Annons

Svag USA-statistik fick räntorna på fall

Oväntat svag amerikansk statistik raderade under tisdagseftermiddagen ut en tidigare ränteuppgång. När den svenska marknaden stängde hade obligationsräntorna backat 2-3 punkter.


Det som framför allt sänkte räntorna var att affärsförhållandena för industrin i New York-regionen försämrades kraftigt i april jämfört med månaden innan, enligt Empire State Manufacturing Index.

"Det här var otäcka recessionsliknande siffror, men marknaden vill se vad som händer nästa månad", kommenterade Ian Morris, USA-ekonom på HSBC Securities.

Senare i veckan kommer också det framåtblickande indexet Philadelphia Fed och bedömare räknar nu med att det kommer att visa en större försvagning än tidigare väntat.

Som lök på laxen visade sig också den amerikanska industriproduktionen ha backat mer än väntat i mars och kapacitetsutnyttjandet hamnade på den lägsta nivån på 15 månader.

Tidigare under tisdagen steg räntorna på bland annat starka amerikanska bolagsrapporter och börsoptimism. Dessutom visade en undersökning från tyska ZEW-institutet att institutionella investerare och analytiker var mer optimistiska om utvecklingen i april än månaden före. De tillfrågade analytikerna ansåg att slutet på kriget i Irak kommer att gynna den tyska ekonomin.

Samtidigt ansåg sex ledande tyska ekonomiska institut att förbundskansler Gerhard Schröders planer att sänka arbetslöshetsersättningen och lätta på arbetsmarknadslagstiftningen inte räcker för att sänka arbetslösheten. Instituten har också sänkt sin gemensamma prognos för den tyska BNP-tillväxten 2003 till 0,5 procent i år. Nästa år väntas en ökning med 1,8 procent.

Här hemma gick regeringens vårbudget tämligen obemärkt förbi för finansmarknaderna eftersom mycket var känt i förväg. Prognosen för BNP-tillväxten sänktes som väntat till 1,4 procent i år och för 2004 väntas en tillväxt på 2,4 procent.

Antagandet om en BNP-ökning om 2,4 procent nästa år bygger på att efterfrågan i den amerikanska ekonomin ökar, sa finansminister Bosse Ringholm.

Regeringen räknar också med att Riksbanken kommer att sänka reporäntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 2,75 procent under 2003. Prognosen bygger på att Sverige står utanför EMU.

"Normalt sett brukar regeringen göra väldigt försiktiga ränteprognoser. Ofta brukar man anta oförändrad ränta. Det här är dock ett mycket djärvt antagande", skrev Sven-Arne Svensson, chefekonom på Skandiabanken, och påpekade att han inte sett någon annan prognosmakare som tror att Riksbanken kommer att sänka reporäntan lika mycket.

Den svenska industrins orderingång sjönk med 8,4 procent i februari, jämfört med månaden innan, enligt SCB. Order från exportmarknaden föll med 12,4 procent och hemmamarknadens orderingång med 3,0 procent. Samtidigt sjönk industriproduktionen med 1,8 procent i februari.

"De här siffrorna ändrar inte vår syn på Riksbankens direktionsmöte den 24 april. Vi räknar med att Riksbanken då behåller räntan oförändrad och sedan sänker om tre månader, troligen vid mötet i juni", kommenterade Danske Bank.

Vid stängningen hade den svenska tioåriga räntan sjunkit 3 punkter till 4,76 procent. Mot den tyska motsvarigheten var räntegapet oförändrat på 56. Kronan försvagades något mot dollarn till 8,47. Mot euron var kronan cirka 3 öre svagare till knappt 9,16 och mätt i TCW-index tappade kronan till 128,98 (128,76).

Regeringen räknar i vårbudgeten med viss ytterligare förstärkning av kronan. I december 2003 väntas kronan ha stärkts till 127 mot TCW-index och den bedöms ligga kvar på den nivån också i december 2004.

"Men det är inga nya tankar från regeringen. De gjorde den bedömningen även i höstbudgeten", sa en analytiker.

Dollarn låg kvar på närmare 1,08 mot euron. Förutom den svaga USA-statistiken pekade analytiker på att dollarn tyngs av oro för kostnaderna att bygga upp Irak och uttalanden kring Syrien. Den kanadensiska dollarn stärktes däremot efter beskedet att Bank of Canada höjer styrräntan med 25 punkter till 3,25 procent. (Direkt)


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?