Annons

Fed-beslut tryckte ned räntorna


Europaräntorna sjönk på onsdagen med stöd av en ränterekyl i USA efter att marknaden nu grunnat lite mer på räntebeskedet från Federal Reserve på tisdagen. Även ett ECB-uttalande gav lite extra skjuts åt europaräntorna.


Efter att ha öppnat några punkter upp sjönk räntorna och vid stängning hade den svenska tioåriga räntan sjunkit 3 punkter till 4,88 procent jämfört med tisdagens stängning.

I USA reverserades under dagen delar av den relativt kraftiga ränteuppgången efter Federal Reserves besked på onsdagen.

Den spontana reaktionen igår var att sälja av, men när man nu läst och tittat lite på det så har man köpt tillbaka en del, uppger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt.

"Räntemarknaden fokuserade på att uttalandet "considerable period" kvarstår. Man fokuserar på det negativa. Jag tycker att det är en felaktig reaktion", säger en analytiker, som dock tillägger att negativa börser och dollaroron också pressar räntorna nedåt.

Före Fed-beskedet fanns spekulationer kring att Federal Reserves skulle komma att ta bort uttalandet att räntan fortfarande kan hållas låg under en "consideral period".

Totalt sedan svensk stängning på tisdagen steg dock räntan på den tioåriga USA-obligationen 6 punkter till 4,31 procent.

Bundesbankchef och ECB-rådsledamoten Ernst Welteke sade på onsdagen att räntenivån är "lämplig" och att det är troligt att räntan förblir "låg".

"Räntereaktionen på Weltekes kommentar kommer i en miljö som redan är skapad", säger en analytiker till Nyhetsbyrån Direkt och syftar på att marknaden gärna tar fasta på negativa signaler. Dessutom menar han att Ernst Welteke är en av många i rådet och det finns andra, som ECB:s chefekonom Otmar Issing och ECB-chefen Jean-Claude Trichet, som man kanske bör lyssna på mer.

I Storbritannien meddelade finansminister Gordon Brown att Bank of Englands inflationsmål byts med omedelbar verkan. Det nya målet formuleras som en årlig ökning av 2 procent mätt som HIKP. ECB styr också penningpolitiken efter utvecklingen för HIKP, med med målsättningen att ökningen i årstakt ska ligga under, men nära, 2 procent.

Enligt bedömare kan förändringen av inflationsmålet innebära att Bank of England får ytterligare lite tid på sig innan man behöver höja räntan. Tidigare har centralbanken använt sig av målet 2,5 procent mätt i RPIX där huspriserna också ingår. Enligt detta mått låg inflationen över målet, på 2,7 procent, i oktober. Som HIKP uppmättes inflationen endast till 1,4 procent, alltså lägre än det nya målet.

Det nya målet betyder "en något lösare" penningpolitik, enligt DeAnne Julius, en före detta medlem av centralbankens penningpolitiska kommitté, skriver Bloomberg News.

De brittiska räntorna sjönk också något, även beskedet var ganska väntat, innan de sedan vände upp lite igen på uppgifter från Gordon Brown att upplåningen kommer att öka, enligt analytiker.

Även i våra grannländer har inflationen stått i fokus idag. I Danmark rapporterades en inflationstakt på väntade 1,5 procent för november, medan man i Norge överraskades av en betydligt lägre kärninflation på 0,5 procent än väntade 0,9 procent. Räntorna föll kraftigt efter rapporten och analytiker börjar nu tala om ytterligare räntesänkningar, skriver TDN Finans.

Svenska analytiker menar dock att det är svårt att ta den norska rapporten som en förvink vad den svenska inflationen ska hamna på i morgon.

På valutamarknaden fortsätter euro/dollar att stå i fokus.

"Det är fortsatt nervositet kring dollarn som vi ser på valutamarknaden", säger en analytiker till Nyhetsbyrån Direkt. Han tillägger dock att det av flödena att döma förefaller finnas en väldigt bra styrka i kronan.

Dollarn tappade till 1:225 mot euron. Mot yenen stärktes dollarn till 107:99, efter att Bank of Japan uppges ha varit inne och intervenerat på onsdagsmorgonen.

Kronan tappade 1 öre till 8:95 mot euron, medan den stärktes med 1 öre till 7:30 mot dollarn. TCW-index noterades till 123,42 (123,42).


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?