1515
Annons

Värsta starten på 90 år – men många har klarat sig lindrigare undan

Aj. Det har gjort ont att ha sitt kapital investerat på Stockholmsbörsen under 2022 – faktiskt ondare än något annat första halvår på 90 år. Men till skillnad från i fjol har de flesta aktiefonder, analytiker, människor och gratisätare klarat sig lindrigare undan. Alltid något.

Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022, den sämsta sedan 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger (till vänster i bild) död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet.
Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022, den sämsta sedan 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger (till vänster i bild) död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet.Foto:Okänd fotograf/TT; Mostphotos; Sammy Steen

Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022. Under det första halvåret föll det breda OMXSPI-indexet med 29,2 procent. 

Minns du hur smärtsamt det var senast det hände? Få gör det. Det skedde nämligen 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet. 

Där är vi inte, även om Swedish Matchs tändstickor är på väg bort igen. Ändå känns skillnaden mellan det euforiska postpandemiska 2021, då börsen steg med 39 procent inräknat utdelningar, och årets sura inledning, då SIXRX har backat med 27,9 procent, som det. 

U-svängen är total. Fred har blivit krig och rusande energipriser. Den ”tillfälliga” inflationen har visat sig vara mer ihärdig. Den sömniga obligationsmarknaden har efter 30 år blivit det spöke som den en gång var. Centralbankerna, som har strösslat med billiga pengar, har tvingats krypa till korset, höjt sina styrräntor och krympt sina balansräkningar för att mota våra inflationsförväntningar. Tron på en utdragen högkonjunktur har förbytts i rädsla för att räntehöjningarna och inflationen ska ge oss recession och den sämsta av världar – stagflation. Aktieplacerarna – i fjol höga på tillväxtbolag, förvärv, investmentbolag och fastigheter – har i år flytt till bolagen som förväntas klara sämre tider bäst. 

Såren i aktieportföljerna är djupa. Trösten är att många placerargrupper som i fjol bommade att hänga med börsen och det med den kanske största marginalen någonsin i år har lyckats bättre. Alla utom en har överträffat SIXRX-index. Och vi börjar där och jobbar oss fram till årets hittills bästa placerare:

Apan. Bäst i fjol. Sämst i år med en nedgång på drygt 29 procent. Vi ger alltså en kastsugen primat oändligt många pilar och låter dem vina mot börslistorna. Då kommer de att fördelas lika på alla bolag, vilket just OMXS50EW-indexet mäter för de 50 värdefullaste bolagen.

Fondbolagens svenska flaggskepp. Under 2021 lyckades bara två av de tio största aktivt förvaltade svenska aktiefonderna bättre än börsen. I år har fem gjort det, en har utvecklats exakt som marknaden och fyra har gjort det sämre. Tre av fonderna har fått nya ansvariga förvaltare. AMF är inte av dem, trots att fonden underpresterat nio av de senaste tio åren och är årets värsting. Däremot rejäla revanscher för Nordea, Länsförsäkringar och Carnegie, och totalt gav de tio en avkastning på minus 26,6 procent. Jämfört med börsen är det bäst under perioden 2012–2022.

Analytikerna. Tvärtomstrategin att köpa aktierna som majoriteten säljrekommenderade var bland de lönsammaste affärerna det gick att göra i fjol. Deras hetaste köpråd gav däremot den magraste utdelningen av alla i vår sammanställning. I år har de varit mer framgångsrika. De som vid årsskiftet köpte aktierna i storbolag med minst 50 procent fler köp- än säljråd har i genomsnitt bara fått sin portfölj backa med 24 procent och aktierna med fler ”sälj” än ”köp” som SAS, Betsson, Wallenstam, Kinnevik, Nibe och EQT har fallit med 11 procentenheter mer än SIXRX.

Folkets favoriter. Av de 20 bolagen som ägs av flest har 13 överträffat börsen i år. Flera av dem, som den ocykliska teleoperatören Telia, som finns i flest portföljer, men också SCA, Essity och Handelsbanken är av mer defensiv karaktär och har hållit emot bra i nedgången. 

Gratisätarna. Gratis är gott, heter det. Men när det gäller Avanzas Zero-fond, som skuggar de 30 mest handlade aktierna som ingår i OMXS30-indexet, har det varit en bitter eftersmak. Varje år sedan 2011 har den underpresterat mot börsen. Ända tills i år. 

Investmentbolagsjättarna. Kurs- och värderingsrusningarna i börsens visserligen välskötta och historiskt överpresterande aktiva ägar- och maktbolag var en av fjolårets stora gåtor. I synnerhet eftersom substansvärdetillväxten inte höll samma tempo som börsen. I år är det exakt tvärtom. Värdet på deras tillgångar har hållit emot bättre, men värderingarna har krympt ihop och aktierna rasat mer än börsen.  

Globalisterna. Över lång tid har det varit lönsammare att köpa Stockholmsbörsen med sina många välskötta och globala företag än att passivt sprida riskerna internationellt enligt MSCI:s världsindex. Inte i år. Inte något första halvår sedan 1980 har Stockholmsbörsen fått så mycket smörj som i år eller med drygt 18 procentenheter räknat i kronor.

Det finns flera skäl till att Stockholmsbörsen i fjol krossade nästan allt motstånd, men i år bara har förmått hålla apan bakom sig. 

Under 2021 var det ovanligt få bolag som gjorde jobbet. I år det färre bolag som sticker ut. De som missade rallyt i tillväxtbolagen, bolagsköparna, investment- och fastighetsbolagen har i år klarat sig betydligt bättre utan dem när värderingsluft pyst ut. Fastighetsbolagen har haft sitt sämsta första halvår, med halverade kurser sedan Carnegies fastighetsindex Crex startade 1993 och investeringsbolagen enligt SIXRXFIIF-indexet har backat med 39 procent. 

Tunga sektorer i OMXS30-indexet som inte hängde med i börsrallyt under 2021 som bank, teleoperatörer och defensivt har också klarat sig bättre. Flera av de bolag som drev upp börsen mest i fjol är de som drivit ned den i år. Många av dem, som EQT som lyfte börsen mest av alla i fjol, Nibe, SBB, Latour, Epiroc har inte heller ingått i OMXS30-indexet. Och så har vi budet på Swedish Match.

Industriaktierna, Stockholmsbörsens tyngsta sektor, har utvecklats ungefär som börsen. 

Inför det andra halvåret står börsen i den turbulenta världen och tvekar inför alla tänkbara scenarier. Hittills har den svaga kronan, den starka efterfrågan och förhoppningar om att bolagen ska kunna knuffa vidare sina kostnadsökningar hållit uppe analytikernas höga vinstförväntningar för 2022 och 2023. Givet dem betalar de börsen till 13–14 gånger vinsten. Vid årsskiftet var motsvarande p/e-tal 18-19. 

Investment- och fastighetsbolagens substanspremie är också historia. De sex största investmentbolagens rabatt är nu 11 procent, eller i linje med det historiska genomsnittet 2012–2022. Fastighetsbolagens substans betalas totalt till 37 procents rabatt, enligt Ibindex. 

Värderingarna må ha normaliserats. Men börsen beter sig sällan normalt, särskilt i oroliga tider.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Rapportfallet ger bra köpläge

Defensiva kvaliteter i kombination med utdelningstillväxt är något som lockar i skakiga tider på finansmarknaderna. Andra kvartalets rapportsläpp från Bredband2 bjuder på ett bra köpläge för den som letar efter ett bolag med stabil verksamhet.

Rapporten från Bredband2 fick ett svalt mottagande.
Rapporten från Bredband2 fick ett svalt mottagande.Foto:Åserud, Lise

I tisdags presenterade Bredband2 siffrorna för andra kvartalet. Rapporten mottogs svagt av marknaden. Aktien föll 10 procent på rapportdagen, fortsatte söderut på onsdagen och är nu ned 25 procent för året. Som namnet antyder så levererar företaget data- och telekommunikation, kort sagt internetanslutning via optisk fiber.

Antalet bredbandskunder via fiber ökade till 459.000. Det är 3.000 fler än vid utgången av första kvartalet, och 17.500 fler än för ett år sedan. Under senaste året förvärvades även 20.000 privatkunder. Den organiska kundtillväxten är med andra ord inte jätteimponerande. Privatmarknaden som verksamhetsben utgör nu 76 procent av omsättningen. Andelen har ökat med några procentenheter under året, och segmentet har lägre marginaler än företagsmarknaden.

Just marginalerna är något som bolaget lyfter fram i rapporten. Då många av de nya kunderna kommit in via kampanjer har de fått ett lägre pris. I framtidsutsikterna nämner bolaget att målsättningen är att privat- och företagssidan på sikt ska väga ungefär lika tungt i intäktshänseende. Detta skulle innebära en bra utväxling på rörelsemarginalen. Samtidigt har en ökad andel intäkter från företagssidan länge varit ett riktmärke, men kanske är förutsättningarna nu bättre än tidigare i och med förvärvet av A3.

I slutet av 2020 förvärvade Bredband2 branschkollegan A3. Sedan dess har integrationsarbetet varit bredbandsoperatörens främsta prioritet. Bredband2 bedömer att förvärvet har en tydligt positiv påverkan på möjligheterna för bolaget att expandera företagsförsäljningen. Att denna försäljning kommer igång, samt att bolaget lyckas sälja tilläggstjänster till befintliga kunder, är de viktigare faktorerna framöver för att växa resultatet organiskt.

Även fler förvärv är en del av den kommunicerade planen, och kanske den bästa möjligheten till omsättningstillväxt. Att konsolidera marknaden ytterligare är en naturlig väg framåt då stordriftsfördelarna är många. Balansräkning och kassaflöde är stabilt, så de finansiella förutsättningarna finns absolut.

Sett till värderingen så handlas Bredband2 efter rapporten uppskattningsvis till drygt 10 gånger resultatet mätt som Ebita. Om bolaget höjer utdelningen till 0,1 kronor nästa år är direktavkastningen just nu drygt 6 procent. Detta kan sättas i relation till konkurrenten Bahnhof som ger 3 procent. Tisdagens nedgång får ses som ett köpläge för den som vill ha en defensiv aktie till låg värdering.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera