1515
Annons

Värsta starten på 90 år – men många har klarat sig lindrigare undan

Aj. Det har gjort ont att ha sitt kapital investerat på Stockholmsbörsen under 2022 – faktiskt ondare än något annat första halvår på 90 år. Men till skillnad från i fjol har de flesta aktiefonder, analytiker, människor och gratisätare klarat sig lindrigare undan. Alltid något.

Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022, den sämsta sedan 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger (till vänster i bild) död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet.
Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022, den sämsta sedan 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger (till vänster i bild) död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet.Foto:Okänd fotograf/TT; Mostphotos; Sammy Steen

Stockholmsbörsen har haft en miserabel start på 2022. Under det första halvåret föll det breda OMXSPI-indexet med 29,2 procent. 

Minns du hur smärtsamt det var senast det hände? Få gör det. Det skedde nämligen 1932. Den gången var placerarna redan inför raset mörbultade efter börskrasch i New York 1929, depression och tre års börsnedgång. Så hittas tändstickskungen Ivar Kreuger död den 12 mars 1932, hans tändsticks- och finansimperium kraschar och drar med sig börsen ned i djupet. 

Där är vi inte, även om Swedish Matchs tändstickor är på väg bort igen. Ändå känns skillnaden mellan det euforiska postpandemiska 2021, då börsen steg med 39 procent inräknat utdelningar, och årets sura inledning, då SIXRX har backat med 27,9 procent, som det. 

U-svängen är total. Fred har blivit krig och rusande energipriser. Den ”tillfälliga” inflationen har visat sig vara mer ihärdig. Den sömniga obligationsmarknaden har efter 30 år blivit det spöke som den en gång var. Centralbankerna, som har strösslat med billiga pengar, har tvingats krypa till korset, höjt sina styrräntor och krympt sina balansräkningar för att mota våra inflationsförväntningar. Tron på en utdragen högkonjunktur har förbytts i rädsla för att räntehöjningarna och inflationen ska ge oss recession och den sämsta av världar – stagflation. Aktieplacerarna – i fjol höga på tillväxtbolag, förvärv, investmentbolag och fastigheter – har i år flytt till bolagen som förväntas klara sämre tider bäst. 

Såren i aktieportföljerna är djupa. Trösten är att många placerargrupper som i fjol bommade att hänga med börsen och det med den kanske största marginalen någonsin i år har lyckats bättre. Alla utom en har överträffat SIXRX-index. Och vi börjar där och jobbar oss fram till årets hittills bästa placerare:

Apan. Bäst i fjol. Sämst i år med en nedgång på drygt 29 procent. Vi ger alltså en kastsugen primat oändligt många pilar och låter dem vina mot börslistorna. Då kommer de att fördelas lika på alla bolag, vilket just OMXS50EW-indexet mäter för de 50 värdefullaste bolagen.

Fondbolagens svenska flaggskepp. Under 2021 lyckades bara två av de tio största aktivt förvaltade svenska aktiefonderna bättre än börsen. I år har fem gjort det, en har utvecklats exakt som marknaden och fyra har gjort det sämre. Tre av fonderna har fått nya ansvariga förvaltare. AMF är inte av dem, trots att fonden underpresterat nio av de senaste tio åren och är årets värsting. Däremot rejäla revanscher för Nordea, Länsförsäkringar och Carnegie, och totalt gav de tio en avkastning på minus 26,6 procent. Jämfört med börsen är det bäst under perioden 2012–2022.

Analytikerna. Tvärtomstrategin att köpa aktierna som majoriteten säljrekommenderade var bland de lönsammaste affärerna det gick att göra i fjol. Deras hetaste köpråd gav däremot den magraste utdelningen av alla i vår sammanställning. I år har de varit mer framgångsrika. De som vid årsskiftet köpte aktierna i storbolag med minst 50 procent fler köp- än säljråd har i genomsnitt bara fått sin portfölj backa med 24 procent och aktierna med fler ”sälj” än ”köp” som SAS, Betsson, Wallenstam, Kinnevik, Nibe och EQT har fallit med 11 procentenheter mer än SIXRX.

Folkets favoriter. Av de 20 bolagen som ägs av flest har 13 överträffat börsen i år. Flera av dem, som den ocykliska teleoperatören Telia, som finns i flest portföljer, men också SCA, Essity och Handelsbanken är av mer defensiv karaktär och har hållit emot bra i nedgången. 

Gratisätarna. Gratis är gott, heter det. Men när det gäller Avanzas Zero-fond, som skuggar de 30 mest handlade aktierna som ingår i OMXS30-indexet, har det varit en bitter eftersmak. Varje år sedan 2011 har den underpresterat mot börsen. Ända tills i år. 

Investmentbolagsjättarna. Kurs- och värderingsrusningarna i börsens visserligen välskötta och historiskt överpresterande aktiva ägar- och maktbolag var en av fjolårets stora gåtor. I synnerhet eftersom substansvärdetillväxten inte höll samma tempo som börsen. I år är det exakt tvärtom. Värdet på deras tillgångar har hållit emot bättre, men värderingarna har krympt ihop och aktierna rasat mer än börsen.  

Globalisterna. Över lång tid har det varit lönsammare att köpa Stockholmsbörsen med sina många välskötta och globala företag än att passivt sprida riskerna internationellt enligt MSCI:s världsindex. Inte i år. Inte något första halvår sedan 1980 har Stockholmsbörsen fått så mycket smörj som i år eller med drygt 18 procentenheter räknat i kronor.

Det finns flera skäl till att Stockholmsbörsen i fjol krossade nästan allt motstånd, men i år bara har förmått hålla apan bakom sig. 

Under 2021 var det ovanligt få bolag som gjorde jobbet. I år det färre bolag som sticker ut. De som missade rallyt i tillväxtbolagen, bolagsköparna, investment- och fastighetsbolagen har i år klarat sig betydligt bättre utan dem när värderingsluft pyst ut. Fastighetsbolagen har haft sitt sämsta första halvår, med halverade kurser sedan Carnegies fastighetsindex Crex startade 1993 och investeringsbolagen enligt SIXRXFIIF-indexet har backat med 39 procent. 

Tunga sektorer i OMXS30-indexet som inte hängde med i börsrallyt under 2021 som bank, teleoperatörer och defensivt har också klarat sig bättre. Flera av de bolag som drev upp börsen mest i fjol är de som drivit ned den i år. Många av dem, som EQT som lyfte börsen mest av alla i fjol, Nibe, SBB, Latour, Epiroc har inte heller ingått i OMXS30-indexet. Och så har vi budet på Swedish Match.

Industriaktierna, Stockholmsbörsens tyngsta sektor, har utvecklats ungefär som börsen. 

Inför det andra halvåret står börsen i den turbulenta världen och tvekar inför alla tänkbara scenarier. Hittills har den svaga kronan, den starka efterfrågan och förhoppningar om att bolagen ska kunna knuffa vidare sina kostnadsökningar hållit uppe analytikernas höga vinstförväntningar för 2022 och 2023. Givet dem betalar de börsen till 13–14 gånger vinsten. Vid årsskiftet var motsvarande p/e-tal 18-19. 

Investment- och fastighetsbolagens substanspremie är också historia. De sex största investmentbolagens rabatt är nu 11 procent, eller i linje med det historiska genomsnittet 2012–2022. Fastighetsbolagens substans betalas totalt till 37 procents rabatt, enligt Ibindex. 

Värderingarna må ha normaliserats. Men börsen beter sig sällan normalt, särskilt i oroliga tider.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

De finansiella gamarnas tid är nu

Med tuffare tider på kapitalmarknaden ökar möjligheterna för ”finansiella gamar” som Apollo, som i helgen räddade SAS. 

Det är dyra räddningar, som även kan leda till att bolaget får en ny storägare som kanske inte är så lätt att ha med att göra.

Riskkapitalisten Apollo Global Management har beviljat SAS bryggfinansiering på drygt 7 miljarder.
Riskkapitalisten Apollo Global Management har beviljat SAS bryggfinansiering på drygt 7 miljarder.Foto:TT

Den amerikanska riskkapitalisten Apollo Global Management, som räddar SAS genom bryggfinansiering på drygt sju miljarder kronor, är en doldis i Sverige. Men firman är en internationell supergigant med 515 miljarder dollar, motsvarande 5.200 miljarder kronor, under förvaltning, AUM. Precis som konkurrenten Blackstone har Apollo målet att ha ett förvaltat kapital på 1.000 miljarder dollar år 2026.

Som en jämförelse redovisade den svenska och europeiska riskkapitalgiganten EQT ett kapital under förvaltning på 77 miljarder euro, motsvarande 810 miljarder kronor, vid halvårsskiftet.

För SAS är helgens uppgörelse, som bolaget presenterade i lördags natt, helt avgörande. Apollo Global Management har inte ens lagt ut ett pressmeddelande om det hela på sin hemsida. De senaste pressmeddelandena handlar i stället om hur Apollo säkrat mångmiljardinvesteringar i nya fonder för uppköp och finansiering av andra företag.

När Apollo i fjol gick samman med livförsäkringsbolaget Athene skapades ett finansiellt konglomerat som är ett slags mellanting mellan Warren Buffetts Berkshire Hathaway och de mer hårdföra spelarna i riskkapitalsvängen. Bolaget är ofta involverat i tämligen spektakulära affärer och finansieringslösningar.

Det senaste året har Apollo bland annat investerat i musikrättigheter och Hollywoodproduktioner. För ett knappt år sedan köpte Apollo den numera tämligen släckta internetstjärnan Yahoo/AOL från telekomjätten Verizon, där den tidigare Ericssonchefen Hans Vestberg numera är vd, för drygt 50 miljarder kronor. Bolaget har varit involverat på finansieringssidan både för Elon Musks planerade bud på Twitter och till den japanska tech-investeraren Softbank.

Samtidigt har Apollo, som kontrolleras av internationella finansinstitutioner, misslyckats med en rad försök till stora företagsuppköp, inte minst i Storbritannien.

Apollo har under åren inte dragit sig för att hamna i kontroverser med affärskompanjoner. Bolagets under lång tid starke man, Leon Black, avgick dessutom i fjol under uppmärksammade former på grund av hans starka kopplingar till den dömde Jeffrey Epstein.

Genom att under senare år ha varit inblandade i räddningsoperationer kring bland annat biluthyraren Hertz, flygbolaget United Airlines och reseförsäljaren Expedia har Apollo skaffat sig ryktet som den sista utposten på Wall Street. Inte minst handlar det ofta, som i SAS fall, om den hårt pressade flygindustrin. Tidigare i augusti la en investerargrupp ledd av Apollo ett bud värt tre miljarder dollar på flygfraktbolaget Atlas Air. Ungefär samtidigt stod Apollo bakom ett kapitaltillskott på 500 miljoner euro i Air France.

Efter att latinamerikanska Aeromexico genomlidit 20 månader under rekonstruktion slutade det hela med att finansiären Apollo gick om den amerikanska konkurrenten Delta som största ägare. Även i SAS kan Apollo komma att bli ny storägare.

Att låna ut pengar till företag i kris eller stora företagsuppköp är en snabbt växande del av finansindustrin. Samtidigt har kreditvärderingsfirman Moody´s varnat för systematiska risker, och flera av de stora firmorna på området, bland annat Apollo, har tvingats till mångmiljardnedskrivningar. Det har också blivit vanligare att Apollo och andra riskkapitalister köper lån och tillgångar av varandra.

I SAS verkar Apollo dock ha räddningsvästen på. Lånet har något som kallas superförmånsrätt, där allt SAS äger räknas in. Och räntan är väl tilltagen. 

En hel del av de tilltänkta finansiärerna ska ha dragit öronen åt sig under pilotstrejken. Det gick inte precis att välja och vraka mellan finansiärer för SAS, som måste få in pengar för att kunna ta sig genom sin rekonstruktion.

Just nu har många pressade bolag fått lite andrum. Förväntningarna på kommande räntehöjningar har sjunkit en del.

Även om läget ljusnat så kommer det att finnas behov både av köpare och finansiärer i mer riskfyllda affärer. Apollo håller på att öka sin närvaro i Europa, och ett bolag som Blackstone har länge varit aktivt här. 

Blackstone har exempelvis köpt mycket inom logistik och bostäder i Europa, där ett stort miljonprogramsbestånd i Sverige såldes till den tyska giganten Vonovia. Som Di nyligen skrev om så väntar där nu i stället massiva utförsäljningar.

Bostäder, där många köpt fastigheter till väldigt låg avkastning, är inte alls lika attraktivt längre. Och internationella riskkapitalbolag har gjort massiva köp av logistikfastigheter runtom i Europa, bland annat i Sverige. Men när räntorna nu stiger, och det ser betydligt sämre ut för många e-handelsbolag, så lär det finnas en hel del säljare.

På julafton i fjol köpte Apollo den brittiska husbyggaren Miller Homes för motsvarande 1,2 miljarder pund från riskkapitalkonkurrenten Bridgepoint. Vid den tidpunkten gick brittiskt husbyggande starkt. Men under nästa år lär det se betydligt sämre ut för husbyggandet, inte minst i Sverige. 

Samtidigt måste det vara bolag av en viss storlek. Den som äger några halvt omoderna logistikfastigheter ute på svenska landsbygden kan knappast räkna med att väcka något större intresse hos Apollo eller Blackstone.

Men när bankerna skruvar åt kranarna och obligationsmarknaden torkar upp igen så ökar möjligheterna för aktörer som Apollo och Blackstone, som har väldigt tydliga tillväxtplaner. Fler än SAS kommer att få känna på den gamla sanningen att det är dyrt att vara fattig.

LÄS MER: Nödvändigt men dyrköpt för SAS 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera