1515
Annons

PPM-val mindre viktigt efter börsras


Höstens och vinterns börsras har urholkat premiepensionsspararna besparingar med över 9 miljarder kronor. Samtidigt drar PPM ned på målsättningen när det gäller att få svenskarna att själva välja fonder för sin premiepension.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Covidtopp uteblev – trots terminsstart

Covidspridningen i Sverige har i stort sett varit oförändrad den senaste tiden. I Finland varnas dock för en svårare period – och Sveriges statsepidemiolog säger att vi inte kan andas ut.

Foto:D-Keine

”Förra året låg toppen kring årsskiftet och då brukar det dra i gång några veckor dessförinnan. Vi måste ha en beredskap för det”, säger statsepidemiolog Anders Lindblom till TT.

Covid-19 klassas fortfarande som en pandemi. Smittspridningen håller sig på en förhållandevis hög nivå men de som insjuknar blir inte lika allvarligt sjuka som tidigare.

Enligt statsepidemiologen är det lätt att tänka att covid-19 inte längre är en allvarlig sjukdom, men det beror på att vi har hög vaccinationstäckning och att befolkningen har följt myndighetens råd.

”Tappar vi det här, om vaccinationerna avtar och immuniteten minskar, så kommer vi att få se fler allvarligt sjuka och dödsfall till vintern”, säger Lindblom.

För ett år sedan pratades det intensivt om nya varianter av coronaviruset som alfa och delta. Den variant som dominerat sedan årsskiftet är omikron och dess undervariant som tog över i Sverige i maj.

Nu har takten blivit långsammare. Anledningen till det är att virus vanligen muterar snabbare i början. En ny virusvariant tar över om den är mer smittsam än den dominerande, och det ska mycket till för att en ny variant ska bli mer smittsam än omikron.

”Vi kan inte utesluta att det kommer fler varianter, men det sker inte i samma takt som i början”, säger Anders Lindblom.

Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att 797 personer vårdas för covid-19 i Sverige. Ytterligare 11 intensivvårdas. Det kan jämföras med februari i år då drygt 2 000 personer vårdades och 93 intensivvårdades. Antalet som vårdas har legat på en stabil nivå över sommaren.

I ett av de scenarier som Folkhälsomyndigheten tagit fram spåddes en topp i september, kort efter att skolan dragit i gång och i och med att fler återvänder till sina arbetsplatser.

Scenarierna är baserade på matematiska modeller och ska enligt myndigheten inte ses som prognoser. Likväl kan de ge en fingervisning. Men det blev ingen topp i september. Att den uteblev kan ha att göra med att vi har haft förhållandevis hög smittspridning under hela sommaren och att immuniteten därför är hög.

”Det visar hur svårt det är att förutse spridningsvägar av det här viruset”, säger Anders Lindblom.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera