1515
Annons

Viktor Munkhammar: Pilarna pekar uppåt i krympande Japan

Den japanska ekonomin växer i den snabbaste takten sedan 2013. Och optimismen i näringslivet är den största sedan början av 1990-talet. Men utmaningarna i form av demografi och skulder består.

Artist under en dansföreställning i Tokyo.
Artist under en dansföreställning i Tokyo.Bild:AP

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från St. Hunna ABAnnons

En perfekt cybersäkerhetsstorm

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina, och den våg av cyberattacker som skett sedan dess, sågs en markant ökning av Ransomwareattacker från kriminella aktörer där amerikanska FBI gick ut och varnade för ett nyupptäckt hot i form av falska USB-minnen.

FBI varnade specifikt för att så kallade Ransomwaregrupper skickat ut falska USB-minnen till företag inom framför allt försvarsindustrin, försäkringsbranschen och transportbranschen. Falska USB-minnen, eller BadUSB på engelska, ser ut som vanliga USB-minnen innehållande dokument och filer. Men när de ansluts till datorn kan de istället agera som exempelvis ett tangentbord eller ett trådlöst nätverkskort. Detta gör att en dator kan hackas på ett ögonblick, utan att ett antivirusprogram har en chans att stoppa attacken. De här grupperna vill hacka företag och offentliga organisationer i syfte att ta kryptera all information på nätverken och därefter kräva organisationen på lösensumma, något som bland annat hände i en uppmärksammad cyberattack mot en svensk kommun 2021.

För att undvika hackare, spionage och andra hot brukar IT-system generellt utrustas med brandväggar som skydd mot attacker via internet. Känsligare system, så som styrsystem för känslig infrastruktur eller militära system, brukar dessutom vara helt frånkopplade från alla nätverk, inklusive internet. Att frikoppla system på sådant sätt kallas luftgap eller air-gap.  

Falska USB-minnen har varit kända åtminstone sedan 2010, och är ett ständigt närvarande hot mot militära luftgapade IT-system. Faktum är att alla kända, lyckade attacker mot luftgapade system har skett genom falska USB-minnen, där den mest kända attacken är den så kallade Stuxnet-attacken mot Irans kärnvapenindustri.

Det Uppsalabaserade företaget S:t Hunna AB har sedan 2015 utvecklat och sålt IT-säkerhetsutrustning för att skydda känsliga system mot den här typen av attacker och det ständiga hot från skadlig kod och virus i filer som ligger på flyttbara medier. Kundlistan involverar en lång rad kända svenska och utländska myndigheter, organisationer och företag, där Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är två kunder med höga krav på cybersäkerhet.

– Sedan Rysslands invasion i mars har vi haft en markant ökning av intresse från främst offentliga aktörer att få tillgång till våra produkter, säger Jonas Engfors, försäljningschef på S:t Hunna, och fortsätter:

– Många organisationer har konstaterat att de tar stora risker då de regelbundet använder information på USB-minnen och CD/DVD. Således vill de minska risken så mycket som möjligt. Med hänsyn till olika samhällsviktiga verksamheter som bedrivs finns inget utrymme för att interna system ska riskera att smittas av virus och skadlig kod – oaktat om det sker av misstag eller som resultat av en antagonistisk handling från utländska aktörer eller kriminella organisationer.

För många av S:t Hunnas kunder har det varit viktigt att systemet är utvecklat och tillverkat i Sverige av ett svenskt företag, är användarvänligt och nyttjas av aktörer inom det svenska totalförsvaret. Även om den svenska kundbasen i huvudsak består av statliga svenska myndigheter och organisationer har man även ett flertal internationella företag som kunder och produkterna används över hela världen.

Läs mer om Hunna här!

Om St Hunna 

Ett svenskt bolag grundat med omfångsrik kompetens från försvars- och informationssäkerhetsindustrin. Vi tillhandahåller produkter som förändrar informations- och cybersäkerhet för nationer, samhällen och företag till att bli bättre.

Företaget vann Bona Postulatapriset 2020, och kvalificerade sig på Delioitte Sweden Technology Fast 50 både 2020 och 2021.

Mejl: info@hunna.eu

Växel: 08-98 68 60

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med St. Hunna AB och ej en artikel av Dagens industri

Miljarder rullade in för ägarduon

Höstmörka konjunkturutsikter ligger som en våt (och kall) filt över börsen just nu. Då piggar det upp med en oväntad – och välförtjänt – kursrusning. 

Här är några av veckans viktigaste händelser.

Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.
Bioarctics grundare och storägare Pär Gellerfors och Lars Lannfelt.

Minnesvärd kursrusning
Det svenska forskningsbolaget Bioarctic överraskade både forskningsvärlden och aktiemarknaden i veckan. De första resultaten i en fas 3-studie för potentiella alzheimerläkemedlet lecanemab var nämligen goda och nu hägrar en potentiell mångmiljardmarknad i USA för Bioarctic och dess partnerbolag Eisai. Det är därför inte märkligt att Bioarctics kurs drygt trefaldigats under veckan och börsvärdet svällt från cirka 8 miljarder kronor till drygt 25 miljarder. Vinnarna är i först hand personer som drabbats av Alzheimers sjukdom men grundarna och storägarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors har också ökat sina förmögenheter med ett antal miljarder – och det framstår som rimligt. Hatten av.

Hmmmm H&M
H&M:s rapport gjorde ingen glad, med undantag för dem som blankat aktien. Resultatet var svagare än väntat, avvecklingen i Ryssland kostar på och den dyra dollarn höjer inköpspriserna. Dessutom sväller varulagret trots att modejätten har höjt sina priser klart mindre än konkurrenten Inditex och enligt vd Helena Helmersson även mindre än vad kostnadsökningarna motiverar. Lageruppbyggnaden bäddar för framtida reor när kläderna ska bort från hyllan. Aktien tappade nästa 6 procent på rapportdagen men steg något under fredagen.

Kallare konjunktur, men ljus i räntemörkret
Septemberbarometern från Konjunkturinstitutet KI noterade en ytterligare försämring av hushållens redan svartsynta pessimism i nivå med 1990-talskrisen. Även i näringslivet sjönk framtidstron på bred front inklusive den tidigare envist optimistiska industrin. Företagen vittnar om tunnare orderingång och anställningsplanerna vacklar. Till på köpet rapporterade SCB fortsatta försäljningstapp i detaljhandeln. Minus 5,1 procent i årstakt är även det den värsta noteringen på nära 30 år. Däremot spår KI i sin nya prognos att Riksbanken börjar sänka räntan redan nästa höst, när både konjunkturen och inflationsbrasan mattas snabbt.

Plusvecka för kronan
Kronan har en tuff höst. I veckan lades sten på börda när Riksgäldskontoret meddelade att skulden i utländsk valuta ska avvecklas. Det innebär att köp av andra valutor för motsvarande 100 miljarder kronor över fyra år. Med andra ord försäljning av 25 miljarder kronor per år. Sett till omsättningen på valutamarknaden är det småpengar men signalvärdet är negativt. Det gäller särskilt som även Riksbanken är i färd med att sälja kronor som ett led i egenfinansieringen av valutareserven. Trots det stärktes kronan, mätt med KIX-index, under veckan. Men orsakerna till det får nog letas på annat håll.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera