1515
Annons

Aktietips: Stigande trend i SEB och FSB

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från BlåkläderAnnons

Med järnkoll på leverantörskedjan kan vi fokusera mer på kvalitet och hållbarhet

En klädproducent med produktion i många olika fabriker får snabbt ett stort antal underleverantörer av textilier – och ytterligare underleverantörer under dem. På Blåkläder har man valt en annan strategi. 

Att förlägga sin produktion i Asien har sedan 90-talet varit en självklarhet för producerande bolag, särskilt inom textilbranschen. Men att hitta rätt leverantörer – och upprätthålla kontroll – kan vara en djungel.

För att bibehålla hög kvalitet över längre tid krävs att även underleverantörerna och materialtillverkarna har kapacitet att hålla en stabil nivå och leveranssäkerhet. Därtill blir kraven på hållbarhet inom miljö och klimat i allt högre utsträckning ackompanjerade av arbetet med social hållbarhet. 

Vikten av att jobba nära fabrikerna

För den som försöker navigera sig fram bland produktionsmöjligheterna i Asien kan arbetet med andra ord vara förknippat med en del huvudvärk. För Blåkläder, vars ägarfamilj redan från 90-talet och framåt har investerat kraftigt i egna fabriker i Vietnam, Sri Lanka och Myanmar, har relationen med den lokala produktionen bara blivit viktigare – och starkare – med åren. Bolagets vd Anders Carlsson förklarar:

– Genom att ta ett aktivt ägarskap kan vi hela tiden ligga nära produktionen. Fabrikerna har kapacitet att tillverka många olika produkter under samma tak. Det gör att vi kan koncentrera oss på sourcing av material där vi utvärderar alla leverantörer och produktionskomponenter. På så vis kan vi säkerställa kvalitet, funktion och hållbarhet i alla led. 

Valfrihet eller exponentiell röra?

Medan modeplagg så småningom blir omoderna, ligger det i yrkesklädernas natur att de istället slits väldigt hårt. För Blåkläder handlar hållbarhet först och främst om att säkerställa en lång livslängd på sina produkter. Anders Carlsson poängterar att en kort och stabil leverantörskedja är en oerhört viktig nyckel i det arbetet. 

– Vi jobbar hela tiden för att hålla så hög kvalitet som möjligt. Om vi haft ett hundratal olika fabriker för vår produktion hade vi snart haft tusen underleverantörer. Då klarar man inte av att arbeta nära leverantörsledet i den omfattning vi anser krävs för att ha kontroll – både när det gäller kvalitet, miljö och socialt ansvar. 

Effektivare att utveckla än att byta

Att säkerställa kvalitet och leveranspålitlighet är som bekant en sak, men i dag ska varumärkesägare också se till att produktionen sker på ett korrekt sätt inom miljöarbete och vattenrening, liksom efterlevnad av arbetsmiljölagstiftning och certifieringar. 

Filosofin att jobba med ett begränsat antal aktörer i produktionskedjan har blivit en nyckel till framgång för Blåkläder, menar Anders Carlsson. 

– Att byta leverantör är ett enormt stort jobb för oss. Därför lägger vi istället mycket resurser på att ständigt utveckla de fabriker vi redan har. Nästan 85 procent av alla våra kläder tillverkas i dessa sex fabriker. Vi gör ofta besök hos våra kollegor på fabrikerna vilket skapar en samhörighet och tillhörighet, samt god förståelse för oss här hemma om hur det fungerar i en produktion. Det blir ett betydligt trevligare och mer långsiktigt sätt att jobba på. Nöjda medarbetare är bättre för både planeten och affären. 

Läs mer om hur Blåkläder arbetar med hållbarhet  

 

Mer från Blåkläder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blåkläder och ej en artikel av Dagens industri

Bönder kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om staten hjälper till

Sveriges bönder och skogsbrukare kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om de ökar produktionen från sol, biogas, vatten, vind och restprodukter från skogen.

Kravet?

”Staten behöver vara med och dela på risken”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Foto:ADAM IHSE

Ytterligare 50 TWh.

Så mycket kan de gröna näringarna bidra med i elkrisens Sverige kommande år – om staten hjälper till, hävdar Lantbrukarnas riksförbund som räknat ut vilka satsningar som är möjliga.

”Vi använder ju en del energi från de gröna näringarna i dag, men det finns stor potential som inte är utnyttjad, egentligen i flera typer av energiproduktion”, säger Palle Borgström.

Lösningen är enligt LRF en kombination av flera energislag – att ta tillvara alltifrån solenergi och biodrivmedel till biogas, vindkraft och småskalig vattenkraft.

”Inte minst energi från skogen som har den största potentialen.”

LRF har precis lämnat över ett energipaket med förslag för ökad energiproduktion till politikerna som sitter i energiförhandlingarna.

Det finns dock ett aber – de gröna näringarna behöver statens hjälp för att klara av det.

”Ekonomin i en del av de här investeringarna har varit lite för svag för att genomföra dem. För långa avskrivningstider för att investera i solpaneler och biogas till exempel”, säger Palle Borgström och påpekar att även osäkerheten framöver gör att investeringar inte riktigt kommit igång som de ska. 

LRF föreslår en rad sätt som staten kan gå in och hjälpa till. På önskelistan finns förslag som bland annat rör en slags låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller, fortsatt statligt stöd för nya etableringar av biogasanläggningar samt en avskaffad energi- och koldioxidskatt på bioolja.

Staten behöver vara med och dela på risken, understryker Palle Borgström.

”För att företagare i de gröna näringarna ska våga göra det här. Staten är inne på många olika sätt på energiområdet, och i andra former av energi också. Så det är inget nytt med statliga incitament i energimarknaden.”

Vilket energislag kan ge mest energi här?
”Den största potentialen finns sannolikt i skogen där vi har stora outnyttjade resurser i form av biprodukter från skogsindustrin, men i större utsträckning också ta vara på grenar och toppar.”

”Även biogas är en elegant lösning.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera