, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling Akademiska Hus. 

Rum för alla behov

 I dag finns A Working Lab på campus i Solna och Umeå samt vid Johanneberg Science Park på Chalmers i Göteborg. Vilken inriktning de olika co-workingmiljöerna har styrs mycket av sammanhang, partners och campus. A Working Lab i Göteborg var den första samverkansarenan som öppnade och ligger i ett av Sveriges starkaste kluster för samhällsbyggnad. Ebba Kullin är verksamhetsledare på platsen och hennes arbete handlar mycket om att agera en nod som för samman människor.

– Att befinna sig på ett kontor ska ge mer energi än vad det tar och det är vad vi försöker uppnå. I hela huset finns det massa olika rum och funktioner som vi hoppas ska ge inspiration och främja krockar mellan människor, säger Ebba Kullin.

Stor flexibilitet

 Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i lokalerna. I Göteborg har man ett Makerspace som är en verkstad där innovationer kan skapas och testas med hjälp av modern teknik. Det finns även ett Learning Lab som är ett tjänsteerbjudande där man tillsammans kan utforska rummets betydelse för lärande och kreativitet.  

– Grundtesen är att man som medlem har tillgång till alla dessa gemensamma ytor. Man hyr in sig månadsvis och syr ihop ens medlemskap utifrån de behov man har. Du kan ha ett litet privat kontor eller flexplatser. Om du har en person som ska jobba på ett tidsbegränsat projekt kan du sedan enkelt addera personen till medlemskapet, säger Ulf Däversjö. 

En hållbar byggnad

 När byggnaden som rymmer A Working Lab i Göteborg byggdes var ambitionen att hållbarhet ska vara en del av husets DNA, med hjälp av såväl materialval som energieffektiv teknik. Men det handlar också om hur byggnaden nyttjas och för att kunna analysera det har en digital tvilling av byggnaden skapats.

– Tack vare den digitala tvillingen kan vi identifiera ytor med lite aktivitet och addera och testa nya sätt för bättre lokalutnyttjande baserat på användarinsikter. Vi vill också att fastigheten ska nyttjas fler timmar på dygnet och öppna upp den för spännande verksamheter som adderar ett värde till platsen. Vi vill vara så flexibla som möjligt, avslutar Ebba Kullin.

Läs mer om A Working Lab

Erbjudande

* Flexplatser, fasta platser och privata kontor

* Flexibla mötesrum och framtidens lärandemiljöer

* Fullservice: wifi, kaffe, skrivare mm. 

* Community, event, värdskap. 

* Ett medlemskap och tillgång till alla AWLs platser

* Smidig access med digitala nycklar

 

Mer från Akademiska Hus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akademiska Hus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?