1515
Annons

Pandemin slår hårdast mot kvinnor – ”spär på ojämlikheten”

Kvinnor har tagit den hårdaste smällen under pandemin. Efter denna ”shecession” är risken att det som egentligen är konjunktur förvandlas till struktur, varnar Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet.

Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard.
Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard.Foto:Jack Mikrut

Pandemin har slagit hårt på många vis. När det gäller det ekonomiska har smällen varit värst för kvinnor.

”I USA har kvinnor stått för mer än hälften av alla förlorade jobb, i EU har arbetslösheten ökat mer än dubbelt så mycket bland kvinnor som bland män, kvinnors löneinkomster ha sjunkit betydligt mer än männens, i Tyskland och Storbritannien med tvåsiffriga tal”, säger Kristin Magnusson Bernard i Di-podden Makrorådet.

Ännu värre än att bli av med jobbet är att ge upp hoppet om att få ett nytt. Tyvärr har många kvinnor valt eller tvingats att lämna arbetsmarknaden.

”Tittar på vi kvinnors arbetskraftsdeltagande är andelen och antalet kvinnor som har lämnat under bara det här året större än under den globala finanskrisen.”

Enligt Kristin Magnusson Bernard är stängda skolor den viktigaste orsaken.

”90 procent av världens barn har under pandemin inte gått i skolan. Även om vi ser att männen tar större ansvar för att ta hand om barn så har större delen av det jobbet fallit på kvinnor. Det har helt enkelt varit omöjligt att förvärvsarbeta och samtidigt ta hand om barn.”

Och det är inte självklart att saker reder upp sig bara för att skolorna öppnar igen.

”Vi vet att konjunkturella förändringar riskerar att bli strukturella om man inte lyckas vända det hela. Jag är rätt optimistisk om USA. Där finns en stor förståelse för att man kan ha perioder utanför arbetsmarknaden. Euroområdet är mer oroande.”

Sverige har i större utsträckning hållit skolor och barnomsorg öppna, men krishanteringen har på andra sätt ökat ojämställdheten.

”30 procent av kapitalinkomsterna i Sverige går till kvinnor och 70 procent till män. Ett år som det gångna, med tillgångspriser som har ökat mycket snabbare än den reala ekonomin har vuxit, spär på den ojämlikheten.”


Räntenestorn: Marknaden tagen på sängen – ”alla mår nog inte jättebra”

Räntemarknaden har blivit tagen på sängen av centralbankernas snabba omsvängning och visar tydliga tecken på stress. Det säger Swedbanks seniora rådgivare Olof Manner i Makrorådet.

”Nu mår alla nog inte jättebra.”

Foto:Jesper Frisk

 

Efter flera års ganska sömning tillvaro har det blivit rejält stökigt på räntemarknaden. Räntorna har stigit brant och vi har också sett snabba kast åt båda hållen. Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank med 30 års erfarenhet av obligationsmarknaden, ser tydliga tecken på stress.

”Skillnaden mellan köp- och säljkurser brukar normalt vara ganska tajta, kanske en punkt (hundradels procentenhet). Men i den här miljön vi har haft nu på räntemarknaden, med en ganska snabb uppgång, ser jag både på en del europeiska marknader och på den svenska att den här skillnaden har börjat öka”, säger han i Di-podden Makrorådet.

Olof Manner säger att stigande spreadar brukar vara marknadens sätt att dämpa volatiliteten.

”Det blir helt enkelt dyrare att handla. Det skulle jag säga är ett slags kvittens på att det har varit besvärligt på obligationsmarknaderna. Man har nog blivit lite överraskad av den här snabba omställningen från centralbankerna.”

En negativ konsekvens är att likviditeten försämras. Dessutom har många utländska aktörer lämnat den svenska marknaden de senaste åren, då Riksbanken har köpt mycket av det som har emitterats.

”Det gör djupet i marknaden sämre när det som mest behövs, när marknaden är enkelriktad och alla vill göra samma sak: sälja obligationer. Vi får hoppas att det lugnar ned sig, men nu mår alla nog inte jättebra på räntemarknaden”, säger Olof Manner.

Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, en av de stora aktörerna på den svenska räntemarknaden, delar bilden.

”Vi har också observerat det här, att marknaden är stressad. Vi själva är väldigt långsiktiga och inte så handlingsinriktade så det har inte påverkat just oss så mycket. Men vi ser vad som händer.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?