1515
Annons

Det stora språnget


Mänskligheten har tagit många stora språng, men det verkliga språnget togs redan för 40.000 år sedan. Då hade den moderna människan, homo sapiens, spritt sig över större delen av klotet, med undantag för den amerikanska kontinenten. Hon fanns i Afrika och Asien, Europa och Australien.


Plötsligt - med arkeologiska mått mätt, alltså under en period på några tusen år - förbättrades redskapen, man började kombinera olika material, bygga pilbågar, måla grottor. Den tekniska utvecklingen, som knappt varit mätbar under fyra miljoner år, accelererade. Och detta hände ungefär samtidigt på olika platser på jorden.

Det kan inte ha handlat om kunskap som överfördes från en grupp till en annan, avstånden är för stora, kommunikationerna var i stor sett obefintliga. Forskarna tror i stället att det hände något med människorna. Men det finns inga fynd som tyder på några fysiska förändringar, det som hände måste ha skett invändigt, i hjärnan.

Exakt vad som inträffade vet ingen säkert, men två teorier dominerar: l Människans förmåga att tala fullbordades. Hon hade talat tidigare, men nu blev talet i det närmaste perfekt. Det blev möjligt att utbyta tankar och idéer.

Det födde det stora språnget. l Människans förmåga att tänka utvecklades. Exakt hur det skulle ha gått till är oklart, men förmodligen handlar det om en förbättrad associationsförmåga.

Den ledde till en kraftigt förbättrad kreativitet. Den födde det stora språnget. Kanske inträffade båda dessa förändringar.

Vad som än hände så var de då den utveckling som vi ännu kan se - som har gett oss penicillin och har kärnvapen, datorer och world wide web - inleddes. Då levde ännu neandertalarna i Europa. Under 160.000 år hade de överlevt där och i delar av Asien under istidens vidriga förhållanden.

Men för 30.000 år sedan "försvann" de. Bara homo sapiens, den moderna människan, fanns kvar. Var hade hänt? Också här finns två teorier: l Homo sapiens utrotade neandertalarna.

l De två folkgrupperna förenades, homo sapiens assimilerade neandertalarna. För några år sedan lyckades man för första gången analysera DNA (arvsmassa) från en neandertalare. Där fanns inga likheter med den moderna människans uppsättning gener.

Slutsatsen var brutal Neandertalarna utrotades. Men nyligen ifrågasattes den slutsatsen.

Andra forskare hade funnit att de två folkslagen ändå kan ha blandats. Under den tid som gått sedan homo sapiens och neandertalare slog sig ihop kan neandertalarnas DNA ha försvunnit ur homo sapiens arvsmassa. Vad som egentligen hände neandertalarna är alltså fortfarande oklart.

Däremot vet vi säkert vad som hände indianerna i Amerika när européerna kom dit: omkring 60 miljoner (90-95 procent) "försvann" i Sydamerika, drygt fyra miljoner (cirka 95 procent) "försvann" i Nordamerika. Och i Australien "försvann" omkring 550.000 (80 procent) av urinnevånarna. Så varför hymla om neandertalarna.

Utrotning, etnisk rensning, har följt homo sapiens genom historien, och fortsätter att göra det. Det stora språnget påverkade uppenbarligen aldrig etik och moral. Och när man hör tjattret i radio och TV - eller för den delen politikeruttalanden - så kan man undra om det där med utvecklad talförmåga egentligen var så lyckat.


USA vill straffa Nordkorea med nya sanktioner

USA vill införa nya sanktioner mot Nordkorea, sedan den slutna regimen genomfört ytterligare robottester.

Foto:Lee Jin-man

FN:s säkerhetsråd, ska på begäran av USA, rösta om frågan under torsdagen. Enligt förslaget kan det bli en begränsning på hur mycket olja Nordkorea får importera, och minska stoppa exporten på bland annat klockor.

De senaste testerna, varav en var en så kallad interkontinental ICBM, genomfördes strax efter det att USA:s president Joe Biden lämnat Asien efter ett besök i Sydkorea och Japan.

Det är oklart om Nordkoreas nordliga grannar, Kina och Ryssland, kommer att lägga in sina veton.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?