Svettigt för Forssell när Ericssons kris tilltar

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”