1515

Volvo och Boliden draglok på börsen

Stockholmsbörsen fortsatte att stiga under tisdagen. Liksom under måndagen agerade Volvo och Boliden draglok medan Scania var under press.

"Det är de stora aktierna som dominerar handeln. Volvo går starkt och det är väl lite på temat att om det nu inte blir något Scania kvar så handlar man Volvo istället", säger en mäklare till Nyhetsbyrån Direkt.

OMXS30 steg 0,4 procent och stängde på 1071,3. I övriga Europa var uppgången något större och Europaindexet DJ Stoxx 50 steg med 0,7 procent.

Volvo B steg med 13 till 445. Mäklare menar att det nu ser ut som att Christer Gardells Cevian kommer att kunna komma in i Volvos valberedning, med tanke på planerna att slå ihop sina aktier med Parvus Volvoaktier i ett gemensamt bolag.

Kursuppgången i Volvo hänvisades också till att likviden från en eventuell Scaniaaffär kan gå över till Volvoaktier.

Scania fortsatte att sjunka och aktien stängde ned 10:50 kronor till 432:50. MAN:s presschef Andreas Lampersbach uppger för Nyhetsbyrån Direkt att nyckelvillkoret för att dra tillbaka budet på Scania är att en förhandlingsprocess ska starta som har klara mål och som leder till en kombination mellan Scania och MAN.

Boliden har stigit med 11 procent de senaste fyra handelsdagarna. Bakom uppgången ligger en återhämtning i metallpriserna samt uttalanden från Bolidens vd i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt. Under tisdagen steg aktien med 2:25 kronor till 149:50 under relativt stor omsättning.

"Det som driver aktien är måndagens intervju, där Jan Johansson sade att det kan bli aktuellt med en större utdelning än en tredjedel av vinsten. Bolaget har utrymme för en större utdelning, vi har tidigare räknat med 7 kronor men höjer nu prognosen till 8-9 kronor, kanske till och med 10. Sedan är frågan hur mycket de höjer den ordinarie utdelningen och hur mycket extra utdelning det blir", säger en analytiker.

En mäklare förklarar också Bolidens styrka under tisdagen med att finländska Outokumpu sagt att rörelseresultat för det tredje kvartalet blir bättre än vad bolaget tidigare flaggat för. Förbättringen beror framför allt på nickelrelaterade lagervinster men också på bättre baspriser på rostfritt stål. Aktien steg i Helsingfors med 3,9 procent och drog med sig branschkollegan SSAB som steg med steg med 1,2 procent till 148:50.

Carl Lamm noterades till 52 kronor per aktie i de första affärerna på tisdagsmorgonen på sin första börsdag efter utskiftningen från Scribona. Aktien singlade därefter neråt och stängde på 42:30 kronor.

Scribonas aktieägare tilldelades en aktie i Carl Lamm för var femte aktie i Scribona. Scribona sjönk med 20 öre till 8:70 kronor. Scribonas marknadsvärde uppgick därmed till 422 miljoner kronor och Carl Lamms till 436 miljoner.

Autoliv pressades på eftermiddagen sedan Morgan Stanley meddelat att det håller på att sälja ut 1,4 miljoner aktier i Autoliv inom prisintervallet 406-409 kronor. Autolivaktien noterades till som lägst 401:50 kronor, men återhämtade sig och stängde på 410:50, en nedgång med 1:50 kronor.

Nokia visade styrka, med en uppgång på 2,2 procent till 146:20 kronor. Ericsson steg 15 öre till 26:20 kronor. Nästa vecka kommer telekomjättarna med sina kvartalsrapporter, men spekulationerna på marknaden lyser ännu med sin frånvaro.

"Det är förvånansvärt tyst kring rapporterna. Det råder ju budyra på börsen och fokus ligger närmare i tiden än en vecka", säger en mäklare.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?