1515
Annons

Vinsttapp för Duroc

Ytförändlingsbolaget Duroc redovisar ett resultat efter skatt på 0,3 miljoner kronor för det första halvåret 2005 (2,4).

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Bönder kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om staten hjälper till

Sveriges bönder och skogsbrukare kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om de ökar produktionen från sol, biogas, vatten, vind och restprodukter från skogen.

Kravet?

”Staten behöver vara med och dela på risken”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Foto:ADAM IHSE

Ytterligare 50 TWh.

Så mycket kan de gröna näringarna bidra med i elkrisens Sverige kommande år – om staten hjälper till, hävdar Lantbrukarnas riksförbund som räknat ut vilka satsningar som är möjliga.

”Vi använder ju en del energi från de gröna näringarna i dag, men det finns stor potential som inte är utnyttjad, egentligen i flera typer av energiproduktion”, säger Palle Borgström.

Lösningen är enligt LRF en kombination av flera energislag – att ta tillvara alltifrån solenergi och biodrivmedel till biogas, vindkraft och småskalig vattenkraft.

”Inte minst energi från skogen som har den största potentialen.”

LRF har precis lämnat över ett energipaket med förslag för ökad energiproduktion till politikerna som sitter i energiförhandlingarna.

Det finns dock ett aber – de gröna näringarna behöver statens hjälp för att klara av det.

”Ekonomin i en del av de här investeringarna har varit lite för svag för att genomföra dem. För långa avskrivningstider för att investera i solpaneler och biogas till exempel”, säger Palle Borgström och påpekar att även osäkerheten framöver gör att investeringar inte riktigt kommit igång som de ska. 

LRF föreslår en rad sätt som staten kan gå in och hjälpa till. På önskelistan finns förslag som bland annat rör en slags låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller, fortsatt statligt stöd för nya etableringar av biogasanläggningar samt en avskaffad energi- och koldioxidskatt på bioolja.

Staten behöver vara med och dela på risken, understryker Palle Borgström.

”För att företagare i de gröna näringarna ska våga göra det här. Staten är inne på många olika sätt på energiområdet, och i andra former av energi också. Så det är inget nytt med statliga incitament i energimarknaden.”

Vilket energislag kan ge mest energi här?
”Den största potentialen finns sannolikt i skogen där vi har stora outnyttjade resurser i form av biprodukter från skogsindustrin, men i större utsträckning också ta vara på grenar och toppar.”

”Även biogas är en elegant lösning.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera