1515

Räntorna följer utlandet

Ränteutvecklingen på måndagen hade sina likheter med det gråa Stockholmsvädret. Trenden pekade nedåt, men rörelserna var relativt begränsade och följde i stort den internationella utvecklingen.


"Det har varit
avmätt idag inför Kommunals besked i morgon. Skulle de riva upp avtalat är det svårt att tro att Riksbanken sänker räntan i november", sade en handlare.

Kommunal ska bestämma sig för om det treåriga löneavtalet ska rivas upp och beslutet presenteras på tisdag . Skulle avtalet brytas är det svårt för Riksbanken att sänka räntan vid extramötet den 14 november eftersom Riksbanken självt varnat för alltför höga löneökningar.

Under måndagen var det annars främst utvecklingen på börserna och bolagsrapporterna som stod i fokus eftersom statistikagendan gapade relativt tom.

Statsminister Göran Persson presenterade sin nya regering där EU-ambassadören Gunnar Lund utnämndes till biträdande finansminister med ansvar för att förbereda ett eventuellt EMU-inträde. Regeringsombildningen fick dock inget genomslag på räntemarknaden, enligt handlare.

Den tioåriga benchmarkräntan stängde på 5,12 procent, 4 punkter lägre än på fredagen. Gapet mellan den svenska och den tyska tioåringen minskade 1 punkt till 55 punkter.

I övriga Europa petades räntorna ned och drivkraften kom främst från den volatila utvecklingen på börserna i Europa. När börserna i New York öppnade ned fick Europaräntorna ytterligare lite bränsle till sin färd nedåt.

USA-räntorna handlades uppåt under måndagen efter att på fredagen först ha ställts upp rejält och sedan pressats tillbaka. Förväntningar om att USA:s regering kommer att sälja räntepapper för minst 27 miljarder i veckan gav tryck uppåt.

"Det utbudet i den här miljön kommer antagligen pressa upp räntorna lite högre", sade en bedömare till Bloomberg News.

Den amerikanska tioåringen noterades ändå till 4,13 procent vid svensk stängning, 9 punkter lägre än på fredagen.

På valutamarknaden fick Irlands ja till Nice-fördraget kronan att stärkas mot euron. Statsminister Göran Persson indikerade före omröstningen att en svensk EMU-folkomröstning skulle kunna fördröjas om irländarna sade nej då svenskarna skulle kunna blir mer EU-negativa. Nu är hindret undanröjt och analytiker väntar spänt på att Göran Persson ska sammankalla partiledarna för överläggningar om ett datum för folkomröstningen om EMU.

Jämfört med fredagens notering har kronan klättrat 3 öre till 9,07 mot euron efter att som starkast ha handlats under 9,05. Mot dollarn noterades kronan till 9,31, 5 öre starkare än på fredagen. TCW-index låg vid stängningen på 131,68 (132,06).

Euron noterades till 0,975 jämfört med fredagens 0,973 och en av förklaringarna var resultatet i den irländska folkomröstningen som tog bort en del av den politiska osäkerheten kring utvidgningen. Dessutom fanns det farhågor bland marknadens aktörer om en negativ utveckling på börserna i New York, vilket tyngde dollarn. (Direkt)


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?