Ränteuppgångar kan ge en snöbollseffekt

Synen på underskott och skulder har ändrats markant de senaste åren. Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström ser lägre räntor, lärdomar från finanskrisen och coronakrisens specifika natur som viktiga orsaker. Och lyfter att räntekänsligheten ökar.

Andreas Wallström Kristin Magnusson Bernard
Andreas Wallström Kristin Magnusson BernardFoto:Patrik Olsson, Hanna Franzén

 

Tongivande organ som IMF och OECD och ledande ekonomer som IMF:s förra chefsekonom Olivier Blanchard är tydliga: finanspolitiken bör vara expansiv och alla planer på högre skatter eller besparingar ska skjutas långt på framtiden. Skillnaden är stor mot hur det lät efter finanskrisen för tio år sedan.

Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard säger i Di-podden Makrorådet att hon ser tre skäl till omsvängningen. För det första det rent matematiska. 

”Vi lärde oss under eurokrisen att en snabb åtstramning kan göra att skuldkvoten ökar eftersom tillväxten blir lägre. Nu är tankegången att en högre skuldsättning kan betala sig själv i form av en högre tillväxt. Det andra är att räntorna är betydligt lägre, i en del fall negativa. Det ändrar ekvationen, särskilt för projekt där finansieringen kan låsas in för lång tid.”

För det andra det ekonomer kallar policymixen. Medan penningpolitiken drog det tunga lasset under finanskrisen är det nu finanspolitiken som förväntas vara dragloket med penningpolitiken som stöttande hand. Som tredje orsak lyfter hon krisens natur.

”Pandemin beror inte på lössläppta statsfinanser eller svaga banker. Det gör att ribban för att stimulera blir lägre.”

Men omsvängningen var på gång redan före coronakrisen. Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, ser räntenedgången som den viktigaste orsaken.

”Och även förväntan om att räntorna ska förbli låga.”

Andreas Wallström är generellt för en mer expansiv finanspolitik men varnar för att del stöd kan slå fel.

”Eftersom krisen är uppenbart tillfällig handlar det mycket om överbryggning. Men ska man problematisera lite så är det inte uppenbart att efterfrågan kommer tillbaka i alla branscher. Affärsflyg är ett exempel på en sådan, fysiska butiker en annan.”

Den nya synen på underskott och skulder väntas allmänt bidra till en högre tillväxt. Men som alltid finns risker, påminner Kristin Magnusson Bernard.

”Det som alltid lurar i vassen är räntemarknaden. Bill Clintons budgetchef sa ju att om han återföds vill han komma tillbaka som räntemarknaden, för den kan sätta skräck i vem som helst. Det finns ett underliggande antagande att räntorna förblir låga. Men även ganska små ränteuppgångar kan ge en snöbollseffekt åt det andra hållet om skuldsättningen är hög.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?