1515
Annons

Inflationsoro satte press på räntehandeln

Räntehandeln influerades av en oro för inflationen. Samtidigt kom amerikansk statistik in svagare än väntat och vice Riksbankschefen Kristina Persson varnade för en ännu djupare nedgång på sikt. I kulisserna fanns också utvecklingen i Mellanöstern.


Fredagen var en
siffertung dag med detaljhandelsdata från USA som huvudnummer. Statistiken visade att köplusten bland amerikanska konsumenter tycks ha mattats. Försäljningen ökade visserligen i mars, men ett högre bensinpris stod för en stor del av uppgången.

"Dessa siffror bidrar till den senaste strömmen av nyheter som tyder på att Fed kan lämna räntorna oförändrade i maj", skriver HSBCs Ian Morris i ett marknadsbrev.

Amerikanska korträntor pressades av statistiken och nedgången fortsatte då Michiganindex visade att förtroendet backade bland konsumenterna. Jämfört med torsdagens svenska stängning har den amerikanska tioåriga obligationsräntan backat 2 punkter till 5,20 procent.

De europeiska korträntorna handlades svagt uppåt under dagen, men vände ned efter den amerikanska statistiken. Förändringarna var generellt små och den tyska tioåriga obligationsräntan låg fortsatt på 5,17 procent. Det gav i sin tur ett oförändrat räntegap på 53 punkter.

Inflationsstatistik från Frankrike, Irland och Portugal visade alla på stigande priser i mars vilket visar att det inte bara är Sverige som har problem med inflationen. För svensk del tror allt fler bedömare att Riksbanken kommer att höja räntan vid sitt möte den 26 april.

Vice Riksbankschef Kristina Persson sade i ett tal på fredagen att det finns fortsatta risker för konjunkturen och att en ännu djupare nedgång kan komma på sikt. Samtidigt sade hon att den inhemska inflationen har fortsatt att stiga mer än väntat och att löneökningstakten är för hög.

"Budskapet var att vi inte vet om det har vänt och det satte lite stopp på ränteuppgången", sa en handlare.

Svenska obligationsräntor stängde svagt nedåt och korträntorna visade marginella förändringar. Tioåringen var oförändrad på 5,70 procent.

Kronan stärktes nästan 2 öre till 9,08 mot euron efter att som svagast ha noterats över 9,11. Däremot backade kronan drygt 4 öre till 10,34 mot dollarn. TCW-index hamnade på 134,15 (134,36). Enligt handlare påverkas kronan dels av den mediokra börsutvecklingen, dels av oron i Mellanöstern.

Euron tappade mark mot dollarn till 0,878 jämfört med torsdagens 0,883, men handeln var enligt bedömare mycket rangestyrd och utvecklingen i Mellanöstern överskuggade den inkommande statistiken.

Oron på oljemarknaden fortsatte efter att Venezuelas president Hugo Chavez tvingats avgå. Inom Opec finns en rädsla för att landet ska leverera mer olja än överenskommet, vilket kan pressa priset.

USAs utrikesminister Colin Powell kom relativt tomhänt från sitt möte med Israels premiärminister Ariel Sharon. Israel gav ingen tidtabell för när militären ska dras tillbaka från de palestinska områdena och på eftermiddagen exploderade en bomb nära en marknadsplats i Jerusalem. Enligt den israeliska regeringen var det ett attentat av en självmordsbombare.

På lördag ska Colin Powell enligt planerna träffa den palestinske ledaren Yassir Arafat. (Direkt)




Scania tar hem största ordern hittills på ellastbilar – svensk uppstickare köpare

Scania får sin hittills största order på ellastbilar. Det svenska logistikföretaget Einride köper 110 elektriska lastbilar som ska levereras under 2022. 

En ellastbil från Scania.
En ellastbil från Scania.Foto:Dan Boman 2020

Det senaste året har elbilar slagit igenom på bred front, nära en tredjedel av alla nya bilar som sålts i Sverige under 2022 är en renodlad batteribil. De tunga transporterna är svårare att få till med eldrift, men nu börjar det röra på sig även där. 

Scania har gjort klart med sin största order hittills för tunga elektriska fordon. Under andra halvan av 2022 ska bolaget leverera 110 ellastbilar till det svenska logistikföretaget Einride. 

”Det visar att försäljningen av ellastbilar går in i ett annat skede. Från att ha handlat om små affärer till att det börjar bli större affärer. Det är en signal om att marknaden är på väg att bli mer mogen”, säger Fredrik Allard, chef för Scanias satsning på elektrifiering. 

Det handlar om dragbilar som används tillsammans med en trailer. Räckvidden kommer vara upp till 25 mil. Einride är ett svenskt teknik- och logistikföretag som specialiserat sig på helelektriska transporter. Bland investerarna i bolaget finns bland andra EQT och Capital Group. 

Lastbilarna kommer att vara utrustade med Einrides operativsystem och de båda bolagen kommer att samarbeta om produktutveckling. 

”Deras affärsidé är att erbjuda gröna transportlösningar och det är som hand i handske med vår strategi. Därför samarbetar vi gärna med Einride och liknande företag”, säger Fredrik Allard. 

Scania är inte ensamt om att ha fått in stora ordrar på ellastbilar. Volvo lastvagnar, som under 2021 var marknadsledande i nischen, berättade i mars att Maersk beställt 126 eldrivna lastbilar. 

Under året tippar Fredrik Allard att Scania kommer att sälja ungefär 1.000 ellastbilar. Det stora genombrottet för eldriven yrkestrafik är inte mer än några år bort, tror han. 

”Om tre år kommer 90 procent av våra möjliga lastbilskombinationer att vara elektrifierade. Under en ganska kort tidshorisont går vi från stadsnära transporter till att nu erbjuda regionala transporter och slutligen traditionell fjärrtrafik”, säger Fredrik Allard.

Inom åkeribranschen finns en utbredd skepsis om det är möjligt att köra längre sträckor med ellastbil. På Scania tror man att batteridrift kommer vara det som dominerar på sikt. 

”Utvecklingen går jättesnabbt framåt när det gäller batteriteknologi. Redan nästa år kommer vi ha en ny teknik som ger bättre räckvidd. Det här måste självklart gå parallellt med utbyggnaden av laddstationer”, säger Fredrik Allard.

Vätgas kommer vara ett komplement för åkerierna, menar han, men det är batterierna som kommer att dominera. Teknologin för bränsleceller och vätgas är ett par år längre bort. Dessutom kräver det mer el att producera vätgas än att ladda batterier. 

”På vissa marknader där det är gynnsamt att producera vätgas och för vissa tunga transporter kommer det vara en del av lösningen. För majoriteten ser vi även på lång sikt att batterielektrisk teknik kommer att vara det bästa alternativet”, säger Fredrik Allard. 

LÄS MER: Elektriska lastbilsutmanaren Einride växer med släp


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?