Räntor & valutor: Kronan stärktes något

Räntan på den tioåriga benchmarkobligationen 1049 slutade 4 punkter upp på 3,88 procent, och räntegapet mot Tyskland var oförändrat på 16 punkter.

"Det har varit ganska surt i marknaden en tid nu och det står och väger", kommenterade en analytiker dagens handel.

Vice Riksbankschef Irma Rosenberg upprepade i ett tal på torsdagen i stort sett samma åsikt som tidigare framförts av kollegan Kristina Persson om att det, trots den låga inflationen, inte finns någon anledning att sänka reporäntan.

En analytiker ansåg att Irma Rosenberg ytterligare klargjorde att Riksbanken har fokus på tillväxten.

Irma Rosenberg konstaterade i sitt tal att drivkrafterna bakom den låga inflationen är utbudsfaktorer som i sig verkar stimulerande på tillväxten.

"Tillväxten är redan hög och överstiger vad som bedöms vara långsiktigt hållbart. Penningpolitiken är dessutom expansiv i dagsläget, vilket bland annat bidrar till att hushållsupplåningen och priserna på bostäder stiger i snabb takt", sa Irma Rosenberg och tillade att hon mot den bakgrunden har gjort och även i dagsläget gör bedömningen att efterfrågan inte behöver stimuleras ytterligare med penningpolitiken.

"Samtidigt förtjänar det som alltid att understrykas att denna bedömning gäller i dag och under de förutsättningar som nu råder. Om vi exempelvis skulle se en tydligt svagare konjunktur skulle bedömningen kunna bli en annan", sa Irma Rosenberg.

Danske Bank håller inte med om denna syn utan beslutade (före talet) att ändra sin prognos för Riksbankens agerande och tror nu att Riksbanken kommer att sänka reporäntan med ytterligare 25 punkter till 1,75 under andra kvartalet.

Danske Banks nya prognos baseras på diskussionen om att Riksbanken inte vill motverka låga importpriser genom att pressa upp inhemska priser. Detta för att det skulle leda till oönskade konsekvenser för finansmarknaden och bostadspriser.

"Vi håller inte med... Ökad konkurrens i livsmedelssektorn, slopandet av EU:s textilkvoter, ett allmänt ökat intresse att flytta produktion till lågkostnadsländer, fortsatt svag arbetsmarknad, lägre hyreshöjningar etc. och en starkare växelkurs verkar för att hålla kostnadstrycket nere", skrev Danske Bank.

Europaräntorna visa små rörelser under dagen.

Två tyska delstater redovisa sina inflationssiffror för februari på torsdagen och båda kom in lite högre än väntat, främst på grund av högre priser på grönsaker och olja.

USA-räntorna sjönk något efter statistik som visa att orderingången på varaktiga varor minskade med 0,9 procent i januari istället för att var oförändrad, som analytiker räknat med.

Analytiker påpekade dock att ett kraftigt fall för orderingången på flygplan dolde en växande efterfrågan på andra amerikanska varaktiga varor.

"Huvudsiffran var väldigt nära vår prognos, men de underliggande detaljerna i rapporten var mycket starkare än väntat. Till exempel kapitalvaror exklusive försvars- och flygindustrin som ökade nästan 3 procent (jämfört med en väntad nedgång med 1,5 procent). Leveranserna var också betydligt bättre än väntat", skrev Morgan Stanley-analytikern David Greenlaw i en kommentar.

Dessutom reviderades decemberstatistiken upp.

Den tioåriga benchmarkräntan noterades till oförändrade 4,24 procent, jämfört med onsdagens svenska stängning. Räntepapper med kortare löptider pekade svagt uppåt inför enemission av tvååriga statspapper för 24 miljarder dollar.

På valutamarknaden stärktes dollarn lite grand mot såväl euro som yen på eftermiddagen. Högre oljepriser uppgavs ha tyngt framförallt yenen. Handeln uppgavs vara försiktig efter statistiken, som, enligt handlare AFX News talat med, tydde på en lite trögare USA-ekonomi.

Kronan stärktes rejält på morgonen och analytiker talade om "ett stort flöde som gick igenom". Under dagen tappade kronan åter en del och noterades klockan 16.15 till 9:075 mot euron, vilket var 2 öre starkare än vid onsdagens stängning. Mot dollarn hade kronan stärkts knappt 2 öre till 6:866. Mätt i TCW-index hade kronans värde ökat till 123,86 (124,35).