Annons

Winsth: ”Arbetsmarknaden mer motståndskraftig än de flesta trott”

Arbetsmarknaden är starkare än de flesta prognosmakare tror. Och i de branscher där flest jobb gått förlorade är det lätt att komma tillbaka. Det säger Annika Winsth i Makrorådet.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth.Foto:Josefine Stenersen

 

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Den ekonomiska återhämtningen efter vårens ras har gått snabbare än väntat. Det gäller även arbetsmarknaden där de värsta profetiorna visat sig alldeles för dystra.

”Tittar man på veckostatistiken, som Arbetsförmedlingen har börjat publicera under krisen, ser man att den senaste veckan föll arbetslösheten till 8,7 från 8,8 procent. Detta trots hårdare restriktioner”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth i Di-podden Makrorådet.

Som högst låg arbetslösheten på 9,2 procent.

”Många har nog tänkt att med hårdare restriktioner nu kommer fler att bli arbetslösa men det man också ser i statistiken är att det samtidigt skapas en massa jobb. Vi hade 75.000-80.000 lediga jobb i november. Det är bara 10.000 färre än i november i fjol.”

Annika Winsth påpekar att antalet lediga tjänster kan ställas mot att antalet varsel i november uppgick till omkring 6.000.

”Det här är viktiga signaler om att arbetsmarknaden är mycket mer motståndskraftig än de flesta av oss trott.”

Nordeas chefsekonom ser en risk att alltför dystra beskrivningar av läget på arbetsmarknaden riskerar att förvärra läget.

”Om man bara matas med att arbetsmarknaden ska försämras så kommer företag och hushåll att ta det till sig. Min känsla är att vi har en väl negativ debatt om hur arbetsmarknaden ser ut. Jag tror att såväl Riksbanken som Konjunkturinstitutet och regeringen har en alltför pessimistisk syn.”

Annika Winsth räknar med att arbetsmarknaden ganska snabbt kan vara tillbaka i ett betydligt starkare läge.

”Många av dem som har blivit arbetslösa jobbar inom hotell och restaurang och liknande. De har lätt att komma tillbaka. Det är på och av. Man tappar inte så mycket kompetens. Det gör att den här fördröjningen som många pratar om är mindre med tanke på att det är i den typen av branscher som vi har problem.”

Innehåll från Linköpings universitetAnnons

Med AI-forskning i framkant lyfter Linköping blicken mot framtiden: ”Vi omsätter idéer till verklighet”

Fredrik Heintz är föreståndare för Linköpings universitets Styrkeområde AI och professor vid Institutionen för Datavetenskap, hans forskningsområden är artificiell intelligens och autonoma system.
Fredrik Heintz är föreståndare för Linköpings universitets Styrkeområde AI och professor vid Institutionen för Datavetenskap, hans forskningsområden är artificiell intelligens och autonoma system.

Artificiell intelligens, eller AI, påverkar redan idag stora delar av samhället och kommer fortsätta utvecklas och bli en allt mer integrerad i såväl vardagen som i näringslivet. Linköpings universitet bedriver AI-forskning på flera områden med syfte att skapa effektivare och smartare arbetssätt och metoder.

Redan sedan mitten av 1970-talet har Linköping haft fokus på AI och idag finns kompetens inom AI på alla institutioner. Med över 100 AI-relaterade kurser har universitet Sveriges största kursutbud i ämnet.

– Det som särskiljer oss från andra lärosäten är att vi har AI-forskning inom alla ämnesområden, vi har en otrolig bredd och jobbar över fakultets- och ämnesgränser.  AI-teknik kräver att man förstår både fenomenet och tekniken, det är när man får ihop det som det blir riktigt bra och intressant, säger Fredrik Heintz, professor, föreståndare Styrkeområde AI, föreståndare WASP-ED och forskarskolan inom WASP.

AI har breddats till att från början vara ett datavetenskapligt område till att numera innefatta alla ämnesområden

– Vi främjar nya tankar genom tvärvetenskapliga metoder och gränsöverskridande samarbeten – och inte minst har vi förmågan att omsätta idéer och resultat till verklighet, säger Fredrik Heintz.

Tillämpad forskning 

Universitet har ett väl utvecklat samarbete med företag, industri och offentlig sektor där forskningen kan tillämpas. Ett konkret resultat är samarbetet med Trafikverket som man hjälpt att från grunden bygga upp ett AI-labb för att förutspå förseningar i tågtrafiken och kunna ge rätt information till resenärerna. Ett annat är Zenseact som tillsammans med Linköpings universitet utvecklar metoder för datorseende för självkörande fordon.

Superdator

En förutsättning för att kunna ligga i absoluta framkant när det gäller AI är tillgång till storskalig beräkningskraft. På Linköpings universitet finns superdatorn Berzelius, en av världens snabbaste beräkningsdatorer. Den stora beräkningskraften är nödvändig för att hantera stora datamängder. 

– Datorn är ett väldigt viktigt redskap för oss för att kunna göra parallella beräkningar och ta fram storskaliga AI-modeller, förklarar Fredrik Heintz.

AI – ett komplement

Det finns en oro i samhället att robotarna och den nya tekniken kommer ta över jobben. 

– AI kan inte ta över allt, men det kan effektivisera våra jobb. Det är i kombinationen av AI och människor som den stora vinsten finns, vi kompletterar varandra i stället för att konkurrera ut varandra. AI ska vara ett medel och inte ett mål. Syftet är att det ska förbättra för individer och människor i stort, säger Fredrik Heintz.

Om Linköpings universitet
Linköpings universitet, LiU, erbjuder innovativa utbildningar och gränsöverskridande forskning. LiU samordnar det EU-finansierade nätverket av AI-forskningscenter (TAILOR) och är värd för det största grundforskningsprogrammet i Sverige (WASP).

Läs mer på liu.se/ai

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Linköpings universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera