Tidningsbranschens snabba digitalisering har fått mediehuset Bonnier att ta till allt vildare grepp i jakten på nya affärsidéer. Under torsdagen sjösattes evenemanget Growth Hack, med 130 personer i ett stort tält utanför Dagens Industris redaktion.
Di Digital
Text
Artikeln är en del av vårt låsta innehåll. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.
Visa allt som ingår
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
Betala som
Betalsätt
Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.
Vänligen notera att fr.o m 1 februari 2023 är det vårt koncernbolag Bonnier News AB som ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter, vi uppdaterar då personuppgiftspolicyn och användarvillkoren.
Innehåll från TelenorAnnons
Så ska råttorna stoppas – med digitala tekniken
När städerna växer blir råttorna allt fler.
Här är digitala tekniken som effektivt sätter stopp för skadedjuren.
– Det har förändrat vårt arbete i grunden, säger Ulf Eripe, teknisk chef hos Anticimex Global.
Sinnebilden av skadedjursbekämpning är en utställd fälla med gift. Då och då åker man och vittjar lådan på fångsten. Förvisso måste dagens uppkopplade råttfällor med sensorer fortfarande tömmas, men i övrigt är inte mycket sig likt hos det globala skadedjurskontrollsföretaget Anticimex.
– Vi kan på avstånd övervaka och analysera, vi ser vad som sker hos kunderna utan att vi behöver åka dit i onödan, berättar Ulf Eripe och fortsätter:
– Man kan jämföra det med ett inbrottslarm, ett larm som indikerar skadedjur men som även fångar skadedjur. Det ger oss möjlighet att agera tidigare, minimerar skador för våra kunder samt ger oss operationell trygghet. Med våra uppkopplade fällor och sensorer vet vi problemet är och vart skadedjuren tar sig in. Utifrån den aspekten blir det en win-win både för oss och kunden.
Ulf Eripe är teknisk chef hos Anticimex Global.
Satsningen på digital skadedjurskontroll startades 2015 efter att ha föregåtts av lokala initiativ. Anticimex, som numera finns på 21 marknader räknas som det tredje största bolaget i världen inom skadedjurskontroll, har cirka 350 000 fällor och sensorer uppkopplade i dagsläget.
– Antalet uppkopplade fällor och sensorer har växt med 65 procent de senaste 12 månaderna, så det står för en stor del av vår tillväxt, säger Eripe.
Tekniken bakom de digitala fällorna kallas Anticimex SMART och för uppkopplingen har man tagit hjälp av Telenor IoT.
– I enheterna sitter det ett globalt SIM-kort från Telenor, som är uppkopplat till vårt backend-system. Vi letade efter en lösning som gick att distribuera globalt, det skulle gå att koppla upp sig utan att behöva hantera lokala SIM-kort. Det var en bidragande orsak till att vi valde dom.
Enligt Ulf Eripe är Telenor IoT en viktig pusselbit i Anticimex SMART globala expansion de senaste åren – just tack vare de globala uppkopplingsmöjligheterna och den personliga dygnet runt-supporten.
– Det hjälper oss att snabbare kunna etablera oss med våra lösningar på nya marknader, speciellt där det kan vara komplicerat att ordna tillförlitlig landstäckande uppkoppling med lokala operatörer säger Eripe.
Digitaliseringen av skadedjurskontroll har även gett andra positiva effekter – Anticimex har effektiviserat sin verksamhet tack vare övervakningsmöjligheterna och har även minskat sin miljöpåverkan.
– Historiskt sett har man använt sig av gift, men de system vi använder idag tar hand om skadedjuren mekaniskt eller elektriskt. Det minskar även riskerna för så kallad secondary poisioning, alltså att inte andra djur eller människor utsätts för gifter.
