1515
Annons

Ränteuppgångar kan ge en snöbollseffekt

Synen på underskott och skulder har ändrats markant de senaste åren. Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström ser lägre räntor, lärdomar från finanskrisen och coronakrisens specifika natur som viktiga orsaker. Och lyfter att räntekänsligheten ökar.

Andreas Wallström Kristin Magnusson Bernard
Andreas Wallström Kristin Magnusson BernardFoto:Patrik Olsson, Hanna Franzén

 

Tongivande organ som IMF och OECD och ledande ekonomer som IMF:s förra chefsekonom Olivier Blanchard är tydliga: finanspolitiken bör vara expansiv och alla planer på högre skatter eller besparingar ska skjutas långt på framtiden. Skillnaden är stor mot hur det lät efter finanskrisen för tio år sedan.

Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard säger i Di-podden Makrorådet att hon ser tre skäl till omsvängningen. För det första det rent matematiska. 

”Vi lärde oss under eurokrisen att en snabb åtstramning kan göra att skuldkvoten ökar eftersom tillväxten blir lägre. Nu är tankegången att en högre skuldsättning kan betala sig själv i form av en högre tillväxt. Det andra är att räntorna är betydligt lägre, i en del fall negativa. Det ändrar ekvationen, särskilt för projekt där finansieringen kan låsas in för lång tid.”

För det andra det ekonomer kallar policymixen. Medan penningpolitiken drog det tunga lasset under finanskrisen är det nu finanspolitiken som förväntas vara dragloket med penningpolitiken som stöttande hand. Som tredje orsak lyfter hon krisens natur.

”Pandemin beror inte på lössläppta statsfinanser eller svaga banker. Det gör att ribban för att stimulera blir lägre.”

Men omsvängningen var på gång redan före coronakrisen. Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, ser räntenedgången som den viktigaste orsaken.

”Och även förväntan om att räntorna ska förbli låga.”

Andreas Wallström är generellt för en mer expansiv finanspolitik men varnar för att del stöd kan slå fel.

”Eftersom krisen är uppenbart tillfällig handlar det mycket om överbryggning. Men ska man problematisera lite så är det inte uppenbart att efterfrågan kommer tillbaka i alla branscher. Affärsflyg är ett exempel på en sådan, fysiska butiker en annan.”

Den nya synen på underskott och skulder väntas allmänt bidra till en högre tillväxt. Men som alltid finns risker, påminner Kristin Magnusson Bernard.

”Det som alltid lurar i vassen är räntemarknaden. Bill Clintons budgetchef sa ju att om han återföds vill han komma tillbaka som räntemarknaden, för den kan sätta skräck i vem som helst. Det finns ett underliggande antagande att räntorna förblir låga. Men även ganska små ränteuppgångar kan ge en snöbollseffekt åt det andra hållet om skuldsättningen är hög.”

Makrorådet: Inte säkert att vi märker av en recession

Sverige kan mycket väl befinna sig i recession. Men det känns knappast så eftersom arbetsmarknaden är glödhet. I Makrorådet reder Claes Måhlén ut vad det alltmer omtalade begreppet egentligen betyder.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.
Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén.Foto:Amanda Lindgren

 

Allt fler bedömare talar om risken för recession. Men trots att det är ett vanligt begrepp på finansmarknaden i och med den ekonomiska debatten är innebörden inte självklar.

”En definition är två på varandra följande kvartal med sjunkande BNP. Den används av många på marknaden”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i Di-podden Makrorådet.

Historiskt har andra definitioner använts. 

”I Sverige brukade vi en gång i tiden definiera det som två kvartal på rad med sjunkande industriproduktion, när industrin var en viktigare del av ekonomin.”

I USA är det National Bureau of Economic Research som officiellt avgör när ekonomin har varit i recession. Definitionen lyder ”en signifikant nedgång i ekonomisk aktivitet i stora delar av ekonomin som håller i sig mer än några månader”. Exakt hur olika faktorer vägs är inte uppenbart.

”NBER:s metod är lite mer hemlig och bygger mer på bedömningsfaktorer. Ofta stämmer det inte med två kvartal på raken med krympande BNP”, säger Claes Måhlén.

I nuläget blir det ännu bökigare.

”Vi pratar oftast om BNP i reala termer. Då kan vi i dagens läge med hög inflation ha en real recession parallellt med en ganska snabb uppgång i nominell BNP. Tänk en restaurang som tack vare högre priser ökar omsättningen även om gästerna blir färre. Den kan fortfarande ha personal som tidigare vilket innebär att arbetslösheten inte stiger.”

Faktum är at Sverige enligt definitionen ”två kvartal på raken med krympande BNP”, mycket väl kan befinna sig i recession just nu.

”BNP krympte det första kvartalet och kan mycket väl göra det nu i det andra. Men det är ganska osannolikt att det kommer att synas på arbetsmarknaden, som ju är glödhet. Oftast när man pratar konjunktur tycker jag det är bäst att tänka på arbetsmarknaden. Om man är arbetslös eller inte är den stora skillnaden.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera