1515
Annons

Hongkong backade rejält

Majoriteten av de ledande börserna i Asien sjönk under veckans inledande handelsdag.
Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Danska statsministern: Medveten handling bakom gasläckagen

Det är en medveten handling som ligger bakom gasläckagen vid Nord Stream 1 och 2, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid en pressträff.

Två kraftiga undervattensexplosioner har registrerats i området.

En anmälan har upprättats om grovt sabotage, uppger svensk polis.

En av sprängningarna hade en magnitud på 2,3 och registrerades på 30 mätstationer i södra Sverige. Den första explosionen registrerades klockan 2.03 natten mot måndagen och den andra vid 19-tiden på måndagen.

– Det är tydligt utifrån vågformerna att det är en sprängning. Enligt vad vi kan se har explosionerna inträffat nära botten men inte i bergen, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper (SNSN), som mäter svenska jordbävningar och sprängningar.

Även norska och danska institut som övervakar seismologisk aktivitet meddelar under tisdagen att de har registrerat explosionerna.

Enligt Björn Lund motsvarar den första explosionen ungefär ett par hundra kilo dynamit eller en mindre dynamitladdning som påverkats av gas. Men man kan inte med hundra procents säkerhet säga att explosionerna har skett på precis samma platser som Sjöfartsverket angett för läckagen.

– I nuläget kollar vi på vad explosionerna kan ha berott på. Vi jämför nu datan med den data vi har sedan tidigare på exempelvis minor. Vi får se om det är några avvikelser.

Information till försvaret

 

SNSN har vidarebefordrat sina iakttagelser till Försvarsmakten.

– De var mycket intresserade, säger Lund.

Försvarsmakten analyserar tillgänglig information och jobbar i dialog med berörda myndigheter, enligt Försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt.

– Vi får se vad vi kommer fram till, just nu utesluter vi ingenting, säger hon.

Kustbevakningen flyger över området och har ett stort fartyg på väg till platsen.

– Just nu går det inte att begränsa eller bekämpa gasen. Den löses upp relativt snabbt i både luft och vatten, säger Malin Roth, operatör hos Kustbevakningens ledningscentral, vid 18-tiden på tisdagen.

Anmälan om grovt sabotage

 

En anmälan om grovt sabotage har upprättats hos polisen med anledning av händelsen.

”Rubriceringen är i nuläget grovt sabotage, men denna kan komma att ändras. Polismyndigheten samverkar med andra berörda myndigheter och lägesföljer utvecklingen”, skriver polisens nationella mediecenter i ett mejl till TT.

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommenterar utvecklingen:

– Jag förstår att många svenskar nu känner sig oroliga hur det här ska hanteras samtidigt som vi har en övergångsregering. Där kan jag lämna lugnande besked – även en övergångsregering kan agera med full kraft i en sådan här situation.

– Vi har löpande kontakt med ansvariga myndigheter, vi har också kontakt med regeringar i andra länder, inte minst den danska regeringen, säger hon till TT.

Om kontakter även tagits med ryska myndigheter är oklart.

– Exakt vilka kontakter vi har med olika länder kan vi återkomma till om vi bedömer att det är lämpligt.

Plötsligt tryckfall

 

TT: Är du oroad att det här kan vara någon typ av hybridkrigföring?

– Det är precis den typen av frågor som nu behöver undersökas ordentligt av ansvariga myndigheter, säger Andersson.

Läckaget på Nord Stream 2 upptäcktes på måndagseftermiddagen efter ett plötsligt tryckfall i ledningen, som är dragen från Ryssland till Tysklands norra kust. Även Nord Stream 1, med ungefär samma sträckning, rapporterade tryckfall. Svenska Sjöfartsverket konstaterar att båda ledningarna skadats.

– I går kväll runt åttatiden kom rapporter om ytterligare läckage från Nord Stream 1 på två olika platser, från ett passerande fartyg, säger Sara Eriksson, presschef på Sjöfartsverket, till TT.

Två av läckagen har enligt Kustbevakningen skett i svensk ekonomisk zon och ett i dansk ekonomisk zon, nordöst om Bornholm.

Skadorna på gasledningarna är ”utan motstycke”, skriver operatören Nord Stream enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Enligt uttalandet är det omöjligt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta att återuppta driften av infrastrukturen för gastransport.

Utesluter inte sabotage

 

Det är svårt att tro att de tre läckagen på Nord Streams gasledningar är en slump, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) vid en presskonferens.

– Jag skulle vilja säga att vi från regeringen och myndigheterna tar den här situationen på största allvar, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar under tisdagen att Ryssland är ”extremt oroat” över tryckfallet och säger att situationen måste hanteras omgående. På en fråga om läckaget kan ha orsakats av ett sabotage svarar Peskov att ”inget alternativ kan uteslutas i nuläget”.

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, konstaterar att det teoretiskt kan hända att fartyg som kastar ankare kan förstöra den här typen av infrastruktur, men att den förklaringen inte är sannolik då flera rör drabbats i princip samtidigt.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera