1515
Annons

Börsen stiger

Stockholmsbörsen fortsatte att stiga under onsdagsförmiddagen i likhet med övriga ledande börser i Europa.

Uppgången var väntad efter det att Fed-chefen Alan Greenspan uppmuntrade aktiemarknaderna genom att vid tisdagens räntebesked signalera att takten på räntehöjningar inte kommer att ökas.

Omkring klockan 12 var OMXS upp 0,7 procent på 869,3 och omsättningen uppgick till drygt 4,52 miljarder kronor.

Old Mutual kom med rapport på morgonen och i samband med det sade bolagets vd att samtal med Skandia fortfarande förs. Skandia steg 0,30 kronor till 42,80.

"Vi vill inte kommentera frågan ytterligare, men samtalen med Skandia fortsätter. När vi har något nytt att informera om, så kommer vi göra det. I dag vill vi fokusera på vårt halvårsresultat som var mycket bra", säger Alex Sandberg, talesman för Old Mutual till Nyhetsbyrån Direkt.

Ericsson har fått en bredbandsorder från en grekisk operatör och var upp 0,30 kronor till 26,80.

Cisco sade i samband med sin kvartalsrapport på tisdagskvällen att bolaget inte avser att genomföra något stort förvärv. Nokia, som i helgen spekulerades vara en uppköpskandidat, noterades oförändrad till 124,50 kronor.

"Vi föredrar små privata bolag med cirka 100 anställda. Det är extremet osannolikt för oss att göra ett stort förvärv", sa Cisco-chefen John Chambers vid en telefonkonferens.

Bland övriga storaktier steg Nordea 75 öre till 74,50 och Volvo noterades 5 kronor högre på 335. Astra Zeneca gick mot strömmen, ned 1,50 kronor på 351,50.

Assa Abloy noterade en uppgång om 2 kronor till 107,50 och Securitas, som kommer med rapport på fredag, handlades 2:50 kronor högre på 133,50.

En hel del rapporter har kommit och bland dem var Enlights och Fabeges var aktier sjönk med 4,0 respektive 5,1 procent. Wallenstams rapport föll inte heller marknaden i smaken och aktien sjönk 5,4 procent.

En rad andra fastighetsbolag var också samlade på förlorarlistan i spåren av att Dagens Industri skrivit att fastighetsracet är slut för den här gången. Kungsleden gick tillbaka 8,6 procent, Klövern var ned 7,9 procent, Brinova tappade 5,0 procent och Wihlborgs handlades ned lika mycket.

Två av klädeskedjorna kom med försäljningssiffror för juli månad. JC:s försäljning till konsument steg 2,2 procent medan RNB:s försäljning för jämförbara butiker ökade med 5,6 procent. JC steg 50 öre var till 67,50 kronor och RNB gick upp 2,8 procent till 72,50 kronor.

Högt på vinnarlistan hamnade Worldwide Brand som säljer Björn Borg-produkter. Aktien steg 8,7 procent sedan bolagets rapport visat en försäljningsökning med 38 procent.

Tungviktaren Hennes & Mauritz, upp 1,50 kronor till 270,50, kommer med sin försäljningsrapport på måndag. Här räknar analytiker med att H&M ska visa en tillväxt på knappt 15 procent för juli månad, enligt SME Direkts sammanställning.

Net Insight aviserade en tilläggsorder från en europeisk medieoperatör och steg 5,2 procent.

Meda fortsatte upp efter måndagens storaffär och handlades under hög omsättning till kurs 132,50 kronor.

Hexagon, vars rapport kom vid lunchtid, steg 7 kronor eller nästan 5 procent, till 147,50.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér.

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera