Annons

UPPDATERAD: Framgång för Framfab

Internetkonsulten Framfab redovisar ett resultat efter skatt på 13,0 miljoner kronor (5,8) för årets första halvår 2005. Resultat per aktie blev 0:01 kronor (0:01).

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Vänligen notera att fr.o m 1 februari 2023 är det vårt koncernbolag Bonnier News AB som ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter, vi uppdaterar då personuppgiftspolicyn och användarvillkoren.

Innehåll från The Hunger ProjectAnnons

Så bidrar investeringar i småbruk till minskad hunger och en hållbar matproduktion

T.v. Malin Flemström. Foto: The Hunger Project. T.h. Lizeta Dianda. Foto Sophie Garcia.
T.v. Malin Flemström. Foto: The Hunger Project. T.h. Lizeta Dianda. Foto Sophie Garcia.

Trots många framsteg har världshungern fortsatt att öka de senaste åren; bakom utvecklingen finns bland annat ökade konflikter, klimatförändringar, ekonomisk instabilitet och pandemin. The Hunger Project arbetar för att vända den trenden.

– Över 800 miljoner människor lever idag i hunger – näringsrik mat är för dyr och resurserna fördelas ojämlikt, säger Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige.

Kronisk hunger medför en mängd negativa konsekvenser som inte alltid är uppenbara vid första anblicken. Den påverkar människors välbefinnande, hälsa och arbetskapacitet, såväl som både barns och hela samhällens utveckling. Så behöver det dock inte vara, menar Malin Flemström.

–  Svält är ett akut tillstånd som drabbar redan utsatta samhällen präglade av hunger. Det är först när vi får slut på den kroniska hungern, och skapar förutsättningar för motståndskraftiga samhällen, som vi kan förebygga fler svältkatastrofer. 

Idag har över 3 miljarder människor inte råd med näringsrik mat, samtidigt som upp till en tredjedel av all mat som produceras aldrig äts upp, dels på grund av matsvinn i hushållen, dels på grund av livsmedelsförluster under eller efter skörd eller i förädlingsprocesser. 

– Det rör sig om ett de facto systemfel. De flesta som lever i hunger är de som producerar maten – småbrukarna. De måste få rätt villkor för att på ett hållbart vis producera näringsrik mat som räcker både till dem själva och deras egna samhällen, såväl som till andra. 

Riktade satsningar får hållbar effekt

Malin Flemström ger exempel på flera åtgärder som kan ta oss närmare en mer hållbar global matproduktion. Förutom att småbrukarna behöver kunna odla varierat för att inte utarma jorden, måste de också ha kontroll och makt över både sin mark och sina arbetsprocesser. Dessutom behöver de tillgång till modern teknik och infrastruktur, såväl som kunskap om klimatanpassning och odlingstekniker för att möta klimatförändringarna. 

– Detta kan riktade satsningar bidra till, till exempel att investera i småskaligt jordbruk. Dylika investeringar spelar en avgörande roll både för småbrukarna och för det globala livsmedelssystemet. 

Ökad vinst när marknaden är redo

Resultatet av en sådan investering är den verksamhet som småbrukaren Lizeta Dianda driver i Burkina Faso – så kallad ”warrantage”. Det innebär att krediter beviljas med spannmål i säkra lager som säkerhet. Systemet har medfört en stor positiv förändring för jordbrukarna i området. Dels tjänar de mer pengar, då de kan lagra produkter tills priserna stiger, dels kan de lagerhålla överskottet av sin skörd för att minska svinn. Lizeta utbildades i verksamheten av The Hunger Project. För att metoden skulle anammas av fler, behövde först kännedom om verksamheten och hur den skulle gynna småbrukarna öka.

– En släkting till mig tvivlade starkt i början. Jag lyckades övertyga henne och hon bestämde sig för att prova. Det året var verksamheten så lönsam för henne att hon nu är en av de största utövarna i området, berättar Lizeta. 

På frågan om vad ”warrantage” har tillfört i hennes liv, är hon eftertrycklig.

– Verksamheten har varit mycket fördelaktig för mig. Tack vare mina besparingar har jag startat ett företag som gör att jag nu kan försörja min familj.

Läs mer och investera i The Hunger Project

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med The Hunger Project och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera