Annons

Räntorna stiger efter USA-statistik

Den amerikanska arbetsmarknaden var överraskande stark för andra månaden i rad i april, vilket ledde till kraftigt stigande USA-räntor och en markant dollarförstärkning.

Den amerikanska arbetsmarknaden var överraskande stark för andra månaden i rad i april, vilket ledde till kraftigt stigande USA-räntor och en markant dollarförstärkning.

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn ökade 288.000 i april, väntat 170.000, och februari och marsstatistiken reviderades samtidigt upp med totalt 66.000. Och äntligen ökade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin, upp 21.000 i april och marssiffran reviderades upp från +-0 till +9.000.

Arbetslösheten sjönk till 5,6 procent, från 5,7 i april, och den genomsnittliga timlönen steg 0,3 procent, väntat 0,2 procent. Den genomsnittliga arbetstiden förblev dock 33,7 timmar per vecka, i stället för en väntad uppgång till 33,8 timmar.

"Den felande länken i återhämtningshistorien verkar ha hittats. Kombinerat med tecken på att kärninflationen kan vara på väg uppåt måste vi tro att Fed troligen kommer att höja räntan den 30 juni i stället för att vänta till i augusti", skriver Bear Stearns ekonomer i kundbrev.

USA-räntorna steg 15-20 punkter efter jobbsiffrorna och den största uppgången noterades i kortare löptider. Tioårsräntan hade stigit till 4,73 procent vid den svenska marknadens stängning, vilket var 14 punkter högre än på torsdagen.

Fed fundsterminen med leverans i juli handlades till en implicit ränta på 1,225 procent, vilket indikerar att en räntehöjning med 25 punkter den 30 juni har tagits ut till 90 procent. Decemberkontraktets implicita ränta steg 16 punkter till 2,05 procent.

Omedelbart före jobbstatistiken försvagades dock dollarn kraftigt samtidigt som räntorna föll, marknadsaktörer såg ingen direkt orsak bakom den plötsliga rörelsen men misstänkte att det uppstått rykten om en svag rapport. Sysselsättningsrapporten för mars föregicks av kraftiga kursrörelser vilket enligt vissa bedömare berodde på att statistiken läckt ut i förväg.

Analytiker påpekar samtidigt att en baksida med de amerikanska ljuspunkterna är att riskerna ökar i emerging markets, som Latinamerika. Många placerare har utnyttjat billig upplåning i dollar till placeringar i till exempel Brasilien för att öka avkastningen i portföljerna, och analytiker varnar nu för kraftiga sättningar i räntor, aktiekurser och valutor i tillväxtmarknaderna. Brasiliens real föll 1 procent mot dollarn, till den lägsta nivån på nio månader, 3,0270, efter sysselsättningsrapporten.

Den mexikanska Tequilakrisen föregicks av feds åtstramningsperiod 1994-1995, analytiker ser dock ingen anledning att nu befara lika stora problem eftersom Mexikos problem förstärktes av att myndigheterna då försvarade en fast växelkurs för peson.

"Men man ska inte underskatta hur mycket pengar som har flutit in i emerging markets för att söka yield", säger en analytiker.

Tillsammans med den asiatiska oron över Kinas försök att kyla av ekonomin och det fortsatt stigande oljepriset kan det innebära en påtaglig åtstramning av den globala ekonomin.

Svenska obligationsräntor steg 8-10 punkter i spåren på de starka USA-siffrorna, och FRA-kontrakten steg med upp till 10 punkter. Den svenska marknaden prisar nu in att Riksbanken höjer styrräntan till minst 2,50 procent vid årsskiftet

Tioårsräntan steg 9 punkter till 4,71 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten var oförändrat 42 punkter.

Dollarn stärktes påtagligt efter jobbsiffran, euron sjönk omkring 1,5 cent, till 1,1928, medan dollarn steg drygt 1 yen, till 111:99, mot den japanska valutan.

Kronköpare försökte under fredagen att pressa ned euro/sekkursen till lägre nivåer utan att riktigt lyckas. Euron sjönk 1 öre, till 9:09, jämfört med torsdagens svenska stängning, men analytiker ville helst se en veckostängning under 9:08 för att med större säkerhet räkna med en fortsatt kronförstärkning i början på nästa vecka.

Dollarn stärktes öre mot kronan, till 7:62, och TCW-index steg till 126,52 (126,32).



Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?