1515

Europabörser: Råvaror bästa aktierna

De europeiska börserna visade vid lunchtid på torsdagen breda uppgångar överlag. De starkaste sektorerna var metall och gruvor, energi och verkstad.

Europaindexet DJ Euro Stoxx 50 upp 0,4 procent liksom det bredare indexet Bloomberg European 500.

Statoil hade vid lunchtid stigit 2,1 procent och BP 1,2 procent med stöd av det högre oljepriset.

Gruvbolagen steg på stigande metallpriser. Vedanta Resources steg 2,7 procent medan Xstrata klättrade 2,1 procent.

Det schweiziska läkemedelsbolaget Novartis nettoresultat blev 1,65 miljarder dollar under det fjärde kvartalet (1,35). Förväntningarna låg på 1,8 miljarder dollar enligt AFX News prognosenkät. Aktien hade vid lunchtid tappat 0,5 procent.

Tyska Merck Kgaa redovisade ett nettoresultat för det fjärde kvartalet 2006 på 129 miljoner euro, mot förväntade 118 miljoner euro enligt en analytikersammanställning från Dow Jones Newswires. Merck tappade 0,5 procent.

Lufthansa överväger att lägga ett bud på det krisdrabbade italienska flygbolaget Alitalia. Det framgår av uppgifter i den italienska tidningen La Stampa.

Samtidigt citerar tidningen Air France-KLM:s vd som säger att det fransk-holländska flygbolaget är på gång att bjuda på Alitalia, men att ett definitivt beslut ännu inte är taget. Lufthansa steg under förmiddagen med 0,8 procent medan Air France var upp 0,4 procent.

Det tyska försäkringsbolaget Allianz kommer att förvärva den andel i franska AGF som bolaget inte redan äger.

Allianz kommer att betala 126:43 euro per aktie för de resterande 42,2 procent av aktierna. Det innebär att affären uppgår till ett värde om närmare 10 miljarder euro.

Förvärvet av AGF är Allianz största sedan 2001 då det tyska bolaget förvärvade Dresdner för 21 miljarder dollar. Allianz aktie backade 0,8 procent på beskedet.


Noteringar omkring klockan 12.20
DJ Euro Stoxx 50 +0,4%
Bloomberg European 500 +0,4%
London FTSE 100 +0,4%
Frankfurt DAX +0,4%
Paris CAC 40 +0,7%
Köpenhamn OMXC 20 +0,3%
Helsingfors OMXH 25 -0,1%
Oslo OBX Stock +0,9%
Stockholm OMXS 30 +0,2%

Marsterminen för brentoljan noterades till 52:61 dollar per fat på ICE i London, vilket motsvarar en nedgång med 0:10 dollar jämfört med onsdagens stängningsnotering.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?