1515

Starkt halvår för AB Sverige – dags att höja utdelningen?

När AB Sverige stänger böckerna för det första halvåret är det sex starka månader som summeras. Både resultat- och balansräkningen ser bättre ut än någon hade trott när nyårsklockorna ringde. Och årets andra halva blir troligen ännu starkare.

Foto:TT

Di:s Skuggdirektion förkunnade i måndags att den ekonomiska delen av coronakrisen är att betrakta som avslutad. Om man summerar vad som har hänt under årets första halva är det lätt att förstå varför.

Det mest grundläggande är att ekonomin redan vid det första kvartalets utgång hade återhämtat hela pandemiraset. BNP-nivån var då tillbaka där den var innan krisen började. Di:s – då rätt optimistiska – bedömning från september i fjol att detta skulle ske nu till halvårsskiftet visade sig vara för pessimistisk. Förra årets diskussion om huruvida utvecklingen skulle ha formen av ett V, ett W, ett K eller i värsta fall ett L kan därmed läggas till handlingarna: det blev ett V.

Någon kanske invänder att nya virus-varianter gör att risken fortfarande finns för ett W. När det gäller hälsokrisen, som till skillnad från den ekonomiska inte är över, är det en relevant invändning. Men det som också har blivit tydligt är att ekonomin har visat en imponerande anpassningsförmåga. Det senaste halvårets goda ekonomiska utveckling har trots allt sammanfallit med sjukhusinläggningar i nivå med det vi såg under pandemins första skede.

Att ekonomin vid det förra kvartalsskiftet var tillbaka på ruta ett innebär dock inte att den ekonomiska skadan är reparerad. Vi har fortfarande gått miste om det välstånd som skulle ha skapats om allt tuffat på som vanligt. En fulkalkyl baserad på att tillväxten ett normalår är 2 procent och att BNP är cirka 5 000 miljarder kronor visar att det förlorade året innebär ett tapp på i runda slängar 100 miljarder kronor.

Som tur är ser förutsättningarna goda ut att kunna ta igen åtminstone en del av det under det kommande året. Den svenska ekonomin går in sommaren på högvarv. Det gäller framför allt industrin, som var först att vakna till liv efter förra vårens globala nödstopp. I april noterade inköpschefsindex för industrin nytt rekord i mätseriens 26-åriga historia. 

Det som oroar är utbudet snarare än efterfrågan. Komponentbrist och transportstrul fick nyligen det tyska Ifo-institutet att justera ned sin BNP-prognos för hela Tyskland och även svenska företag har rapporterat om problem. Men rimligen är de övergående även om det kan dröja ett tag.

Också inköpschefsindex för tjänstesektorn, som har en historik på 16 år, har satt rekord under våren. Det är främst de delar av sektorn som ligger nära industrin som drar. Andra tjänstebranscher, framför allt de så kallade kontaktnära, har av lätt insedda skäl haft det betydligt tuffare. Men nu ser det ut att ljusna. Restriktionerna lättas gradvis vilket gynnar inte minst besöksnäringen. Det bör kunna ge ekonomin ytterligare en skjuts under årets andra halva.

Minst lika viktigt är påverkan på arbetsmarknaden. Kaféer, hotell och restauranger är sysselsättningsintensiva. De är ofta också det första steget in på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda. Den redan överraskande starka utvecklingen på arbetsmarknaden under våren har med andra ord goda förutsättningar att fortsätta. 

Vissa tecken anas redan. Under midsommarveckan sjönk arbetslösheten, på tvärs med säsongsmönstret, något till 7,9 procent enligt Arbetsförmedlingens veckostatistik. Glädjande nog sjönk även långtidsarbetslösheten som annars under pandemin har befäst sin position som det stora orosmolnet på arbetsmarknaden. Och antalet vakanser var enligt Nordea rekordstort för just den veckan.

Också Konjunkturinstitutets månadsbarometer – den viktigaste indikatorn på vart den svenska ekonomin är på väg – har noterat rekord under våren. När juni-upplagan publicerades på tisdagen visade det sig att rekordnotering från maj bara stod sig en månad.

En viktig faktor när vi blickar framåt är att svenskarna har samlat i ladorna. Efter ekonomiska kriser brukar annars hushållen sitta med försvagade balansräkningar, vilket fördröjer återhämtningen. Nu har det begränsade utbudet under pandemin i stället lett att sparkvoten har stigit, även om en del av konsumtionen i stället lagts om från tjänste- till varusektorn och från fysisk handel till digital. Det finns med andra ord gott om pengar på sidlinjen, som det ibland brukar heta när vi pratar om börsen.

De pengarna är väg ut i ekonomin. Enligt SCB:s statistik steg detaljhandelns omsättning i maj med 2,3 procent från april och med 10,3 procent i årstakt. Årstakten är mindre viktig eftersom maj 2020 blir en konstig jämförelsemånad och månadsjämförelserna är hoppiga. Men att omsättningen ökade med 5 procent under tremånadersperioden mars-maj i jämförelse med december-februari tyder på att något är i görningen.

Att jämföra ett lands ekonomi med ett företags är nästan alltid en dålig idé. Om vi för den här gången struntar i det och låter signalerna ovan om hur det går här och nu vara ett slags resultaträkning kan statsfinanserna få vara balansräkningen. Även på den punkten var det första halvåret mycket starkt. Trots krympande ekonomi och stigande utgifter steg statsskulden som andel av BNP aldrig över 40 procent i fjol. Nu har den redan börjat sjunka och väntas enligt Ekonomistyrningsverkets färska prognos redan nästa år – med noteringen 34,4 procent – vara lägre än 2019. Visserligen spelar Riksbankens beslut att egenfinansiera valutareserven i stället för att låna via Riksgälden en viss roll men bilden är klar: det finns gott om statsfinansiella muskler om det skulle behövas.

Sammantaget är det en mycket stark halvårsrapport. Kanske är det rentav dags att höja utdelningen?

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?