Annons

Professorn: Riksbanken har gjort sitt – nu är det upp till politikerna

Den tidigare riksbanksledamoten Karolina Ekholm är tillbaka i den akademiska världen efter en period som statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson (S). Hon anser att det nu är upp till de tidigare kollegorna på regeringskansliet, inte i Riksbanken, att stimulera ekonomin – och att kompromissklimatet blir bättre i sämre tider. Hon håller också öppet för att återvända till Brunkebergstorg.

”Så som världen har utvecklats har det blivit svårare att använda penningpolitik för att stabilisera ekonomin ordentligt”, säger Karolina Ekholm i en intervju med Dagens Industri.
”Så som världen har utvecklats har det blivit svårare att använda penningpolitik för att stabilisera ekonomin ordentligt”, säger Karolina Ekholm i en intervju med Dagens Industri.Foto:Joey Abrait

Hur är det ställt med förtroendet för Riksbanken i dag?
”Förtroendet för centralbanker i allmänhet är väl lite naggat i kanten av perioden efter den globala finanskrisen. Delvis är det oförskyllt, men de har ju gjort saker som ingen tidigare hade förväntat sig. Man kan ju diskutera hur väl det har förklarats för allmänheten. I Riksbankens fall tycker jag att deras kommunikation kanske inte alltid har varit glasklar. Efter den globala finanskrisen har det uppstått mer fundamentala problem med det sätt som man har riggat systemet med de självständiga centralbankerna som inte har samma skarpa ansvarsutkrävande som politikerna som möter väljarna vart fjärde år.”

Bör man tänka om?
”Ett problem har varit att det är svårt att få penningpolitiken att bli riktigt verksam. Som jag ser det har det varit en längre process där räntorna som krävs för att ekonomin ska vara i balans har fallit trendmässigt. Det har inte så mycket med penningpolitiken att göra, det har med mycket mer fundamentala bakomliggande faktorer att göra som tenderar att leda till mycket sparande i förhållande till behoven av att finansiera investeringar.”

Vad är det för faktorer du tänker på?
”Dels är det demografi. Med ökad förväntad livslängd behöver folk spara för sin ålderdom. Sedan är det ökad inkomstojämlikhet. En given inkomstökning sparas i mycket högre grad av hushåll med höga inkomster. Det diskuteras också att en lägre, mer trendmässig tillväxt eller en lägre potentiell tillväxt också bidrar till minskad efterfrågan på att finansiera investeringar.”

Foto:Joey Abrait

Det är tomt i verktygslådan?
”Så som världen har utvecklats har det blivit svårare att använda penningpolitik för att stabilisera ekonomin ordentligt. Så sitter centralbankerna där med sina väldigt tydliga mandat med ett siffersatt mål på decimalen när och är helt oberoende och alla utgår ifrån att de ska kunna leverera på det är målet.”

Vad borde Riksbanken göra i det här läget?
”Jag ser ingen uppenbar lösning. Min egen uppfattning är att jag tycker att i ett sådant här läge är det naturligt att man uppvärderar finanspolitikens roll för att stabilisera ekonomin. Sedan om det betyder att vi ska göra det just i dag, det är en separat fråga. Men att uppvärdera finanspolitik som ett potentiellt stabiliseringspolitiskt instrument, det tycker jag vore naturligt givet de här förhållandena.”

Borde finanspolitiken vara mer stimulerande i nuläget?
”Frågan om det behövs just nu är svårare. Det är uppenbart att det inte är lika mycket skjuts i konjunkturen som det har varit tidigare och att vi är i något slags avmattningsfas. Men i en normal konjunkturavmattning så skulle min position ändå vara att det kanske räcker med de automatiska stabilisatorerna. Ska man verkligen besluta om aktiv finanspolitik i konjunkturstabiliserande syfte, då behöver man ha en idé om att okej, nu behöver vi staga upp efterfrågan i ekonomin för att undvika att framför allt arbetslösheten ökar ordentligt.”

Där är vi inte nu?
”Arbetslösheten har ökat en del men det är så mycket osäkerhet i de där siffrorna. Sedan kommer det motstridiga signaler så jag är lite öppen för att det kanske skulle räcka med de automatiska stabilisatorerna. Om det här med coronaviruset nu får någon jätteeffekt, det kan man ju verkligen inte utesluta, då blir det kanske läge. Så den frågan måste man nästan göra en bedömning av dag för dag.”

Både januaripartierna och oppositionen vill ju annars ge ökade stöd till kommunerna, är det en rimlig finanspolitisk stimulans?
”Skulle man vilja använda finanspolitik för att stimulera ekonomin är det rimligt att använda statsbidrag till kommunerna, det är ju ganska effektivt. Sedan är ju frågan om det verkligen är av stabiliseringspolitiska skäl som de politiska partierna vill ge ökade stöd eller om det är på grund av strukturella utmaningar som kommunerna står inför. Man ser ju att kommunerna har svårt att hantera den demografiska utvecklingen själva. Det här med att använda statsbidrag som ett konjunkturstabiliserande instrument handlar om att undvika att kommunerna friställer folk i en lågkonjunktur för att deras skatteintäkter faller.”

Hur uppfattar du kommunpengarna, är det tillfällig stimulans eller en åtgärd mot en långsiktig trend?
”Jag tycker att det är helt oklart i kommunikationen. Jag tolkar det som att argumentationen bygger på de mer långsiktiga trenderna. Men jag tycker att det har blivit ganska förvirrat. I grund och botten kanske de mest bara vill skapa problem för varandra.”

Du var statssekreterare åt Magdalena Andersson (S) 2014-2019. Under den perioden har budgetprocessen blivit mer komplicerad, bland annat kan enskilda delar av budgeten brytas ut. Har det gjort det svårare att använda finanspolitiken för stabilisering?
”Den politiska miljö vi lever i är inte ett samarbetsklimat. Om Sverige går in i en djup svacka vill man att regeringen och oppositionen sätter sig ned och kommer fram till något för landets bästa. Så har det ju gått till förut men i det här landskapet blir man osäker. Man får hoppas att de skulle sansa sig om det verkligen gäller. Den här typen av politiska spel uppstår när det ändå är stabilt på något grundläggande plan.”

Behöver man stärka de automatiska stabilisatorerna?
”Jag har inte sett några bedömningar under senare tid som tyder på att det skulle behövas men jag ser i alla fall inget behov av att försvaga dem. Man kan jämföra med penningpolitiken. Den bedrivs inte med en automatik, men det finns ett maskineri där alla vet vad de ska förvänta sig. Om finanspolitiken ska vara en konjunkturstabilisator vill man gärna ha något liknande.” 

”Men jag tycker att en del förslag om starkare automatiska stabilisatorer ändå faller på att finanspolitik på ett fundamentalt plan är politik. Det handlar om sådana saker som folk verkligen behöver få ha synpunkter på i en demokrati.”

Du klev ju in på Riksbanken mitt under brinnande finanskris. Vad är de viktigaste lärdomarna från den tiden?
”Det finns många lärdomar när det gäller finansiella marknader. Idéerna om att de är bra på att klara sig själva, bland annat genom självreglering, det framstår som lite naivt i efterhand.” 

”En annan lärdom är att det visade sig att aktörerna på de finansiella marknaderna var beroende av dollarmarknaden för sin likviditetshantering och att den marknadslikviditeten kunde försvinna ganska snabbt. Det där är ju något som fortfarande finns kvar även om centralbankerna har mycket större beredskap att kliva in och tillföra likviditet i dag. Men dollarberoendet är ett problem för att den amerikanska administrationen använder det för att bedriva ekonomisk krigföring mot andra länder.”

Penningpolitiken har också utvecklats med en helt ny verktygslåda. Var minusräntan bra eller dålig?
”Jag uppfattade Riksbankens kommunikation fram till att räntan höjdes som att den här minusräntan inte hade haft några negativa bieffekter. I ljuset av det undrade jag varför den i så fall behövde höjas? Det är en politik som har varit impopulär men det får man ju räkna med. Man kan inte bedriva penningpolitik utifrån vad det är för politik som är populär. Då kunde vi verkligen flytta tillbaka penningpolitiken till politikerna.”

”Jag är lite kluven när det gäller frågan om det var rätt eller fel. Min erfarenhet är att det alltid är lätt att sitta utanför Riksbanken och vara förnumstig och tycka att man vet hur penningpolitiken egentligen borde ha förts. Men jag tyckte att det gick väldigt fort nedåt, det är jag lite frågande till. Var räntan tvungen att sänkas så mycket så snabbt? Så länge jag var där drog de bara fötterna efter sig och skulle absolut inte sänka räntan. Sedan började de sänka ungefär när jag avgick. Jag tänkte, jaha, här har man gått och reserverat sig i åratal och så tar det bara fart.”

Om du satt i direktionen i dag och såg konjunkturen vika, vilket instrument hade du valt?
”Det hade inte varit tillgångsköp. Det skapar i och för sig lite finanspolitiskt utrymme när man håller nere statslåneräntan på olika sätt men jag tror att man nått en punkt där det finns frågetecken kring hur man påverkar statslånemarknaden. Det är ändå viktigt att det finns tillräckligt mycket papper på den där marknaden så att de finansiella aktörerna kan få tag på den likviditet de behöver. Jag hade förmodligen gått på räntan eftersom den redan varit på minus 0,5 procent.”

Borde Sverige gå med i bankunionen?
”I grund och botten är jag ganska positiv men jag känner ett visst obehag inför att det ser så dåligt ut på finansmarknaderna i vissa av länderna i bankunionen. Samtidigt är det nu tåget går. Sverige kan säga att vi vill vara med senare men då har vi inte varit med och byggt upp det som blir. Jag är inte beredd att säga ja just nu men jag tror också att det finns en risk med att vänta för länge.”

Vad skulle du svara om du fick frågan om att bli riksbankschef i dag?
”Jag kan inte tänka mig att någon skulle säga att de definitivt inte skulle överväga det. Därmed inte sagt att övervägandet skulle leda fram till ett ja. Men jag skulle inte avfärda det på förhand.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?